Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32189 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'dator- och kommunikationsteknik' (6 st.)
-
Vilket tekniskt arbete kan man både jobba med händerna och vid datorn?
Jag har alltid varit intresserad av programmering, kodning osv (mjukvarudelen alltså) men jag har även varit intresserad av att syssla med teknologi mer praktiskt. Typ bygga robotar och liknande. Finns det något yrke där man får kombinera både mjukvara och hårdvara och syssla med båda delarna?
Hej Tim,inom det område du är intresserad av, tillkommer nya yrken, ex. Drönarpilot och VR-utvecklare. De yrken vi känner till beskrivs på www.framtid.se... Läs hela svaret -
Vilket program är det rätta?
Hej om jag vill skapa ett eget tv spel i framtiden kan jag ta el och energi programmet (programmering) eller måste jag ta teknikprogrammet?
Hej Rafat,både teknikprogrammet >> och EE, el- och energiprogrammet kan leda till yrket >> Dataspelsutvecklare/programmerare >>. -
Data och kommunikation?
Jag vill gå till data och kommunikation på El men vill veta vilka jobb som man kan få om man går detta inriktning? Kan man jobba som networking alltså Cisco?Snälla förklara på ett enkelt svenska och så bra som möjligt
-
Dator och kommunkationsteknik?
Hej! Jag undrar bara vilka kommunalskolor erbjuder inriktningen dator och kommunikationsteknik på el och energiprogrammet
Hej SamueI, jag hittade 117 gymnasieskoIor i heIa Sverige som på EE erbjuder inriktning Dator & kommunikationsteknik>> med start höstterminen 2017. Om du väIjer rätt Iän - bIir det... Läs hela svaret -
Kan man söka till någon slags programmerare efter gymnasiet?
Hej! Jag går första året i El och Energiprogrammet. I tvåan kan jag lägga till kursen programmering och webbutveckling. Enda anledningen till jag tog El och Energi var pga programmerings kursen så att jag kan jobba med det efter skolan. Nu är frågan, kan jag verkligen komma någon vart med...
Hej Samuel, alla högskoleutbildningar kräver alltid att man bland annat har Grundläggande behörighet, på EE är det följande valbara kurser som du måste läsa för att få den: -
Kan man bli det yrket i det linjen?
Hej SYV! Jag har en fråga och då är det så att jag undrar om jag kan bli en programmerare om jag väljer el och energiprogrammet med inriktning dator och kommunikationsteknik, skulle de gå?
Hej Carl! Programmerare>> är ett samlingsnamn för flera olika "underyrken", kan man säga - t.ex kan man bli Programmerare för iPhone och Android, läs om den yrkeshögskoleutbildningen... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga