Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32012 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'maskinteknik' (9 st.)
-
Möjlighet till vidareutbildning från 4-årig teknisk inom maskinteknik?
Hej, Jag läste 4-årig teknisk linje på gymnasiet inom maskinteknik 1989 och blev ju då gymnasieingenjör. Jag undrar nu om det finns något sätt för mig att vidareutbilda mig inom maskinteknik utan att behöva läsa om allt som en utbildning till högskole- eller civilingenjör skulle innebära?
Hej Fredrik,om ditt mål är att ta examen som civilingenjör eller högskoleingenjör, då måste du vända dig till studievägledare på de... Läs hela svaret -
maskiningenjör?
vad blir man efter läst maskiningenjör och hur ser karriärmöjligheterna ut?
Hej Erik,det finns både högskoleingenjörs & civiling.programmen på de olika svenska lärosätena, som har "maskiningenjör" eller "maskinteknik" i sina namn, se gärna den... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan master och program i industriell ekonomi?
Hej, Läser nu 3e året på gymnasiet och står snart inför det stora valet av program för högskolan. Det jag är osäker på är, vad är den största skillnaden mellan att läsa industriell ekonomi som ett program kontra...
Hej,jag läser att du skriver "sedan tog master", men det är ju konkurrens om platser på masterprogrammet och bara för att man är behörig och söker betyder... Läs hela svaret -
Hur värt är en högskoleexamen på 120 hp?
Hej! Jag har lite allmänna frågor kring vad man kan göra med högsskoleexamen på 120 HP. Jag har läst lite om examen på grunsnivå vid Örebro universitet och där stod det följande: Högskoleexamen bygger på studier om 120...
Det blir upp till varje arbetsgivare att bestämma om hen vill anställa dig eller ngn annan. Ibland kan även helt andra saker än längd på tekniska studier bli avgörande- t.ex... Läs hela svaret -
Komma in på Civing i Maskinteknik?
Hej! Jag har bara en snabb fråga gällande antagningen till Civ.ing inom maskinteknik. Ser man på antagningsstatistiken från HT-19, så ligger antagningspoängen på 19,27, men på alla tidigare år så har antagningspoängen legat under...
Antagning görs om varje gång, från början. Antal utbildningsplatser ställs mot de meriter som sökande har och vilket resultat det ger - bet man inte på förhand. Ditt... Läs hela svaret -
Hur ansöker jag till den senare delen av civilingenjörsprogrammet?
Hej! Jag funderade på att söka till civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi på LTH men har inte tillräckligt mycket poäng för att komma in. Min "enda" chans nu är att skriva högskoleprovet, men om det inte går kommer jag naturligtvis läsa ett annat civilingenjörsprogram. Jag undrar dock...
Ansökan till senare del av program öppnas vanligtvis endast om avhopp skedde och platser befriades dvs det kan på förhand inte garanteras att ansökan kommer att -... Läs hela svaret -
Vilka jobb möjligheter finns för maskin civilingenjör?
om man läser maskin civilingenjör, vilka jobb kan man få i framtiden?
Hej Sayed,exempel på vilka arbetstitlar man kan ha - när man får jobb med utbildning Civilingenjör i maskinteknik är:Processingenjör, Projektledare,... Läs hela svaret -
Teknisk design eller? - bäst val till universitetet för mig?
Hej, jag ska välja till universitet och vill gå en civilingenjörsutbildning. De jag är intresserad av är Elektroteknik, Datateknik, Maskinteknik, Automation & mekatronik och Teknisk design på Chalmers. Mina intressen är teknik och biologi och skulle gärna vilja jobba med något som kombinerar...
Hej Kajsa, det vi vet om yrket Teknisk Designer, har vi publicerat på Framtid.se/yrke/teknisk-designer >> och utifrån din beskrivning av dina intressen - låter det som... Läs hela svaret -
Fråga angående skillnaderna mellan H ing och Civ ing i maskinteknik?
Hej, jag har ett par frågor angående Högskoleingenjör maskinteknik och Civilingenjör maskinteknik – Vad är skillnaden på en Högskoleingenjör och en Civilingenjör i Maskinteknik när det kommer till jobb, löner och arbetsuppgifter? – Är det stor skillnad på en högskoleingenjör med master och...
Hej Adam, du är intresserad av att bli ingenjör inom maskinteknik>> och det kommer att ta minst 3 år för dig att bli det om du läser till... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga