Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31912 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'nationalekonom' (9 st.)
-
Vilken utbildning?
Hej! Jag vet att jag vill plugga ekonomi, men med tanke på att det finns så många olika utbildningar med många olika inriktningar så vet jag inte vilken som passar mig bäst. Det jag vet är att jag vill plugga det som ger bäst...
Hej!När du väljer en kandidatutbildning som förbereder dig för en karriär inom bank/finans och ekonomi är det viktigt att överväga vilka ämnen och kompetenser som är mest relevanta... Läs hela svaret -
Filosofi, politik och ekonomi, ämnesinriktning nationalekonomi?
Hejsan jag ska studera Filosofi, politik och ekonomi ämnesinriktning nationalekonomi med nationalekonomi som huvudområde men min fråga är att vad kan jag bli efter en sån examen Har hittat en liknande fråga men den kursen som en annan person frågade om...
Hej,om du i din utbildning har nationalekonomi som huvudämne så borde du ju kunna bli en Nationalekonom, tänker jag. Läs gärna om det yrket på framtid.se/yrke/nationalekonom -
Nationalekonom via Samsam?
Hej, jag är intresserad av samhällsfrågor och samhällsekonomiska frågor. Jag har läst om ekonomi programmet och samhällsvetenskapliga programmet och det känns som att samhälls passar mig bäst men jag är nyfiken på att vilja bli...
Hej Axel!Utbilndingar i ekonomi på svenska lärosäten, högskolor och universitet, kräver bland annat godkänt betyg i matematik 3 (3b eller 3c). I SA ingår endast matematik 1b och 2b som... Läs hela svaret -
Samhäll/Beteende Jobb?
Hej! Jag har gått samhäll beteende på gymnasiet och vill börja plugga vidare snart på universitet. Jag har A/B i nästan alla ämnen. De flesta jobb som jag tittat på som man kan plugga efter samhälllinjen är exempelvis socionom, kurator...
Hej Elsa, titta gärna på följande yrken:Nationalekonom - om du inte har godkänt betyg i matte3, behöver du komplettera med det betyget;Personalchef; HR-specialist; Rekryterare/Headhunter;... Läs hela svaret -
Kandidat ekonomi inrikting nationalekonomi?
Hej! Läser just nu denna ovanstående kurs och undrar vad kan man bli ifall man har läst denna typ av program kan jag jobba som värdepappersmäklare och revisor?
Hej Fatima,För att i Sverige bli auktoriserad revisor krävs att du genomfört en teoretisk och praktisk utbildning om totalt 6 år samt därefter avlagt ett prov.Den teoretiska utbildningen... Läs hela svaret -
Antagning till Nationalekonomi?
Jag blev antagen till nationalekonomi programmet i linneuniversistet, är det bra utbildning med bra arbetsmarknad?
Hej Hemam,vad vi vet om yrket Nationalekonom - visar vi på framtid.se/yrke/nationalekonom Högskoleutbildningar lyder "under" Universitets- och Högskolerådet och kvalité kontrolleras av UKÄ. Om... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden på nationalekonom och civilekonom?
Ja, som rubriken lyder. Vad är skillnaden? Jag skulle gärna vilja bli bankchef (jag vet att man dock behöver arbeta sig upp till det) men vilka kurser behövs för att bli bankchef? Kan man studera på estet för att sedan bli det eller är det bara ekonomi?
Hej Mary, Civilekonom kallas man om man tar examen från civilekonomprogrammet, som är en heltidsutbildning på högskolenivå i 4 år. Läs gärna mer om yrket... Läs hela svaret -
Vad ska jag plugga på högskolan för att bli nationalekonom?
Jag har försökt hitta program på antagningen.se för att bli nationalekonom, men inte hittat det jag söker. Jag vill söka både till kandidatprogram (3 år) och master (5 år), vad behöver jag plugga och därmed söka på? Tacksam för svar!
Hej Niki,kika gärna på de 73 "träffar" som jag fick fram på antagning.se/se/search?period=HT_2018 - som på något sätt är relevanta om man vill bli... Läs hela svaret -
(Nationalekonomi och Statsvetenskap) eller (Företagsekonomi)?
Hej! Jag har blivit antagen till Nationalekonomi och Statsvetenskap (Kandidatprogram) men undrar i fall jag läser det, har jag möjligheten att i framtiden jobba som 1)revisor *antingen inom företag eller på andra ställen*, 2)inom banken (bankman) eller liknande? Därför att enligt de kurserna...
Hej, det är rätt svårt, kanske omöjligt, att svara på din fråga. Jag ska förklara varför. Kika på Reglerade yrken>> - det är inom dem som... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga