1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    jag gissar på att du läser på gymnasiet och har 2 år kvar att läsa. Du skriver att din "nuvarande merit" är 16,47 "utan några kompletteringar" ... här måste jag gissa igen och jag kan gissa fel (återkom i så fall, rätta mig och berätta mer ...). Min gissning är att du har cirka "hälften C och hälften B" betyg i kurserna som redan är betygsatta eller att du ligger på den nivån i kurserna. 
    Saken är den att meritvärde (en siffra med vilken man konkurrerar om plats på de svenska universitetsutbildningar) består av snittbetyget/jämförelsetal + meritpoängen. Har man inte några meritpoäng blir meritvärde = snittbetyget. 
    Alla A-betyg i alla kurser som räknas in (och det är alla vanliga kurser från ditt examensbevis från gymnasiet, med undantag av gymnasiearbetet) ger snitt på 20.0. Har man alla B-betyg blir snittet 17.5; har man alla C-betyg, blir snittet 15.0. Sedan lägger man in meritpoängen (plussar på dem, om man har några). Max antal meritpoäng som man kan ha är 22.5. Vilka kurser som ger meritpoäng - se gymnasieGuiden.se/meritpoäng 
    Om du ligger på samma nivå i kurserna som du gör nu och ditt snittbetyg blir med det cirka 16,5 och i fall du inte skaffar dig några meritpoäng, så blir även ditt meritvärde 16.5. Om du skaffar dig maximalt antal meritpoäng (som är 2.5), då blir ditt meritvärde 16.5 + 2.5 = 19.0 
    Om man vill ha meritvärde på 22.0, behöver man antingen ha alla A-betygen i alla kurser + 2.0 meritpoäng alternativt max antal meritpoäng (2.5) och då har man "råd" att ha i stället för A betyget B i fem stycken 100poängskurser men resterande kurser måsta man ha betyget A i.
    Som reglerna är nu (våren 2023) så räknas i snittbetyget alla kurser från examensbevis från gymnasiet eller komvux (förutom betyget i gymnasie- eller komvuxarbete; i de kurserna kan man bara få F eller E och att ha E är nödvändigt för annars uppfyller man inte kraven för examensbevis). Alltså, betygen från alla tre årskurser i gymnasiet bidrar lika mycket till snittbetyget som kallas för "jämförelsetal".

    Studie- och yrkesvägledare
    • peach : en till fråga då om man jag pluggar hårt och får alla A i mina ämne (vilket är det som jag jobbar med nu) kan jag höga upp det och lägga till 2.5 kommer jag upp till circka 22 i meritpoäng?
    • Milla : Har du redan betygen i gymnasiala kurser som är "satta", alltså att du fick några betyg som är lägre än A, t.ex om du idag läser årskurs 2 och från årskurs1 har några betyg som är lägre än A, då kan du inte uppnå jämförelsetal/snittbetyg på 20.0, för allt för det krävs ALLA A-BETYG. Fler meritpoäng än 2.5 kan man inte heller ha för att det är max. Du kan inte göra bättre än ditt bästa och sträva efter så höga betyg som möjligt. Gör också högskoleprovet flera gånger, så många ggr du kan. Blir det så att du i ditt examensbevis från gymnasiet har för lågt meritvärde, så kanske du kommer in på din utbildning med resultatet från högskoleprovet. Men annars kan du försöka höja ditt meritvärde senare, t.ex genom prövningar. Mer kan du inte göra. Om man gör sitt bästa måste man vara nöjd, för att ingen kan ju "hoppa ur skinnet" (göra mer än man kan).
    • peach : Ok tack så mycket! Jag kommer att göra mitt bästa och planerar att göra högskoleprovet en sista fråga kan man göra en prövning direkt efter gymnasiet? Så att man kan söka in till universitetet med den nya betyget om man har höjt sig
    • Milla :

      De som inte är gymnasieelever får göra prövningar i hela Sverige (som reglerna ser ut nu). Du måste först få ut ditt examensbevis från gymnasiet, vilket du kan göra som tidigast sista veckan i maj i årskurs 3 och sista kompletteringsdag (om man gjort ansökan till en svensk högskoleutbildning) brukar ligga i mitten av juni, t.ex i år är det 21 juni 2023. Att på max 3 veckor hinna göra någon prövning och också få ut ett betyg anser jag som omöjligt. Två prövnOingsdelar brukar ligga 2-3 veckor ifrån varandra och det tar också tid att utfärda ett betyg. Och att just du får ut ditt examensbevis så tidigt som innan slutet på maj är också - i bästa fall, för att det är inte ovanligt att gymnasieelever får ut sina examensbevis mitt i juni (och det är just därför som kompletteringsmöjlighet finns så långt in i juni... - för att sökande ska hinna få ut sina examensbevis). Så, det där med komplettering och höjning av meritvärde lär med största sannolikhet hjälpa dig att komma in senare, t.ex terminen eller året därpå... 

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'gå om årskurs1' (3 st.)

    • seort70

      Omprov sista månaden?

      Hej! Kan en gymnaiseelev som riskerar att få F i 9 ämnen med hög frånvaro får chansen att få stödinsatser från skolan under sista månaden av läsåret? Finns något lag stödjer eleven för att få stödet?...

      Milla : : Hej!Eleven får läsa vidare till år 2 och sedan 3 trots många F-betyg i årskurs 1 -- det kallas "rätten att fullfölja gymnasieutbildning. Och att eleven kommer inte kunna uppnå kraven... Läs hela svaret
    • Alias82828474

      Byta linje andra året gymnasiet ?

      Hej jag går natur årskurs 2 (andra året) och känner att jag ska byta program från natur till sam? Saken är jag vill läsa om allt t.ex även svenska 1 eller matte 1,2 som jag läste i natur Kan jag byta till en ny linje och få gå om...

      Milla : : Hej,sök till Samhällsvetenskapsprogrammet (helst via gymnasieantagningen). Om du kommer in, så kommer du med störst sannolikhet bli uppflyttad till år2 på SA. Om du har godkända betyg i de... Läs hela svaret
    • Mahsa

      Värt att gå om ettan?

      Hej! Jag gick på naturprogrammet och sedan bytte till teknik. Sen så fick vi distans och allt börja skita sig. Jag ångrar att jag halvsov på lektionerna och vill verkligen gå om ettan igen men på naturprogrammet. Min förra lärare sa att jag...

      Julia: : Hej Mahsa!du frågar vad som är "mer värt" men värt för vad? Vad är ditt mål? Vad vill du göra efter gymnasiet?Det är inte så lätt att bara ta och gå om en... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga