Hej! Om man vill kunna ta ut en kandidat inom teknologi/teknik, hur vet man vilka kurser man ska/kan läsa för att sedan kunna ta ut denna typ av examen? Försökt läsa mig till info på diverse hemsidor men blir inte klokare. Har ni något exempel på upplägg isåfall?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Hur vet man vilka kurser man bör läsa?
1 Svar
Hejsan,
Det är smidigare/bekvämare och även säkrare att läsa ett universitetsprogram. Om du vill skapa din egen utbildning genom fristående kurser kommer du behöva inför varje termin leta vad som finns att söka (utbildningsutbud förändras och vad som blir sökbart nästa gång anmälan öppnar vet man först under den första dagen i anmälningsperioden), göra ansökan och sedan invänta antagningsbesked och varje gång riskerar du att inte bli antagen till "nästa kurs". Inom programmet ges garanti på kurser som ingår.
De som sätter ihop egna examina av fristående kurser tar risker: finns ingen garanti på att faktiskt kunna komma in på alla kurser som kan leda till examen. Det kan ta "stopp" av olika anledningar: kanske finns ej någon lämplig kurs att söka, och om du söker, så kanske du inte kommer in så får du vänta en termin och se om det då finns lämpliga kurser att söka och hoppas att du kommer in.
Med det sagt, så finns det många som ändå lyckas få ihop till examen av fristående kurser. Det kan, dock, ta lång tid och finns ingen garanti på att, över huvudet taget, lyckas.
Med det sagt - vidare till nästa fråga om Vilka kurser som du behöver få godkända betyg i för att ta ut kandidatexamen genom fristående kurser? Svar: varje lärosäte kan bestämma ganska mycket själv, lokalt. Du kan få olika svar från olika lärosäten. Det som är gemensamt för alla svenska lärosäten är att för kandidatexamen behöver man ha minst 90 högskolepoäng i sitt Huvudämne och totalt ska det vara 180 hp. Vilka de "fria poängen" vara, alltså i vilka kurser kan du få olika svar från olika lärosäten. Det kan t.ex krävas att ännu minst 30 hp ligger inom "närliggande område" (liknande huvudämnet).
Och för att, över huvudet taget, ha rätt att utfärda examen inom ett visst kunskapsområde, så måste lärosätet ha Examinationsrätt inom det område. Även det förändras - lärosätet kan förlora den rätten och andra lärosäten kan få. Mer information om vilka lärosäten idag har examinationsrätt inom olika kunskapsområden kan du få från UKÄ (men att ett lärosäte har examinationsrätt behöver inte heller per automatik betyda att de också använder sig av den rätten, så har i alla fall jag förstått det från de svaren som vi tidigare fått från de sakkunniga).
Det som du kan göra ganska enkelt och snabbt är att se på vilka lärosäten som det finns program inom det kunskapsområde som du är intresserad av; om utbildning finns där, då har det lärosätet examinationsrätt inom det område och också använder sig av den rätten. Det är på de lärosätena som du får boka tid med studievägledare för att göra planering mot kandidatexamen.
Ett sätt är att "skugga programmet": alltså försöka läsa alla kurser som ingår i programmet som fristående (om de ges som fristående, så klart, vilket inte alltid är fallet);
ett annat sätt är att börja läsa sitt huvudämne och läsa minst tre stycken 30hp-kurser (I,II och III eller A,B och C) och helst läsa alla de 90 hp inom huvudämne på samma lärosäte (detta för att undvika ev "överlappning" av kursmoment). Och när det börjar "närma sig" undersöka saken vidare (se hur det ser ut då...). Reglerna och deras tolkning och tillämpning kan ändras över tid. Om man gör planering mot examen med studievägledare på ett lärosäte, bör man snabba på och läsa på heltid och, om möjligt, ännu snabbare - detta för att hinna ta ut sin examen innan ev.större förändringar inträffar som kan "sätta käppar i hjulen".
Jag beklagar att vi här på FRåGA SYV saknar möjlighet att ge en förteckning över kurser som du kan läsa som fristående och sätta ihop till kandidatexamen. Det finns flera anledningar till varför vi inte kan göra det - men det viktigaste är att det är den institutionen där du vill ta ut examen som i mångt bestämmer vad som gäller. Och detta, oavsett vad någon annan säger till dig.
Hänvisningar:
information om studieformen Universitet & Högskola, i Sverige - Framtid.se/studier/universitet-hogskola
lärosätenas gemensam webb - Studera.nu
och
kontaktuppgifter till UKÄ - se uka.se/om-oss/kontakta-oss
Frågor och svar taggade med 'specialpedagogiska skolmyndigheten' (3 st.)
-
Npf anpassningar?
Hej, har en dotter med båda ADD och Språkstörning - vilken hjälp finns att tillgå? Vad är skolorna skyldiga att hjälpa till med? Skiljer det sig mellan kommunala skolor och friskolor?
Hej,jag vill direkt säga att jag kommer inte kunna ge dig ett konkret och fullständigt svar. Jag kan endast förklara vilka olika sätt eller vägar det finns att komma fram till vilken skola och utbildning som passar... Läs hela svaret -
Fysiska funktionshinder?
Vad finns det för alternativ för en elev som avbrutit sina studier på gymnasiet pga fysiska hinder? Eleven är nu 19 år. Distansstudier?
Hej Eva! Vilket kaIenderår fyller eleven 20 år? Det är en viktig fråga att få svar på. Detta pga personen kanske tillhör vuxenutbildningen eller fortfarande tillhör... Läs hela svaret -
Synskadade eIever, var går de på gymnasiet?
Hejsan, jag är intresserad av att veta - bIinda och synskadade ungdomar, som ska söka till gymnasiet - vilka skolor är det de ska söka till? Finns det någon lista på gymnasieskolor som är specialanpassade? Mvh Julia
Hej Julia, synskadade elever går på vanliga gymnasieskolor. "Hemkommunen" (dvs den kommunen där eleven är skriven/folkbokförd) ger Resurspeng - som följer eleven till den skola... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga