Johanna
    Hej! Jag tror ni har fått en liknade fråga tidigare, men jag har iallafall tänkt att utbilda mig till biologi/kemi lärare för gymnasiet efter studenten. Problemet är att jag även vill bli naturkunskapslärare för att bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Räcker det med att jag då läser x hp fysik? Isåfall, hur mycket fysik då? Tack på förhand!

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli ämneslärare. Ju fler ämnen man vill bli behörig i, desto längre utbildningstid. Kanske kan du läsa på mer än heltid, det är tillåtet på högskolan läsa upp till 150% av studietakten.
    På gymnasiet är man normalt sett behörig i två ämnen och ett av dem är huvudämne i vilket man läser 120 högskolepoäng = två år på heltid. I annat ämne läser man 90 hp = tre terminer. Och sedan är det pedagogik 90 hp. Sammanlagt fem år på heltid. För att bli lärare i naturkunskap måste man läsa minst 15 hp fysik också. Hur lång undervisningstid kan du tänka dig?
    Mvh Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    Hej igen!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli behörig ämneslärare:
    väg 1
    söka ÄMNESLÄRARPROGRAMMET med rätt kombination av ämnen (de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i, gymnasielärare med 2 ämnen eller högstadielärare med 3 ämnen). Gymnasielärare är då också behörig att undervisa i SAMMA ÄMNEN på högstadiet.

    väg 2
    läsa tillräckligt antal högskolepoäng i olika ämnen och söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning på 3 terminer efter det att man läste "sina högskolepoäng".
    KPU är inte en utbildning utan många olika. Det finns inte KPU med vilka kombinationer som helst, utan det är ganska strikt reglerat vilka ämnen som får kombineras. Man läser, alltså, KPU för blivande lärare i fysik, kemi, biologi på högstadier - eller EN ANNAN KPU: för blivande lärare i svenska och engelska på gymnasiet.

    Teoretiskt sett, kan man bli behörig lärare i vilka kombinationer av ämnen som helst - genom att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i de ämnena men i fall de ämnena inte får kombineras i lärarexamen, blir man tvungen att läsa KPU flera ggr - d v s flera OLIKA KPU. Och varje KPU tar 3 terminer på heltid att läsa.
    Lärarutbildningen blir med det väldigt lång och kanske t o m Studiemedel inte räcker. Som längst får man Studiemedel i 6 år (12 terminer) på eftergymnasial nivå.

    Det finns ännu en "komplikation" inom lärarutbildningar:
    olika ämneskombinationer ges på olika lärosäten (olika orter) och i fall man vill läsa på en viss ort, så kan man bara välja bland det som är möjligt att utbilda sig just där.

    Gymnasielärare i Biologi kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Och i Kemi - på Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Behörig gymnasielärare i Naturkunskap kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet.

    Du skriver att du vill bli gymnasielärare i biologi och kemi och även i naturkunskap.
    Det bästa rådet jag kan ge dig är att du
    antingen väljer ett ämneslärarprogram och läser det som är inplanerat från början och tar en "vanlig" lärarexamen
    eller tar kontakt med Studievägledare på alla de högskolor där du kan tänka dig läsa till lärare och frågar om det är möjligt att bli behörig gymnasielärare i tre ämnen - under max 6 år (sedan tar Studiemedel slut och vill man läsa fler år på högskola, måste man på förhand tänka på - vad ska man leva av under studietiden).

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering.
    Bästa hälsningar och lycka till!
    Milla SYV


    Här är länken
    http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen
    PUNKT i slutet ställde till det. Tar man bort punkten i slutet, så funkar det.
    mvh
    Milla
    • : Tack för svaret! Jag tänkte läsa fysiken efter jag avslutat ämnesutbildningen i kemi/biologi, då jag ändå behövervänta på att få min lärarlegitimation.
    • Milla : Du blir inte behörig i de ämnena som du kompletterar med efter det att du läste pedagogik. Jag kan skriva en lång komplicerad förklaring till dig om du orkar läsa den.
    • : Okej men hur blir jag då behörig i naturkunskap?
    • Milla : Jag skriver ett utökat svar till dig nu. Se ovan - inom kort. :)
    • : Tack för det långa svaret, men man kan då alltså inte göra KPU efter man redan läst två ämnen på lärarprogrammet? Det går inte bara att läsa till fysik och lägga in det i sin behörighet? Tack så mycket iallafall :)
    • Milla : http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen UTAN "PUNKT" PÅ SLUTET - DÅ FUNKAR DET FINT.
    • Milla : KPU är det Olika för olika ämnen. Det är olika metoder i undervisningen för matte, för idrott och för slöjd ... KPU är ämnesspecifik utbildning. Man lär sig inte bara "lära ut" utan olika, beroende på vad det är man ska lära ut. Läser man fler högskolepoäng efter KPU, så är det utanför lärarexamen. Så har i alla fall vi förstått reglerna. Lärarutbildning har blivit efter den senaste reformen så pass komplicerad att även vägledare som jobbar just med det, är inte helt överens i olika frågor. Förändringar kan också inträffa under tiden du söker och läser till lärare. Det är inte helt säkert att reglerna är desamma när det blir dags för dig att ta lärarexamen.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'kirurgi' (9 st.)

    • kalle

      Hur blir man en kirurgisk tekniker i Sverige?

      Hej, undarar hur man blir en kirurgisk tekniker i sverige, hittar bara information om andra länder. Måste man ha en läkarundervisning? Ifall man inte behöver det, vilka skolor i Sverige erbjuder en sådan utbildning? och hur ser vägen till en kirurgisk tekniker ut?

      Julia: : Hej Kalle!Det är inte så att yrken i olika länder kan direkt "översättas" eller alltid direkt "motsvarar varandra...". Sjukvård kan vara uppbyggd på olika... Läs hela svaret
    • H

      Kan jag ändå bli kirurg?

      Hej! Jag har precis börjat gymnasiet efter att ha haft ett ganska tufft år i 9an, jag fick jobba från distans hela det året då jag har autism och inte klarade av att vara där. Pågrund av detta så plockade min specialpedagog bort några...

      Liselotte: : Hej H,på Hantverksprogrammet finns det tyvärr inte möjlighet att läsa alla de kurser som du behöver för behörighet till läkarprogrammet, men du kan komplettera efter gymnasiet, för att... Läs hela svaret
    • Alicia

      Hur fungerar det att bli kirurg?

      Hej. jag går nu mitt andra året på vård och omsorgslinjen på gymnasiet. min dröm efter gymnasiet är att bli kirurg. Men jag vill bli sjuksköterska först för att ha något mer stadig att falla tillbaka på om jag inte skulle klara andra utbildningar. Men nu är det så att jag förstår inte riktigt...

      Anna: : Hej Alicia, Kikurgi är en av möjliga specialiseringar för läkare; det är inom ST-tjänst som man läser till att bli kirurg. Tänk på att Studiemedel för eftergymnasiala... Läs hela svaret
    • Emil

      Plugga till kirurg ?

      Hej jag går just nu sista terminen i nian och vill bli kirurg och jag planerar att välja att läsa natur. Men min dröm är att jobba som kirurg i usa och jag har grubblat om det är möjligt att ta läkar examen i Sverige och sedan börja jobba i USA?...

      Julia: : Hej EmiI, det är först om 3 år du behöver börja söka tiII eftergymnasiaIa utbiIdningar. På 3 år kan mycket förändras. Men språket i USA kommer inte att förändras. Det... Läs hela svaret
    • Faisa

      Vård och omsorg till läkarutblidningen?

      Min gymnasium erbjuder högskolförberedande efter gymnasium inom vård och omsorg. Så min fråga är om jag kan söka till kirurg efter gymnaset.? Om inte hur kommer jag in i kirurg genom VO. och vilka utblidningar kan jag söka till?

      Anna: : Hej Faisa! Du skriver att din gymnasieskola erbjuder högskoleförberedande EFTER gymnasiet men du menar kanske att din skola erbjuder läsa kurser för högskolebehörighet UNDER gymnasiet? På Vård&omsorgsprogrammet... Läs hela svaret
    • Anna

      Hur ska jag gå tillväga för att bli läkare?

      Jag har funderat på att bli läkare, men har verkligen ingen lust att gå naturvetenskapliga linjen på gymnasiet då det är väldigt mycket plugg där. Annars har jag funderat på ekonomi eller vård & omsorg. Går det? Jag vill veta vad jag måste läsa till på komvux i så fall och hur bra betyg jag...

      Lena: : Hejsan, ja, om du går Vård och omsorg (VO) så så får du komplettera med ganska mycket matte och no-ämnen inom vuxenutbildningen efteråt - fördelen med VO är ju att du får teori och praktik inom alla möjliga... Läs hela svaret
    • Julia

      Hur kan man bli specialistsjuksköterska inom kirurgi?

      Ifall man vill bli specialistsjuksköterska inom kirurgi, måste man då plugga vidare på universitet, och sedan plugga på en specialistutbildning eller är det bara gymnasiet och sedan vidare till universitet och plugga till operationssjuksköterska?

      Fråga: : Ofta måste du grunda med att gå Sjuksköterskeprogrammet och sedan gå en påbyggnadsutbildning inom olika områden där du vill specialisera dig. Här kan du se exempel på olika specialistsjuksköterskeutbildningar på Karolinska i Stockholm http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=11786&a=158711&l=sv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga