Johanna
    Hej! Jag tror ni har fått en liknade fråga tidigare, men jag har iallafall tänkt att utbilda mig till biologi/kemi lärare för gymnasiet efter studenten. Problemet är att jag även vill bli naturkunskapslärare för att bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Räcker det med att jag då läser x hp fysik? Isåfall, hur mycket fysik då? Tack på förhand!

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli ämneslärare. Ju fler ämnen man vill bli behörig i, desto längre utbildningstid. Kanske kan du läsa på mer än heltid, det är tillåtet på högskolan läsa upp till 150% av studietakten.
    På gymnasiet är man normalt sett behörig i två ämnen och ett av dem är huvudämne i vilket man läser 120 högskolepoäng = två år på heltid. I annat ämne läser man 90 hp = tre terminer. Och sedan är det pedagogik 90 hp. Sammanlagt fem år på heltid. För att bli lärare i naturkunskap måste man läsa minst 15 hp fysik också. Hur lång undervisningstid kan du tänka dig?
    Mvh Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    Hej igen!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli behörig ämneslärare:
    väg 1
    söka ÄMNESLÄRARPROGRAMMET med rätt kombination av ämnen (de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i, gymnasielärare med 2 ämnen eller högstadielärare med 3 ämnen). Gymnasielärare är då också behörig att undervisa i SAMMA ÄMNEN på högstadiet.

    väg 2
    läsa tillräckligt antal högskolepoäng i olika ämnen och söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning på 3 terminer efter det att man läste "sina högskolepoäng".
    KPU är inte en utbildning utan många olika. Det finns inte KPU med vilka kombinationer som helst, utan det är ganska strikt reglerat vilka ämnen som får kombineras. Man läser, alltså, KPU för blivande lärare i fysik, kemi, biologi på högstadier - eller EN ANNAN KPU: för blivande lärare i svenska och engelska på gymnasiet.

    Teoretiskt sett, kan man bli behörig lärare i vilka kombinationer av ämnen som helst - genom att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i de ämnena men i fall de ämnena inte får kombineras i lärarexamen, blir man tvungen att läsa KPU flera ggr - d v s flera OLIKA KPU. Och varje KPU tar 3 terminer på heltid att läsa.
    Lärarutbildningen blir med det väldigt lång och kanske t o m Studiemedel inte räcker. Som längst får man Studiemedel i 6 år (12 terminer) på eftergymnasial nivå.

    Det finns ännu en "komplikation" inom lärarutbildningar:
    olika ämneskombinationer ges på olika lärosäten (olika orter) och i fall man vill läsa på en viss ort, så kan man bara välja bland det som är möjligt att utbilda sig just där.

    Gymnasielärare i Biologi kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Och i Kemi - på Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Behörig gymnasielärare i Naturkunskap kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet.

    Du skriver att du vill bli gymnasielärare i biologi och kemi och även i naturkunskap.
    Det bästa rådet jag kan ge dig är att du
    antingen väljer ett ämneslärarprogram och läser det som är inplanerat från början och tar en "vanlig" lärarexamen
    eller tar kontakt med Studievägledare på alla de högskolor där du kan tänka dig läsa till lärare och frågar om det är möjligt att bli behörig gymnasielärare i tre ämnen - under max 6 år (sedan tar Studiemedel slut och vill man läsa fler år på högskola, måste man på förhand tänka på - vad ska man leva av under studietiden).

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering.
    Bästa hälsningar och lycka till!
    Milla SYV


    Här är länken
    http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen
    PUNKT i slutet ställde till det. Tar man bort punkten i slutet, så funkar det.
    mvh
    Milla
    • : Tack för svaret! Jag tänkte läsa fysiken efter jag avslutat ämnesutbildningen i kemi/biologi, då jag ändå behövervänta på att få min lärarlegitimation.
    • Milla : Du blir inte behörig i de ämnena som du kompletterar med efter det att du läste pedagogik. Jag kan skriva en lång komplicerad förklaring till dig om du orkar läsa den.
    • : Okej men hur blir jag då behörig i naturkunskap?
    • Milla : Jag skriver ett utökat svar till dig nu. Se ovan - inom kort. :)
    • : Tack för det långa svaret, men man kan då alltså inte göra KPU efter man redan läst två ämnen på lärarprogrammet? Det går inte bara att läsa till fysik och lägga in det i sin behörighet? Tack så mycket iallafall :)
    • Milla : http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen UTAN "PUNKT" PÅ SLUTET - DÅ FUNKAR DET FINT.
    • Milla : KPU är det Olika för olika ämnen. Det är olika metoder i undervisningen för matte, för idrott och för slöjd ... KPU är ämnesspecifik utbildning. Man lär sig inte bara "lära ut" utan olika, beroende på vad det är man ska lära ut. Läser man fler högskolepoäng efter KPU, så är det utanför lärarexamen. Så har i alla fall vi förstått reglerna. Lärarutbildning har blivit efter den senaste reformen så pass komplicerad att även vägledare som jobbar just med det, är inte helt överens i olika frågor. Förändringar kan också inträffa under tiden du söker och läser till lärare. Det är inte helt säkert att reglerna är desamma när det blir dags för dig att ta lärarexamen.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'provgå' (7 st.)

    • beccaliya2007

      Akut!: fick plats på Natur?

      hejsan! jag går åk 1 på ek ek, jag märkye att det är mycket So och vi har ingen no nu, ifall inte första året. fick plats på natur natur på ett super gymnasium men vet inte ifall jag ska byta. vad kan jag göta? mst ge dom svar innan kl...

      Milla : : Hej! du kan svara att du är mycket intresserad av att byta men vill provgå minst en dag på den nya skolan och programmet/utbildningen först, innan du kan ge ett definitivt svar. Jag kan inte lova dig att du... Läs hela svaret
    • Alva

      Jag är verkligen inte intresserad, hjälp!?

      Hej, vi ska välja gymnasie snart men jag vet verkligen inte vad jag ska välja. Jag passar inte in på någon ny skola pga min sociala svårighet och ingen av linjerna som finns intresserar mig ingenting alls. Jag har ren panik då jag verkligen inte vet vad jag ska gå men mina klasskompisar vet...

      Anna: : Hej Alva, utifrån det du berättar, kanske du vill i första hand söka till distansgymnasiet, Korr>>? Beller ra att du provgick på en gymnasieskola, men tyvärr visade det sig att... Läs hela svaret
    • Hannah

      Byta från samhälle till estetik och media?

      Hej. Då det är höstlov nu så kan inte prata med min egna syv på min gymnasieskola så skriver en fråga hit. Jag går första året på samhällsprogrammet och känner att det inte är rätt för tycker det är för ''jobbigt'' för mig och trivs inte riktigt på grund av olika anledningar. Jag är väldigt...

      Julia: : Hej Hannah, tråkigt att du inte trivs på din gymnasieskola... :( att testa-på genom en "provdag" /skuggning/ är en bra idé! Kontakta den skolan där du vill provgå/skugga... Läs hela svaret
    • Amanda

      IB eller Natur-natur om jag vill bli astronom??

      Hej! Jag går just nu i 9:an och ska till vårterminen välja vilket gymnasium jag vill gå på och är lite kluven. Jag har så länge jag kan minnas velat jobba som astronom i framtiden men är osäker på vilket gymnasieprogram som skulle passa mig bäst. Jag vet att jag antingen vill läsa Natur-natur...

      Anna: : Hejsan, Så roligt att du är intresserad av yrket Astronom och att du hittade en gymnasieskola som erbjuder fördjupning i Astronomi! IB-programmet är svårare än "vanligt"... Läs hela svaret
    • Selma

      Kan jag gå teknikprogramet med D i matte?

      Hej! Jag är fast besluten vid att bli stridspilot och har hört att det är bra att gå teknik/natur för att veta mer om flygplans olika system osv. Jag har tänkt på teknikprogramet tidigare eftersom att no ämnena är mina favorit ämnen. Jag har ett meritvärde på 222,5, fysik:E, biologi:D,...

      Milla : : Hej Selma, Du är fast besluten av att bli en Stridspilot>> och därför har jag ett förslag - att du tittar på ett specialprogram med egna examensmål: Flygteknikerutb>> som... Läs hela svaret
    • Selma

      Ska trivsel eller kunskap gå först?

      Hej (återigen)! Jag går i årskurs 8 har velat fram och tillbaks i ungefär ett års tid om jag ska byta klass eller inte. Jag har diskuterat detta med min mentor och hon har sagt att det finns plats i den andra klassen ifall jag skulle vilja byta men jag är fortfarande osäker. Både klassen jag...

      Julia: : Hej Selma! Jag tycker det är jättebra att du ska gå med den andra klassen i en vecka när din klass har PRAO för att känna efter hur det är att gå med i den nya klassen!... Läs hela svaret
    • Nina

      Vad ska man basera gymnasievalet på (högskoleförberedande program)?

      Hur ska man veta om en gymnasieskola/linje är bra (högskoleförberedande program)? Om man tittar på intagningspoäng får man kanske mera en uppfattning om skolans popularitet. Men självklart får man en högre andel studiemotiverade elever om intagningspoängen är hög. Samtidigt om man tittar på...

      Mikael: : Hej, Nina! Det är sant att det kan bli ett stort problem om hur man väljer bland den mängd gymnasieskolor som finns i och omkring Stockholm! Det finns ca 200 gymnasieskolor i Stockholms... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga