Johanna
    Hej! Jag tror ni har fått en liknade fråga tidigare, men jag har iallafall tänkt att utbilda mig till biologi/kemi lärare för gymnasiet efter studenten. Problemet är att jag även vill bli naturkunskapslärare för att bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Räcker det med att jag då läser x hp fysik? Isåfall, hur mycket fysik då? Tack på förhand!

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli ämneslärare. Ju fler ämnen man vill bli behörig i, desto längre utbildningstid. Kanske kan du läsa på mer än heltid, det är tillåtet på högskolan läsa upp till 150% av studietakten.
    På gymnasiet är man normalt sett behörig i två ämnen och ett av dem är huvudämne i vilket man läser 120 högskolepoäng = två år på heltid. I annat ämne läser man 90 hp = tre terminer. Och sedan är det pedagogik 90 hp. Sammanlagt fem år på heltid. För att bli lärare i naturkunskap måste man läsa minst 15 hp fysik också. Hur lång undervisningstid kan du tänka dig?
    Mvh Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    Hej igen!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli behörig ämneslärare:
    väg 1
    söka ÄMNESLÄRARPROGRAMMET med rätt kombination av ämnen (de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i, gymnasielärare med 2 ämnen eller högstadielärare med 3 ämnen). Gymnasielärare är då också behörig att undervisa i SAMMA ÄMNEN på högstadiet.

    väg 2
    läsa tillräckligt antal högskolepoäng i olika ämnen och söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning på 3 terminer efter det att man läste "sina högskolepoäng".
    KPU är inte en utbildning utan många olika. Det finns inte KPU med vilka kombinationer som helst, utan det är ganska strikt reglerat vilka ämnen som får kombineras. Man läser, alltså, KPU för blivande lärare i fysik, kemi, biologi på högstadier - eller EN ANNAN KPU: för blivande lärare i svenska och engelska på gymnasiet.

    Teoretiskt sett, kan man bli behörig lärare i vilka kombinationer av ämnen som helst - genom att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i de ämnena men i fall de ämnena inte får kombineras i lärarexamen, blir man tvungen att läsa KPU flera ggr - d v s flera OLIKA KPU. Och varje KPU tar 3 terminer på heltid att läsa.
    Lärarutbildningen blir med det väldigt lång och kanske t o m Studiemedel inte räcker. Som längst får man Studiemedel i 6 år (12 terminer) på eftergymnasial nivå.

    Det finns ännu en "komplikation" inom lärarutbildningar:
    olika ämneskombinationer ges på olika lärosäten (olika orter) och i fall man vill läsa på en viss ort, så kan man bara välja bland det som är möjligt att utbilda sig just där.

    Gymnasielärare i Biologi kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Och i Kemi - på Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Behörig gymnasielärare i Naturkunskap kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet.

    Du skriver att du vill bli gymnasielärare i biologi och kemi och även i naturkunskap.
    Det bästa rådet jag kan ge dig är att du
    antingen väljer ett ämneslärarprogram och läser det som är inplanerat från början och tar en "vanlig" lärarexamen
    eller tar kontakt med Studievägledare på alla de högskolor där du kan tänka dig läsa till lärare och frågar om det är möjligt att bli behörig gymnasielärare i tre ämnen - under max 6 år (sedan tar Studiemedel slut och vill man läsa fler år på högskola, måste man på förhand tänka på - vad ska man leva av under studietiden).

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering.
    Bästa hälsningar och lycka till!
    Milla SYV


    Här är länken
    http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen
    PUNKT i slutet ställde till det. Tar man bort punkten i slutet, så funkar det.
    mvh
    Milla
    • : Tack för svaret! Jag tänkte läsa fysiken efter jag avslutat ämnesutbildningen i kemi/biologi, då jag ändå behövervänta på att få min lärarlegitimation.
    • Milla : Du blir inte behörig i de ämnena som du kompletterar med efter det att du läste pedagogik. Jag kan skriva en lång komplicerad förklaring till dig om du orkar läsa den.
    • : Okej men hur blir jag då behörig i naturkunskap?
    • Milla : Jag skriver ett utökat svar till dig nu. Se ovan - inom kort. :)
    • : Tack för det långa svaret, men man kan då alltså inte göra KPU efter man redan läst två ämnen på lärarprogrammet? Det går inte bara att läsa till fysik och lägga in det i sin behörighet? Tack så mycket iallafall :)
    • Milla : http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen UTAN "PUNKT" PÅ SLUTET - DÅ FUNKAR DET FINT.
    • Milla : KPU är det Olika för olika ämnen. Det är olika metoder i undervisningen för matte, för idrott och för slöjd ... KPU är ämnesspecifik utbildning. Man lär sig inte bara "lära ut" utan olika, beroende på vad det är man ska lära ut. Läser man fler högskolepoäng efter KPU, så är det utanför lärarexamen. Så har i alla fall vi förstått reglerna. Lärarutbildning har blivit efter den senaste reformen så pass komplicerad att även vägledare som jobbar just med det, är inte helt överens i olika frågor. Förändringar kan också inträffa under tiden du söker och läser till lärare. Det är inte helt säkert att reglerna är desamma när det blir dags för dig att ta lärarexamen.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'universitet?' (10 st.)

    • AI

      Vill bli diplomat, men vilka universitetsprogram?

      Tja! Vill bli diplomat men behöver dock veta vilka program i universitetet som verkar passande kring mitt karriärval. Går just nu andra året i natur med undervisning på engelska och läser tyska 4 som extrakurs, om sådan info krävs. Har absolut inga problem ifall programmets allmänna undervisning...

      Milla : : Hej,det vi vet om yrket diplomat berättar vi om i presentationen på framtid.se/yrke/diplomatVad gäller utbildning så har diplomater ofta en juridisk utbildning som... Läs hela svaret
    • Johan

      Antagningsbesked ?

      Hej Jag tänkte fråga om att jag blev antagen på universitet och har tackat ja till min plats betyder det att jag är antagen och ska börja plugga eller måste man vänta på den andra antagningsbesked för att veta om man är antagen eller inte?

      Anna: : Hej Johan, om man är Antagen & tackade Ja till sin plats - då har man en utbildningsplats och kan börja läsa när utbildning börjar.Lycka till med dina studier!ANNA
    • Anton

      Kunna läsa till universitet efter VVS?

      Hej! Jag ska börja på VVS nu till hösten och jag har tänkt att bli behörig till att söka in på Universitet/Högskola, vilka extra kurser behöver jag läsa för att bli behörig? Jag vet också att de flesta Universiteten kräver mer än bara de behöriga kurserna, måste jag läsa ännu mer på komvux...

      Anna: : hej Anton, alla elever på alla yrkesprogram på gymnasiet har rätt att läsa kurser för Grundläggande behörighet - det är svenska 2,3 och engelska 6. Vilka kurser som krävs... Läs hela svaret
    • My

      Plugga arkeologi?

      Hej! Jag har kollat på universitets programmet arekologi med inriktning osteologi (Uppsala universitet), men jag undrar lite vad man kan bli efteråt? Har försökt att läst mig till att man kan jobba som arkeolog eller på museum. Men finns det något annat man kan läsa som exempelvis obducent...

      Daniel: : Hej My ! Om man läser arkeologi med inriktning Osteologi, då kanske man är intresserad av yrken Arkeolog>> eller Osteolog>> eller Osteoarkeolog >>. Efteråt kan man bland annat läsa vidare... Läs hela svaret
    • Victoria

      Vilken universitetsutbildning passar mig?

      Jag har börjat tänka väldigt mycket på vad för universitetsutbildning jag vill gå efter gymnasiet. Tycker det är väldigt svårt att hitta och förstå vad utbildningarna innebär. Jag är intresserad av ett jobb där man inte bara sitter stilla och inne hela dagarna (utan vill rör på mig ibland i alla...

      Melina: : Hej Victoria! Vad spännande att du är intresserad av miljö-natur frågor :-) Det är ett första steg att komma fram till inom vilket område som du vill fortsätta att utbilda... Läs hela svaret
    • Aurora

      Vilken gymnasie inriktning för att plugga på universitet i england?

      När jag går ut gymnasiet vill jag plugga på Oxford University i England. Jag har inte börjat gymnasiet än och undrar vilken inriktning som skulle fungera för att sedan kunna fortsätta till Oxford? - de har ju inte samma system i England... Om jag skulle gå natur inriktningen ( på gymnasiet) så...

      Mikael: : Hej Aurora! Jag rekommenderar att du tittar på IB, som är ett internationell gymnasieprogram - samma utbildning som finns i många olika länder. Läs på... Läs hela svaret
    • zebastain

      Hur länge kan jag studera på högskolan?

      1, Det som jag undrar är hur länge kan jag studera på en högskola? Jag har hört att det finns något som heter universitet. 2, Min andra fråga är också vad är skillnaden mellan universitet, folkhögskola och högskola. Jag undrar också om jag på gymnasiet läser till exempel samhällsvetenskap men...

      Lena: : Hejsan, jag ska försöka svara på dina frågor i turordning: 1. Det som jag undrar är hur länge kan jag studera på en högskola? Svar; Du kan plugga länge på högskolan. En grundutbildning som kallas en... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga