Johanna
    Hej! Jag tror ni har fått en liknade fråga tidigare, men jag har iallafall tänkt att utbilda mig till biologi/kemi lärare för gymnasiet efter studenten. Problemet är att jag även vill bli naturkunskapslärare för att bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Räcker det med att jag då läser x hp fysik? Isåfall, hur mycket fysik då? Tack på förhand!

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli ämneslärare. Ju fler ämnen man vill bli behörig i, desto längre utbildningstid. Kanske kan du läsa på mer än heltid, det är tillåtet på högskolan läsa upp till 150% av studietakten.
    På gymnasiet är man normalt sett behörig i två ämnen och ett av dem är huvudämne i vilket man läser 120 högskolepoäng = två år på heltid. I annat ämne läser man 90 hp = tre terminer. Och sedan är det pedagogik 90 hp. Sammanlagt fem år på heltid. För att bli lärare i naturkunskap måste man läsa minst 15 hp fysik också. Hur lång undervisningstid kan du tänka dig?
    Mvh Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    Hej igen!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli behörig ämneslärare:
    väg 1
    söka ÄMNESLÄRARPROGRAMMET med rätt kombination av ämnen (de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i, gymnasielärare med 2 ämnen eller högstadielärare med 3 ämnen). Gymnasielärare är då också behörig att undervisa i SAMMA ÄMNEN på högstadiet.

    väg 2
    läsa tillräckligt antal högskolepoäng i olika ämnen och söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning på 3 terminer efter det att man läste "sina högskolepoäng".
    KPU är inte en utbildning utan många olika. Det finns inte KPU med vilka kombinationer som helst, utan det är ganska strikt reglerat vilka ämnen som får kombineras. Man läser, alltså, KPU för blivande lärare i fysik, kemi, biologi på högstadier - eller EN ANNAN KPU: för blivande lärare i svenska och engelska på gymnasiet.

    Teoretiskt sett, kan man bli behörig lärare i vilka kombinationer av ämnen som helst - genom att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i de ämnena men i fall de ämnena inte får kombineras i lärarexamen, blir man tvungen att läsa KPU flera ggr - d v s flera OLIKA KPU. Och varje KPU tar 3 terminer på heltid att läsa.
    Lärarutbildningen blir med det väldigt lång och kanske t o m Studiemedel inte räcker. Som längst får man Studiemedel i 6 år (12 terminer) på eftergymnasial nivå.

    Det finns ännu en "komplikation" inom lärarutbildningar:
    olika ämneskombinationer ges på olika lärosäten (olika orter) och i fall man vill läsa på en viss ort, så kan man bara välja bland det som är möjligt att utbilda sig just där.

    Gymnasielärare i Biologi kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Och i Kemi - på Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Behörig gymnasielärare i Naturkunskap kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet.

    Du skriver att du vill bli gymnasielärare i biologi och kemi och även i naturkunskap.
    Det bästa rådet jag kan ge dig är att du
    antingen väljer ett ämneslärarprogram och läser det som är inplanerat från början och tar en "vanlig" lärarexamen
    eller tar kontakt med Studievägledare på alla de högskolor där du kan tänka dig läsa till lärare och frågar om det är möjligt att bli behörig gymnasielärare i tre ämnen - under max 6 år (sedan tar Studiemedel slut och vill man läsa fler år på högskola, måste man på förhand tänka på - vad ska man leva av under studietiden).

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering.
    Bästa hälsningar och lycka till!
    Milla SYV


    Här är länken
    http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen
    PUNKT i slutet ställde till det. Tar man bort punkten i slutet, så funkar det.
    mvh
    Milla
    • : Tack för svaret! Jag tänkte läsa fysiken efter jag avslutat ämnesutbildningen i kemi/biologi, då jag ändå behövervänta på att få min lärarlegitimation.
    • Milla : Du blir inte behörig i de ämnena som du kompletterar med efter det att du läste pedagogik. Jag kan skriva en lång komplicerad förklaring till dig om du orkar läsa den.
    • : Okej men hur blir jag då behörig i naturkunskap?
    • Milla : Jag skriver ett utökat svar till dig nu. Se ovan - inom kort. :)
    • : Tack för det långa svaret, men man kan då alltså inte göra KPU efter man redan läst två ämnen på lärarprogrammet? Det går inte bara att läsa till fysik och lägga in det i sin behörighet? Tack så mycket iallafall :)
    • Milla : http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen UTAN "PUNKT" PÅ SLUTET - DÅ FUNKAR DET FINT.
    • Milla : KPU är det Olika för olika ämnen. Det är olika metoder i undervisningen för matte, för idrott och för slöjd ... KPU är ämnesspecifik utbildning. Man lär sig inte bara "lära ut" utan olika, beroende på vad det är man ska lära ut. Läser man fler högskolepoäng efter KPU, så är det utanför lärarexamen. Så har i alla fall vi förstått reglerna. Lärarutbildning har blivit efter den senaste reformen så pass komplicerad att även vägledare som jobbar just med det, är inte helt överens i olika frågor. Förändringar kan också inträffa under tiden du söker och läser till lärare. Det är inte helt säkert att reglerna är desamma när det blir dags för dig att ta lärarexamen.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'preliminär' (7 st.)

    • Faith

      Vad betyder den rosa färgen på antagningsstatus?

      Hej, igår hat vi fått antagningsstatusen och jag det fanns en grön där man är preliminärt antagen o en rosa o vit, jag undrar vad dem andra färgerna betyder?

      Anna: : Hej Faith, vi vill hjälpa dig men vi kan inte sådana detaljer som du frågar om; olika gymnasieantagningskanslier använder olika antagningssystem. Olika färger kan användas... Läs hela svaret
    • Iris

      Hur mycket höjer man sig på sista terminen?

      Hej! Jag har valt mitt preliminära val och mina poäng är 307.5. Södra Latin hade förra året gränsen 325 och har nu på de preliminära valen 300. Höjs betygen så pass mycket eller är det folk som har det som andra val, med högre betyg, som kommer in? Min fråga är alltså, är det stor chans för mig...

      Milla : : I genomsnitt brukar betygen höjas med 10 betygspoäng, men hur det blir i detta fallet vet ingen ... Det du kan göra är endast att försöka få så höga betyg du kan i slutet av maj plus att öka antal alternativ i ditt gymnasieval under omval.
    • Jessica

      Behörighetsgrupp vid preliminära ansökning?

      Hej, jag är väldigt förvirrad just nu. På behörighetsgruppen på min ansökan så står det bara att jag är 'behörig' vad menas med det? Är jag tillfälligt antagen eller inte? Jag har alltid trott att det var antingen 'ej antagen' eller 'antagen', men det visade sig att 'behörig' finns också....

      Julia: : Hej Jessica! är det ansökan till gymnasiet du menar? Preliminär antagning till gymnasiet spelar ingen roll. men om du är nyfiken, ta ditt antagningsbesked till Syv på din skola,... Läs hela svaret
    • Linnea

      Vad händer med mitt gymnasieval?

      Om jag till exempel får A på alla ämnen på hösterminens betyg (den som ska sättas snart), och söker in på ett gymnasium och kommer in på den. Vad händer om jag inte orkar "kämpa" för att hålla kvar betygen på A nivå, och istället sjunker till E nivå på alla ämnen. Kommer det att påverka...

      Milla : : Det är vårterminensbetyg som gäller och elever brukar i genomsnitt höga med 10 betygspoäng från höst till vår. Om du får mycket lägre betyg på våren riskerar du förlora din preliminära plats. Mvh Milla SYV
    • Bianca

      Kan man komma in på ens förstahandsval trots preliminära?

      Jag fick precis reda på att jag inte kommit in på mitt förstahandsval (kom in på det andra). Tydligen hade intagningspoängen höjts rejält sen förra året. Men min fråga är om jag (om jag höjer mitt meritvärde) kan komma in på slutgiltiga antagningen ändå? Eller på reserven?

      Lena: : Hejsan, svårt att säga - preliminära antagningspoängen är inte alls ett säkert antagningsbesked utan bara ett resultat av första valomgången utifrån höstterminsbetyget. Mycket kan hända fram till... Läs hela svaret
    • Ellen

      F i matte & svenska, finns det en chans till att komma in på HT ändå?

      Jag fick nämligen inte godkänt i matte och svenska för att jag var hemma 2 veckor sjuk nu in på slutet av terminen och jag är jätte orolig att jag inte kommer komma in på någon av programmen som jag vill gå och jag vill gärna gå antingen Hotell & Turism eller Restaurang & Livsmedel. Jag vet att...

      Lena: : Hejsan, oj, jag hör och förstår din oro och det vore väl absolut jättebra om du satt ner med din klassföreståndare och pratar igenom din studiesituation och lägger upp en plan för vad du... Läs hela svaret
    • Magnus

      Kan antagningsgränsen höjas eller sitter jag säkert?

      Jag går i årskurs nio och jag har sökt till Rytmus i Stockholm och jag har fått det preliminära resultatet. Jag har 500 poäng, medianen är 440 och antagningsgränsen är 407,5. Jag har alltså 92,5 poäng över antagningsgränsen. Om vi utgår från att jag stannar på mina 500 poäng till det...

      Fråga: : Det är jättesvårt att förutsäga. Eftersom antagningsproven på de estetiska programmen ger så pass hög poäng så handlar det nu om de elever som gjort omval och vilken poäng dom får. Att det höjs 100 poäng låter mycket, men det kan hända.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga