Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Hur utbildar man sig till detta yrket?
2 Svar
Det finns två olika vägar att gå för att bli ämneslärare. Ju fler ämnen man vill bli behörig i, desto längre utbildningstid. Kanske kan du läsa på mer än heltid, det är tillåtet på högskolan läsa upp till 150% av studietakten.
På gymnasiet är man normalt sett behörig i två ämnen och ett av dem är huvudämne i vilket man läser 120 högskolepoäng = två år på heltid. I annat ämne läser man 90 hp = tre terminer. Och sedan är det pedagogik 90 hp. Sammanlagt fem år på heltid. För att bli lärare i naturkunskap måste man läsa minst 15 hp fysik också. Hur lång undervisningstid kan du tänka dig?
Mvh Milla SYV
Det finns två olika vägar att gå för att bli behörig ämneslärare:
väg 1
söka ÄMNESLÄRARPROGRAMMET med rätt kombination av ämnen (de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i, gymnasielärare med 2 ämnen eller högstadielärare med 3 ämnen). Gymnasielärare är då också behörig att undervisa i SAMMA ÄMNEN på högstadiet.
väg 2
läsa tillräckligt antal högskolepoäng i olika ämnen och söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning på 3 terminer efter det att man läste "sina högskolepoäng".
KPU är inte en utbildning utan många olika. Det finns inte KPU med vilka kombinationer som helst, utan det är ganska strikt reglerat vilka ämnen som får kombineras. Man läser, alltså, KPU för blivande lärare i fysik, kemi, biologi på högstadier - eller EN ANNAN KPU: för blivande lärare i svenska och engelska på gymnasiet.
Teoretiskt sett, kan man bli behörig lärare i vilka kombinationer av ämnen som helst - genom att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i de ämnena men i fall de ämnena inte får kombineras i lärarexamen, blir man tvungen att läsa KPU flera ggr - d v s flera OLIKA KPU. Och varje KPU tar 3 terminer på heltid att läsa.
Lärarutbildningen blir med det väldigt lång och kanske t o m Studiemedel inte räcker. Som längst får man Studiemedel i 6 år (12 terminer) på eftergymnasial nivå.
Det finns ännu en "komplikation" inom lärarutbildningar:
olika ämneskombinationer ges på olika lärosäten (olika orter) och i fall man vill läsa på en viss ort, så kan man bara välja bland det som är möjligt att utbilda sig just där.
Gymnasielärare i Biologi kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
Och i Kemi - på Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
Behörig gymnasielärare i Naturkunskap kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet.
Du skriver att du vill bli gymnasielärare i biologi och kemi och även i naturkunskap.
Det bästa rådet jag kan ge dig är att du
antingen väljer ett ämneslärarprogram och läser det som är inplanerat från början och tar en "vanlig" lärarexamen
eller tar kontakt med Studievägledare på alla de högskolor där du kan tänka dig läsa till lärare och frågar om det är möjligt att bli behörig gymnasielärare i tre ämnen - under max 6 år (sedan tar Studiemedel slut och vill man läsa fler år på högskola, måste man på förhand tänka på - vad ska man leva av under studietiden).
Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering.
Bästa hälsningar och lycka till!
Milla SYV
http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen
PUNKT i slutet ställde till det. Tar man bort punkten i slutet, så funkar det.
mvh
Milla
Frågor och svar taggade med 'en annan stad' (3 st.)
-
Vilka bidrag har jag rätt till?
Jag har ställt en tidigare fråga om det går att byta gymnasium sista året till en annan stad. Jag har haft mycket kontakt med min syv om detta på min skola och det kan finnas möjlighet för mig att kunna byta. I så fall så måste jag...
Hej Molly; du kan kolla med Försäkringskassan - bostadsbidrag för ungdomar: om man är under 29 år och har större utgifter för hyra, än man har råd till att betala - kan man i... Läs hela svaret -
Byta gymnasieskola till en annan stad, vad händer?
Hej, det är så här att jag ska flytta. Jag ska även byta gymnasie till en annan stad. JUst nu går jag i ettan och ska början tvåan nästa år. JAg har redan fått mina betyg och även i betyg i idrott. PÅ de flesta gymnasieskolor har man idrott i ett och ett halv år. Vi hade nämligen bara ett år....
Hej Olyvia; du kan önska gå på en viss gymnasieskola - och ta kontakt med den skolan själv; men det är inte säkert att skolan du vill gå på har plats (ledig plats)... Läs hela svaret -
Hur ska jag göra?
Hej, jag står mellan 3 skolor i två olika städer inom gymnsievalet och jag vet inte vilken jag ska välja. Jag har pratat med alla skolor och har gått på ett öppet hus på en av skolorna (den enda friskolan). Jag vill gå BF för att jag...
Hej Felicia, tänk på pendlingsavstånd till skolan.Vår erfarenhet är att man orkar inte i 3 år pendla långt. Även om man trivs med skolan, börjar man efter ett par månader känna... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga