1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV
    Hej Sara,
    när man tittar på olika eftergymnasiala utbildningar så ser man att det är olika procentsats som "bokas" för sökande på betyg och på dem, som har ett giltigt resultat av högskoleprovet.
    Ibland bokas en del av platserna /upp till en tredjedel/ för Alternativ antagning: då man skriver Levnadsbeskrivning (förklarar varför man väljer just det yrke), ofta måste man göra Högskoleprovet för att vara med i den kvoten samt ha relevant arbetslivserfarenhet. Exempel: 10 % av platserna på Läkarprogrammet på Karolinska Institutet bokades - vid den senaste antagningen - för sökande med minst 2 års arbetslivserfarenhet inom Vården.

    Alla sökande med betyg delas upp i flera grupper:
    de med Gymnasieexamen /från i år/
    de med Betyg utan komplettering
    de med Betyg med komplettering
    de med Betyg från Folkhögskola

    Hur många som söker i varje grupp till samtliga högskoleutbildningar är omöjligt att redovisa i mitt svar här. Många sökande är med i både Betygsgruppen och Högskolegruppen.
    Att det är fördelaktigt att vara med i gruppen som inte kompletterade - är "sanning med modifikation", eftersom DET HAR HÄNT att det var lättare att komma in i den gruppen som har kompletterat. Hur det blir i framtiden är det ingen som vet.
    Om man saknar behörighet, då MÅSTE man komplettera, annars har man ingen möjlighet att komma in.

    Om du är intresserad att veta hur platsfördelningen var till en viss specifik utbildning eller om du vill veta generell fördelning - genomsnitt för ALLA utbildningar - är det bäst att du kontaktar Antagning.se. De administrerar antagning till högskolor/Universitet i Sverige och är experter "på den fronten".

    Här https://www.antagning.se/sv/Vanliga-fragor/ kan man läsa frågor/svar som ställs till Antagning.se och om man inte hittar svar på sin fråga - klickar man på den blåa rutan Fråga oss? så kommer det ett kontaktformulär fram där man skriver sitt meddelande/fråga.

    Personligen så tycker jag att det inte ger så mycket att titta på andel sökande i olika grupper - eftersom det hjälper inte en enskild sökande så mycket. Det som gäller är att sträva efter
    1. bli behörig under sin gymnasietid
    2. om inte det går, så MÅSTE man komplettera
    3. både under gymnasiestudier och ev. kompletterande studier efter gymnasiet - försöker man få så höga betyg som möjligt
    4. gör högskoleprovet flera gånger /träna innan/ - det är en extra chans att komma in.
    5. läs kurser för Meritpoäng - om det finns möjlighet till det; Betyg E räcker för just meritpoäng men högre betyg är bättre då Meritpoängskurserna räknas även in i Jämförelsetal.

    Om du är intresserad av en eller några få utbildningar - kan du kontakta SYV på det aktuella fakulteter eller Centrala Studievägledningen på Högskola/Universitet där just den utbildning ges.

    Mvh
    Anna SYV

    Frågor och svar taggade med 'lära sig språk' (3 st.)

    • Kurt

      Adopterad och modersmål?

      Hej! Jag läste någonstans att man kan läsa modersmål om man är adopterad och att det inte behövdes prata hemma. Jag var adopterad från Ukraina när jag var cirka ett år, det är väl utanför ramen för modersmål? Och ifall kommunen jag går gymnasiet i inte erbjuder ukrainska men istället ryska,...

      Peter: : Hej Henrik, kravet på att man "pratar språket hemma" finns för att undervisningen bygger på det. Man får "teoretiskt stöd" för sina praktiska kunskaper och färdigheter som man har om man... Läs hela svaret
    • Vera

      Barn och fritid?

      Hej jag vill bli förskollärare eller lärare och tänker att barn och fritid verkar som en bra grund/program att läsa då. Men har sen mellanstadiet velat jobba utomlands som lärare eller förskollärare och vill då läsa spanska, minst steg 1 och 2. Hur ska jag tänka då?

      Anna: : Hej Vera! Ja, Barn och fritidsprogrammet är en bra grund - om man sedan vill arbeta med barn, som lärare eller förskollärare. Dock är det så att lärare och förskollärare är i Sverige -... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga