1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    jag gissar på att du läser på gymnasiet och har 2 år kvar att läsa. Du skriver att din "nuvarande merit" är 16,47 "utan några kompletteringar" ... här måste jag gissa igen och jag kan gissa fel (återkom i så fall, rätta mig och berätta mer ...). Min gissning är att du har cirka "hälften C och hälften B" betyg i kurserna som redan är betygsatta eller att du ligger på den nivån i kurserna. 
    Saken är den att meritvärde (en siffra med vilken man konkurrerar om plats på de svenska universitetsutbildningar) består av snittbetyget/jämförelsetal + meritpoängen. Har man inte några meritpoäng blir meritvärde = snittbetyget. 
    Alla A-betyg i alla kurser som räknas in (och det är alla vanliga kurser från ditt examensbevis från gymnasiet, med undantag av gymnasiearbetet) ger snitt på 20.0. Har man alla B-betyg blir snittet 17.5; har man alla C-betyg, blir snittet 15.0. Sedan lägger man in meritpoängen (plussar på dem, om man har några). Max antal meritpoäng som man kan ha är 22.5. Vilka kurser som ger meritpoäng - se gymnasieGuiden.se/meritpoäng 
    Om du ligger på samma nivå i kurserna som du gör nu och ditt snittbetyg blir med det cirka 16,5 och i fall du inte skaffar dig några meritpoäng, så blir även ditt meritvärde 16.5. Om du skaffar dig maximalt antal meritpoäng (som är 2.5), då blir ditt meritvärde 16.5 + 2.5 = 19.0 
    Om man vill ha meritvärde på 22.0, behöver man antingen ha alla A-betygen i alla kurser + 2.0 meritpoäng alternativt max antal meritpoäng (2.5) och då har man "råd" att ha i stället för A betyget B i fem stycken 100poängskurser men resterande kurser måsta man ha betyget A i.
    Som reglerna är nu (våren 2023) så räknas i snittbetyget alla kurser från examensbevis från gymnasiet eller komvux (förutom betyget i gymnasie- eller komvuxarbete; i de kurserna kan man bara få F eller E och att ha E är nödvändigt för annars uppfyller man inte kraven för examensbevis). Alltså, betygen från alla tre årskurser i gymnasiet bidrar lika mycket till snittbetyget som kallas för "jämförelsetal".

    Studie- och yrkesvägledare
    • peach : en till fråga då om man jag pluggar hårt och får alla A i mina ämne (vilket är det som jag jobbar med nu) kan jag höga upp det och lägga till 2.5 kommer jag upp till circka 22 i meritpoäng?
    • Milla : Har du redan betygen i gymnasiala kurser som är "satta", alltså att du fick några betyg som är lägre än A, t.ex om du idag läser årskurs 2 och från årskurs1 har några betyg som är lägre än A, då kan du inte uppnå jämförelsetal/snittbetyg på 20.0, för allt för det krävs ALLA A-BETYG. Fler meritpoäng än 2.5 kan man inte heller ha för att det är max. Du kan inte göra bättre än ditt bästa och sträva efter så höga betyg som möjligt. Gör också högskoleprovet flera gånger, så många ggr du kan. Blir det så att du i ditt examensbevis från gymnasiet har för lågt meritvärde, så kanske du kommer in på din utbildning med resultatet från högskoleprovet. Men annars kan du försöka höja ditt meritvärde senare, t.ex genom prövningar. Mer kan du inte göra. Om man gör sitt bästa måste man vara nöjd, för att ingen kan ju "hoppa ur skinnet" (göra mer än man kan).
    • peach : Ok tack så mycket! Jag kommer att göra mitt bästa och planerar att göra högskoleprovet en sista fråga kan man göra en prövning direkt efter gymnasiet? Så att man kan söka in till universitetet med den nya betyget om man har höjt sig
    • Milla :

      De som inte är gymnasieelever får göra prövningar i hela Sverige (som reglerna ser ut nu). Du måste först få ut ditt examensbevis från gymnasiet, vilket du kan göra som tidigast sista veckan i maj i årskurs 3 och sista kompletteringsdag (om man gjort ansökan till en svensk högskoleutbildning) brukar ligga i mitten av juni, t.ex i år är det 21 juni 2023. Att på max 3 veckor hinna göra någon prövning och också få ut ett betyg anser jag som omöjligt. Två prövnOingsdelar brukar ligga 2-3 veckor ifrån varandra och det tar också tid att utfärda ett betyg. Och att just du får ut ditt examensbevis så tidigt som innan slutet på maj är också - i bästa fall, för att det är inte ovanligt att gymnasieelever får ut sina examensbevis mitt i juni (och det är just därför som kompletteringsmöjlighet finns så långt in i juni... - för att sökande ska hinna få ut sina examensbevis). Så, det där med komplettering och höjning av meritvärde lär med största sannolikhet hjälpa dig att komma in senare, t.ex terminen eller året därpå... 

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'kognitionsvetenskap' (3 st.)

    • Hej

      Vägar efter kognitionsvetenskap?

      Hej! Under den senaste tiden har jag funderat på att läsa kognitionsvetenskap på Linköpings universitet. Det låter intressant, men inte utmanande för mig. Därför har jag funderat på civilingenjör. Vilka yrken eller vidare studier kan jag läsa efter kognitionsvetenskap? Eller ska jag satsa på...

      Julia: : Hej Alva!Med kandidatexamen i kognitionsvetenskap får man en bred och kvalificerad teoretisk kunskap om hur biologiska och maskinella system bearbetar och kommunicerar information. I en komplex och... Läs hela svaret
    • Vilsen

      Hur mycket matte det inom systemvetenskap och kognitiksvetenskap?

      Hej! Jag undrar hur mycket användning av matematik det är inom systemvetenskap och kognitionsvetenskap? Jag har sökt till båda på universitetsnivå och har behörighet men har kämpat mig igenom matematik 2A och alltid haft svårt för matte....

      Anna: : Hej Matilda,om du blir antagen till en viss utbildning då har du uppfyllt kraven för behörighet och har god chans att klara utbildningen (i annat fall lär du inte bli... Läs hela svaret
    • Elev

      Vilket grupp man hamnar?

      I vilket grupp man hamnar ( B1 eller B2) om man har gjort prövning under gymnasiem , inte efter?

      Mikael: : Hej, om prövning gjordes och betyg sattes senast samma datum som examensbevis blev utfärdat då är det inte en komplettering och du bör prövas i BI, direktgruppen.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga