Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32126 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'lärarbehörighet' (15 st.)
-
KPU utbildning?
Hej, Jag har en fråga om man skulle läsa KPU f-3 och få behörighet till svenska, engelska och so utifrån sina tidigare studier. Hur skiljer det sig mot Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3,...
Hej!svar ang.lärarutbildningar och lärarbehörigheter får du bäst av de som är experter på just det område och det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och... Läs hela svaret -
Hur får jag utökad behörighet som gymnasielärare?
Hej! Jag läser samhällsvetarprogrammet på MIUN sista terminen nu, och kommer till våren läsa 30 hp nationalekonomi för att komplettera behörighet till KPU gymnasielärare, samhällskunskap. Då det är bättre desto fler...
HEJ,de som är experter på lärarbehörigheter och lärarutbildningar är studievägledare på lärarhögskolorna; så du får gärna samråda... Läs hela svaret -
Plugga vidare till behörig lågstadielärare?
Jag jobbar idag i förskoleklass sedan 5 år tillbaka, har i grunden utbildning till förskollärare, 240hp. Jag önskar nu att jobba som behörig lärare i åk 1-3, vilken väg ska jag ta? Kan jag tillgodoräkna något från min 3,5...
Hej,jag vill hänvisa dig till studievägledare på lärarhögskolorna. Detta för att du ska få rätt svar på dina frågor. Som allmän studievägledare (ej... Läs hela svaret -
Hur får jag behörighet i samhällskunskap på gymnasiet?
Jag har lärarlegitimation efter KPU. Har behörighet i Engelska. Jag har studerat Statskunskap A och B och undrar vad jag behöver för att få behörighet i samhällskunskap på gymnasienivå?
Hej,det bästa rådet jag kan ge dig är att du pratar med studievägledare på lärarhögskolorna. Lärarutbildningar och behörigheter är deras specialitet.... Läs hela svaret -
Ger 15hp mig behörighet?
Hej! Jag har precis tagit examen ifrån lärarutbildningen där jag nu är grundskolelärare F-3. Jag pluggar på sidan av en engelska kurs som är 15hp. Vad jag har hört kommer dessa 15hp från engelska kursen göra att jag blir behörig 4-6...
Hej,frågor om lärarlegitimationer och deras utökning bedöms och beslutas om av skolverkets avdelning för lärarlegitimationer - så du får gärna fråga där. Du kan också... Läs hela svaret -
Lägga till kurs för bildlärare?
Jag har en fundering. Om man pluggar grundlärare 4-6, kan man lägga till någon kurs efter för att bli behörig bildlärare 7-9 eller är det en helt annan utbildning?
Hej,det vi vet om yrket Bildlärare inkl.vilken utbildning man behöver för att kunna få ut legitimation från skolverket som bildlärare, berättar vi på... Läs hela svaret -
Lärare 1-3 grundskola?
Hej. Jag undrar om man läser till " grundskola lärare 1-3 240 HP " i Malmö, kommer man kunna plugga upp sig extra kurser till slöjd lärare och jobba med årskurs 7-9 då? Mvh
Hej, sök svar på din fråga hos studievägledare på lärarhögskolorna. Utan att vara expert på område "lärarutbildningar och lärarbehörigheter" svarar jag... Läs hela svaret -
Går det att bli behörig i 1 ämne?
Hej! Jag har läst 90 högskolepoäng på högskolan men känner nu när jag läser ämne 2 att jag inte alls vill fortsätta. Kan man bli behörig i ett ämne bara? Och hur kan man gå vidare i så fall? Tack på förhand.
Hej Jaqueline!prata med studievägledare på lärarhögskolorna. Förutom ämneslärarprogrammet kan man bli behörig lärare även via KPU, kompletterande pedagogisk utbildning. KPU... Läs hela svaret -
Kan jag öka lärarbehörigheten?
Hej! Jag står i valet och kvalet att söka till lärarprogrammet till hösten. Jag väljer just nu mellan grundskolelärare F-3 eller 4-6. Min fråga är därför, om jag väljer F-3, kan jag då lägga till kurser så att jag...
Hej Vilma,lärarutbildningar och regler kring lärarlegitimationer är en komplicerad fråga. Du får de bästa svaren kring den frågan hos studievägledare på... Läs hela svaret -
Bildlärare utbildningar?
Finns det inga utbildningar till att bli bildlärare i grundskolan? Inte ens med inrikting på bild? Har googlat jättemycket och det enda jag kan hitta är grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. Innebär det att man jobbar på fritids...
Håller med dig om att det är ibland rätt svårt att hitta info om vissa lärarutbildningar! Det är mycket info, oklart vad som gäller, varje lärosäte kan endast svara för sina egna... Läs hela svaret -
Läsa på ämneslärare inom gymnasieskolan ~ högstadiet?
Hej! Jag undrar om man kan läsa ämneslärare inom gymnasieskolan fast ta examen inom högstadiet och sedan jobba som ämneslärare 7-9 istället går det? Jag vet att det är olika program men i min hemort så finns det endast ämneslärare...
Hejsan, som reglerna ser ut nu, så är gymnasielärare behörig även på grundskolans högstadiet, år 7-9, i samma ämnen som hen är gymnasielärare för. :) -
gymnasielärare?
- när man utbildar sig till gymnasielärare är det 2 ämnen som är obligatoriskt ?
Hej,det är vanligt, i Sverige, att gymnasielärare är behöriga att undervisa i 2 ämnen (och grundskolelärare - i 3 ämnen). Det är dock inte obligatoriskt. Finns inga lagar som förbjudet att bli... Läs hela svaret -
Läsa ett tredje ämne på distans?
Hej! Jag läser ämneslärarutbildningen med inriktning mot grundskolan åk 7-9 på helfart. Jag har samhällskunskap som mitt första ämne och just nu läser jag mitt andra ämne som är historia. Jag har dock funderingar kring att lägga...
Hej Donja, jag vill råda dig att prata med studievägledare på din institution.ang. läsa på "distans" - så är det viktigt att tänka på att det finns många utbildningar... Läs hela svaret -
Kan jag jobba i gymnasium med ämneslärarexamen?
Hej! Jag hade en fråga angående lärarutbildningen. Jag funderar på att studera till lärare åk 7-9 inom ämnet Svenska/svenska som andra språk. Jag undrade om min ämneslärarexamen jag kan undervisa även i gymnasium?
Hej Hanna,det funkat åt Andra hållet: gymnasielärare är behörig att undervisa i samma ämnet även på högstadiet. Däremot har inte grundskolelärare formell behörighet att undervisa på gymnasiet.HälsningarMikael -
Lärare, funderingar om utbildning och utlandsstudier ?
Hej! jag jag är sugen på att bli lärare. Men har lite svårt att bestämma mig för vilken ålder jag vill undervisa. Jag är just nu mest sugen på mellanstadiet pga det känns mest optimalt just nu. Men hade ändå kunnat tänka mig att bli ämneslärare. Det jag undrar är om jag skulle utbildar mig...
HEJ ELLEN, det är allt som oftast Konkurrens om utbytesplatserna, dvs att utbyte erbjuds, ja, men det är inte alla som anmäler sig som får åka på utbytes-termin, utan man... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga