Hej! Jag ska snart göra mitt gymnasieval och tänker på samhäll eller ekonomi men vill inte plugga vidare direkt efter gymnasiet utan hade gärna jobbat antingen här i Sverige eller utomlands som ex reseledare, receptionist, servitör etc alternativ något annat men alltså saker som man pluggar på de yrkesförberedande programmet hotell och turism, vill dock inte ta det på gymnasiet och undrar hur svårt där är att får jobb inom dessa yrken utan att plugga det på gymnasiet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32188 frågor besvarade.
Jobba efter gymnasiet?
1 Svar
Hej A,
yrken som t.ex reseledare, receptionist, servitör är (i alla fall i Sverige) icke-reglerade vilket betyder att arbetsgivare får anställa med vilken utbildning som helst, enligt egen bedömning. Läs om yrket reseledare på framtid.se/yrke/reseledare där i avsnittet utbildning står om hur man brukar få utbildning till det yrket. Det är, om man vill jobba som reseledare, mycket fördelaktigt att ha körkort och kunna flera språk. Ännu en sak som utgör en mycket stor fördel är att i fall man kan hjärt- och lungräddning och kan ge akut hjälp vid olycka, t.ex stoppa blödning (och därför är det mycket bra att ha läst någon sort av vårdutbildning, t.ex vårdkurserna som ingår i VO).
Att hen som söker jobb vet mycket inom vård och kan bistå med hjälp vid akut sjukdom eller olyckshändelse, uppskattas av de flesta arbetsgivare, oavsett vilket yrke man söker jobb inom.
Att ha körkort (i första hand för personbil, klass B) är också en stor fördel i de flesta yrken. Just för reseledare är det bra att kunna köra inte endast personbil men även buss, alltså skaffa sig körkort klass D. Även om det inte ingår i de primära arbetsuppgifterna, så kan en situation uppstå att bussförare ej går att få tag på men bussen med en grupp resenärer måste iväg... och då är det perfekt om reseledaren kan bli bussförare (i alla fall tillfälligt).
På samma sätt kan man tänka kring yrket servitör - det är bra att kunna så mycket som möjligt inom det område som man jobbar inom (en servitör bör därför helst ha utbildning från RL, tycker de flesta arbetsgivare).
Vad gäller receptionist så är det väldigt olika vad arbetsgivare vill att man ska kunna. Konkurrensen om anställning som receptionist kan bli mycket tuff med många sökande till en plats.
Att på förhand ge svar om vem som får jobbet inom ett icke-reglerat yrke där folk med diverse olika utbildningar och erfarenheter söker, är omöjligt. Olika arbetsgivare kan tänka olika.
En stor fördel i att ha gått på ett yrkesprogram är att man under minst 15 veckor genomgår ApL, arbetsplatsförlagt lärande (en sort praktik). Att ha 15veckors-arbetslivserfarenhet eller inte ha någon alls kan många ggr utgöra skillnad på att få jobb och inte få jobb.
Fundera över följande: på FT/transport kan man få olika typer av körkort (mer eller mindre gratis, vilket annars är rätt dyrt). Att ha körkort är en stor fördel i nästan alla yrken. Exempelvis om du söker jobb som servitör eller receptionist och har körkort, så vet arbetsgivarna att du kan vid behov köra bil och hämta en leverans. Även i yrken där man i princip aldrig kör bil ses körkort ofta som ett plus (bland annat för att det är en sort "kvalitetsstämpel" på att man är duktig och skötsam).
*************
Läs också gärna blogginlägg på framtid.se/bloggar/valj-den-breda-vagen-fram-ga-pa-gymnasiets-yrkesprogram!
Eftersom du skriver om att du direkt efter gymnasiet vill börja jobba, vill jag starkt rekommendera att du överväger att i första hand söka till ett av yrkesprogrammen.
Vi känner tyvärr många fall när eleverna efter högskoleförberedande program har svårt att få jobb. Ungdomar utan tidigare arbetslivserfarenhet och utan specifika yrkeskunskaper kommer sist i kön vad gäller få en anställning. Däremot de ungdomar som skaffar sig (tidigt i livet) yrkeskunskaperna och arbetslivserfarenhet har betydligt lättare att få jobb.
Frågor och svar taggade med 'prioriteringsgrund' (5 st.)
-
Socialpedagog på yrkeshögskola, åldersgräns?
Är det åldersgräns på alla socialpedagog utbildningar på yrkeshögskola? Och vart kan man se hur många meritpåäng man behöver för den utbildningen?
Hej Amanda,några "meritpoäng som man behöver ha" för utbildningar inom yrkeshögskola kan man inte se. antagning till YH görs på "sammantagen bedömning"... Läs hela svaret -
Hur ser reglerna kring komvux ut?
Hej! Jag funderar på att läsa upp några betyg på komvux under det kommande året. Jag undrar om man "får" läsa upp kurser/ta en prövning på kurser jag tidigare fått B i men som jag önskar vara ett A? Jag har nämligen...
Hej Olivia, alla får söka till komvux men komvux har begränsade ekonomiska resurser och måste också prioritera ge plats åt personer med kort tidigare utbildningsbakgrund (detta enligt... Läs hela svaret -
Gymnasieintagningen och meritpoäng?
Hej! Hur gör gymnasiet om två personer som söker har exakt samma meritpoäng? Kan man ta in båda eller bara en? Spelar det bara roll ifall de har tillgängliga platser?
Hej; det är en fråga till gymnasieantagningen. Utlottning kan tas i bruk; men oftast är det då på förhand skrivna regler som gäller: man tittar på om ngn av sökande har... Läs hela svaret -
Master utomlands?
Säg att jag läser en kandidat på ett universitet med flera välrenommerade partneruniversitet, förbättras mina chanser att bli antagen till en masterutbildning vid något av dessa universitet genom "partnerskapet" mellan de två universiteten,...
Hej Carl, den frågan är bäst att du ställer till dem som jobbar med antagning till master på Bocconi. Vi på Fråga SYV har inte ngn info om vilka urvalsgrunder som används på olika Universitet... Läs hela svaret -
Antagning till masterutbildningar?
Hej, jag är snart klar med min grundutbildning och funderar på att söka master utbildningar. Jag blir inte riktigt klok på hur antagning och prioritering ser ut. På många står det högskolepoäng min och max? alltså är det större chans att komma in om man har mer högskolepoäng. Jag har läst lite...
Hej Tapio, varje lärosäte i Sverige (högskola eller universitet) har inom "den akademiska friheten" rätt stora möligheter att själva bestämma väldigt mycket... och bl a kan de ha... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga