Johanna
    Hej! Jag tror ni har fått en liknade fråga tidigare, men jag har iallafall tänkt att utbilda mig till biologi/kemi lärare för gymnasiet efter studenten. Problemet är att jag även vill bli naturkunskapslärare för att bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Räcker det med att jag då läser x hp fysik? Isåfall, hur mycket fysik då? Tack på förhand!

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli ämneslärare. Ju fler ämnen man vill bli behörig i, desto längre utbildningstid. Kanske kan du läsa på mer än heltid, det är tillåtet på högskolan läsa upp till 150% av studietakten.
    På gymnasiet är man normalt sett behörig i två ämnen och ett av dem är huvudämne i vilket man läser 120 högskolepoäng = två år på heltid. I annat ämne läser man 90 hp = tre terminer. Och sedan är det pedagogik 90 hp. Sammanlagt fem år på heltid. För att bli lärare i naturkunskap måste man läsa minst 15 hp fysik också. Hur lång undervisningstid kan du tänka dig?
    Mvh Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    Hej igen!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli behörig ämneslärare:
    väg 1
    söka ÄMNESLÄRARPROGRAMMET med rätt kombination av ämnen (de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i, gymnasielärare med 2 ämnen eller högstadielärare med 3 ämnen). Gymnasielärare är då också behörig att undervisa i SAMMA ÄMNEN på högstadiet.

    väg 2
    läsa tillräckligt antal högskolepoäng i olika ämnen och söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning på 3 terminer efter det att man läste "sina högskolepoäng".
    KPU är inte en utbildning utan många olika. Det finns inte KPU med vilka kombinationer som helst, utan det är ganska strikt reglerat vilka ämnen som får kombineras. Man läser, alltså, KPU för blivande lärare i fysik, kemi, biologi på högstadier - eller EN ANNAN KPU: för blivande lärare i svenska och engelska på gymnasiet.

    Teoretiskt sett, kan man bli behörig lärare i vilka kombinationer av ämnen som helst - genom att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i de ämnena men i fall de ämnena inte får kombineras i lärarexamen, blir man tvungen att läsa KPU flera ggr - d v s flera OLIKA KPU. Och varje KPU tar 3 terminer på heltid att läsa.
    Lärarutbildningen blir med det väldigt lång och kanske t o m Studiemedel inte räcker. Som längst får man Studiemedel i 6 år (12 terminer) på eftergymnasial nivå.

    Det finns ännu en "komplikation" inom lärarutbildningar:
    olika ämneskombinationer ges på olika lärosäten (olika orter) och i fall man vill läsa på en viss ort, så kan man bara välja bland det som är möjligt att utbilda sig just där.

    Gymnasielärare i Biologi kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Och i Kemi - på Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Behörig gymnasielärare i Naturkunskap kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet.

    Du skriver att du vill bli gymnasielärare i biologi och kemi och även i naturkunskap.
    Det bästa rådet jag kan ge dig är att du
    antingen väljer ett ämneslärarprogram och läser det som är inplanerat från början och tar en "vanlig" lärarexamen
    eller tar kontakt med Studievägledare på alla de högskolor där du kan tänka dig läsa till lärare och frågar om det är möjligt att bli behörig gymnasielärare i tre ämnen - under max 6 år (sedan tar Studiemedel slut och vill man läsa fler år på högskola, måste man på förhand tänka på - vad ska man leva av under studietiden).

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering.
    Bästa hälsningar och lycka till!
    Milla SYV


    Här är länken
    http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen
    PUNKT i slutet ställde till det. Tar man bort punkten i slutet, så funkar det.
    mvh
    Milla
    • : Tack för svaret! Jag tänkte läsa fysiken efter jag avslutat ämnesutbildningen i kemi/biologi, då jag ändå behövervänta på att få min lärarlegitimation.
    • Milla : Du blir inte behörig i de ämnena som du kompletterar med efter det att du läste pedagogik. Jag kan skriva en lång komplicerad förklaring till dig om du orkar läsa den.
    • : Okej men hur blir jag då behörig i naturkunskap?
    • Milla : Jag skriver ett utökat svar till dig nu. Se ovan - inom kort. :)
    • : Tack för det långa svaret, men man kan då alltså inte göra KPU efter man redan läst två ämnen på lärarprogrammet? Det går inte bara att läsa till fysik och lägga in det i sin behörighet? Tack så mycket iallafall :)
    • Milla : http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen UTAN "PUNKT" PÅ SLUTET - DÅ FUNKAR DET FINT.
    • Milla : KPU är det Olika för olika ämnen. Det är olika metoder i undervisningen för matte, för idrott och för slöjd ... KPU är ämnesspecifik utbildning. Man lär sig inte bara "lära ut" utan olika, beroende på vad det är man ska lära ut. Läser man fler högskolepoäng efter KPU, så är det utanför lärarexamen. Så har i alla fall vi förstått reglerna. Lärarutbildning har blivit efter den senaste reformen så pass komplicerad att även vägledare som jobbar just med det, är inte helt överens i olika frågor. Förändringar kan också inträffa under tiden du söker och läser till lärare. Det är inte helt säkert att reglerna är desamma när det blir dags för dig att ta lärarexamen.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'kostnader' (10 st.)

    • Leo

      Kan man göra konkurrenskomplettering prövningen utan att läsa kursen?

      Hej! Jag vill öka mina gymnasiebetyg och förstår att detta görs genom kurser i Komvux. Är det möjligt att göra prövningarna utan att läsa kurserna? Dessutom, kurserna kostar 500kr var, men då man har läst en kurs får man göra prövningen så många gånger man vill utan att betala, stämmer...

      Mikael: : Hej Leo,svar på frågan om man får göra prövningar utan att ha läst kurser i vilka man prövar är: Ja, om man inte är en elev inskriven i... Läs hela svaret
    • Anna

      Kan man läsa enstaka distanskurser, samtidigt som annat program?

      Hej, Min dotter är både språk- och konstnärligt intresserad. Hon går i nian och har gjort sitt gymnasieval, men har möjlighet att korrigera det nu, fram till den 15/5, om jag förstått det korrekt. Kan hon tex gå en estetisk utbildning, men...

      Anna: : Hej Anna,det svenska gymnasiesystemet fungerar så här: eleven är inskriven i en skola (åt gången) och det är bara den skolan som får pengar för... Läs hela svaret
    • Izabelle

      Kan jag studera IB utomlands i ett år?

      Hej! Jag är 16 år och går just nu i pre-IB här i Sverige, jag undrar däremot om det är möjligt att åka utomlands i ett år eller halvår och studera i år 2? Vilka länder kan man välja mellan, och hur mycket kostar det...

      Milla : : Hej Izabelle,Var du bor fram tills du fyller 18 år - är det dina vårdnadshavare som bestämmer.Det är dina vårdnadshavare som också har försörjningsansvar för... Läs hela svaret
    • Maryam

      Moderna språk, kostnad?

      Hej! En snabb fråga, om jag vill läsa ett modernt språk som ej just nu erbjuds på min gymnasieskola. Men finns på distans och jag är den enda på skolan som kommer läsa språket. Hur mycket ungefär kostar det för skolan? Jag vet att det varierar, men jag vill veta ungefärligt. Sen vet jag...

      Milla : : Hej, tyvärr vet vi inte och kan inte svara på just den frågan. Eleven på gymnasiet kan endast få lov att inkludera kurser i sitt examensbevis eller studiebevis om hen läste kurser på sin skola... Läs hela svaret
    • jonathan

      Studera utomlands?

      Hej, jag funderar på att studera utomlands senare i USA. Undrade lite om hur csn kan hjälpa en, hur länge man får studera där, vad det kan kosta en, och om man måste ta studielån? Lite generell info om möjliga kostnader, och hur länge man kan plugga där bara. Och sen en extra fråga, jag har...

      Mikael: : Hej Jonathan, vad vill din amerikanska kompis läsa? olika kurser och program kostar olika mycket... För icke-svenska medborgare är studier icke-kostnadsfria. Vilka utbildningar som i Sveirge /på högskolenivå/ ges på engelska - kan man se här >>
    • Maryam

      godkänna vid prövning av moderna språk?

      Hej! Jag undrar en sak, när man tänker göra prövning av ett språk som inte finns på gymnasieskolan man studerar. Kan man göra det själv, alltså betala själv? Eftersom skolan inte har möjlighet att betala.

      Mikael: : Hej Maryam, man brukar nästan alltid själv betala prövningsavgiften som är på 500 kr. Det är skolan som TAR AVGIFTEN från den som gör prövningen, inte så att skola betala avgiften. Så brukar det vara. Hälsningar Mikael SYV
    • Hanna

      Hur får man råd till att bli naprapat?

      Hej! Är jätteintresserad av att börja plugga till naprapat. Problemet är dock att denna utbildningen är väldigt dyr 100 000 kr per år och utbildningen vara 4 år och sen tillkommer andra kostnader i form av skolmaterial osv. Hur är det tänkt att man ska ha dessa pengarna direkt efter gymnasiet?...

      Melina: : Hej Hanna!Ja det stämmer att utbildningen till Naprapat i Sverige har en kursavgift.Du kan söka lån och bidrag samt merkostnadslån hos CSN, här kan du läsa mer om... Läs hela svaret
    • Christoffer

      Inriktningar, kostnad för utbildning?

      Hej! Jag går i åttan, är 14 år, men börjat fundera kring gymnasiet. Jag vill gärna bli pilot eller läkare, och jag hinner nog inte bestämma mig redan nästa år. Kan jag välja efter gymnasieutbildningen, ger naturvetenskap årkomst till både läkare- och pilot utbildning? Jag vill hemskt gärna...

      Anna: : Hej Christoffer! Det är mycket bra att du redan nu, i "åttan", funderar på gymnasiet. Bra att vara ute i god tid! Naturvetenskapsprogrammet, inriktning Naturvetenskap - kommer att ge dig behörighet till läkare &... Läs hela svaret
    • Ninnie

      Stipendier för att bli utbytesstudent?

      Jag skulle gärna vilja bli utbytesstudent i USA i framtiden, men det stora problemet är kostnaden. Jag har läst att det kan kosta mellan 80 000 - 100 000 kr. Men har även läst att man kan få stipendier som kan göra det billigare för sig själv. Jag undrar då vilka typer av stipendier som finns...

      Anna: : Hej Ninnie! Jag vet att det kan vara dyrt att bli utbytesstudent. Den här organisationen, som inte är vinstdrivande, håller utgifterna nere för utbytesstudenter och deras familjer men då måste din familj ta in en... Läs hela svaret
    • Hanna

      Pendla till gymnasieskola, betalas det ur egen ficka elr av kommunen?

      Hej, Jag skulle jättegärna vilja gå humanistiska programmet inrikting språk i Stockholm. I den lilla kommun (1,5h från Sthlm) jag nu bor i har vi inga gymnasieskolor, och skolan jag eventuellt kommer söka till har riksintag. Är det så att kommunen jag bor i betalar resekostnader för...

      Milla : : Hej Hanna, är det Riksintag eller Riksrekrytering som skolan har? Det är olika regler om det är Riksintag (som Friskolor har) och Riksrekrytering (som vissa skolor har: både friskolorna,... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga