Frågande

    Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,

    du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
    Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program... 
    Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
    Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
    Du ställer också en annan fråga: "

    På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
    ***********
    Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'tredje året' (6 st.)

    • Lena

      Hur går det till med Komvux?

      Jag går i teknik (tredje året) - efter jag har tagit studenten vill jag gärna plugga till Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. De grundläggande behörigheterna som behövs är: Engelska 6, Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap...

      Anna: : Hej Lena,för att få Grundläggande behörighet till högskolestudier behöver du få ut Examensbevis från gymnasiet eller från komvux. Det verkar som att risken är stor att du inte... Läs hela svaret
    • Mariam

      Hur kommer jag in på apotekarprogrammet?

      Hej! Det är så att jag går tredje året på gymnasiet, och har verkligen velat komma in på apotekarprogrammet. Än så länge har jag betyg i första året och andra som gemensamt är 17,01. Jag läser nu engelska 7, men har fått full meritpoäng. Man jag söker in till apotekare, kommer de räknas in...

      Vägledare: : Hej Mariam,jag rekommenderar att du försöker få så höga betyg du kan i alla kurser du läser. Ingen kan veta hur höga betyg som Nästa gång kommer krävas. Antal... Läs hela svaret
    • Elin

      Min vän skrev ut sig och vill komma tillbaka, går det?

      Hejsan! Jag heter Elin och går nu mitt tredje år på LBS Stockholm Södra Spelgrafik. Min fråga är egentligen mer för en vän till mig som är just nu i en väldigt tuff och knivig situation. Under våren 2018 så hoppade hon av LBS Stockholm Spelgrafik p.ga. att hon kände sig otrygg på skolan efter...

      Julia: : Hej, jag vill svara på din kommentar. du skriver bl a att din kompis behöver möjlighet att "tenta av" några kurser, men hur har ni tänkt där? Behöver din kompis... Läs hela svaret
    • Frida

      Kurser på distans under mitt tredje år?

      Jag ska börja mitg tredje år på gymnasiet och efterdom jag kommer läsa ganska lite poäng i trean undrar jag om de finns möjlighet att läsa kurser på distans samtidigt som jag går sista året på gymnasiumet?

      Anna: : Hej Frida,man läser oftast på Heltid när man går på gymnasiet. Deltidsstudier på gymnasiet ger, t.ex inte rätt till studiehjälp från CSN. Men om du t.ex fyller 20... Läs hela svaret
    • Paul

      Vad händer om jag inte kommer att få 2500 poäng på gymnasiet?

      Hej. Jag går tredje året på gymnasiet på Ekonomi. Har fått F i samhälle både i ettan och i tvåan, vilket leder till att jag är -200 poäng. Gymnasie arbete går sådär, men vi säger vad händer om jag inte får mina 2500 poäng och vi säger också att jag får F i gymnasie arbete (i värsta fall). Jag...

      Mikael: : Hej Paul! Kraven för gymnasieexamen kan du läsa på http://www.gymnasieguiden.se/informeras/vad-kraevs-foer-att-uppna-gymnasieexamen Gymnasiearbete är man tvungen ha betyg E i för att uppfylla... Läs hela svaret
    • anna

      Är det försent att byta i mitten av en termin sista året?

      Jag går sista året på gymnasiet och under hela gymnasietiden har jag inte tyckt om skolan eller klassen men jag har stått ut och det har funkat. Men nu känner jag att jag verkligen inte vill gå kvar, finns det någon möjlighet att byta nu i oktober till en ny skola med samma program och...

      Anna: : Hej Anna, det är jättetråkigt att du inte trivs på din skola. Som tur är, så kan du byta. Du måste bara hitta en skola på pendlingsavstånd där samma utbildning finns som du går nu och som har en... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga