Stina

    Hej, Jag en svensk medborgare, som nu har pluggat två av fyra år på en lärarutbildning i Bulgarien. Jag funderar nu på att flytta tillbaka till Sverige och undrar om det skulle vara möjligt för mig att fortsätta mina studier till lärare på ett svenskt universitet, utan att behöva börja om från början. Hur går jag i så fall tillväga? Tack på förhand!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Stina!
    mitt förslag är att du söker till det lärarprogrammet som du vill senare ta examen ifrån och om du kommer in - ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning och får svar om du kan hoppa över några kurser, terminer eller delar av programmet. Svaret kan tyvärr bli att du inte kan tillgodoräkna dig någonting med anledning av att kurserna du läste inte är identiska eller mycket lika de kurser som ingår i svenska lärarutbildningar. Varje lärosäte i Sverige (högskolor och universitet) får själva bestämma om de kan inkludera delar av utbildningen läst i utlandet inom lärarutbildningar - du kan få olika svar från olika svenska lärosäten. Att hela 2 år skulle "rakt av" tillgodoräknas och du skulle kunna påbörja år3 inom lärarprogrammet, tror jag tyvärr inte på.
    Du får gärna kontakta studievägledare på de lärarhögskolorna där du kan tänka dig vilja läsa mot lärarexamen. Det är stor lärarbrist i Sverige och olika lokala projekt kan skapas för att underlätta för dem som vill bli lärare, men ofta är det kompletteringar som finns för "färdiga utländska lärare" och inte för de som läste halva lärarutbildning i utlandet.
    Jag tänker på följande:
    - det finns många olika typer av lärare, t.ex Yrkeslärare, Språklärare, Lärare i fritidshem, "Tidigare lärare" (för lägre årskurser), Grundskollärare, Gymnasielärare/Ämneslärare; man kan bli ämneslärare även för att undervisa på grundskolan.
    och utbildningarna är olika inför de olika läraryrken;
    - pedagogik och didaktik kan skilja sig ganska mycket mellan olika länder (även om båda länder är med i EU);
    - när det är stor lärarbrist kan man få anställning även som obehörig lärare (fördelen för dig blir att du får testa hur det är att jobba som lärare i Sverige + att efter några år finns ofta möjlighet att få hjälp att bli behörig genom att komma med i något projekt, som t.ex V A L - vidareutbildning av lärare).
    I Sverige är gymnasielärare oftast behörig i två ämnen, och lärare i grundskolans senare år ("högstadiet") är ofta behörig att undervisa i tre olika ämnen.
    Yrkeslärare - jobbar på gymnasiets yrkesprogram, på komvux och kan även jobba för privata utbildningsanordnare.
    För att bli "behörig lärare" ansöker man om lärarlegitimationen hos Skolverket. I grunden för lärarlegitimationen ligger lärarexamen. Lärarexamen får man i Sverige i slutet av ett lärarprogram (bland annat kan man få lärarexamen i slutet av KPU, kompletterande pedagogisk utbildning). Kanske finns det en chans för dig att komma in i KPU (det är utbildning på 3 terminer på heltid, eller på 6 terminer på halvtid). Kontakta de lärarhögskolorna som erbjuder KPU för svar om detaljer. Som minimikravet ställs att man har 90 högskolepoäng avklarade (= tre terminer på heltid) inom dina blivande undervisningsämnen. Högre krav kan ställas. Sedan konkurrerar man om platserna på KPU (de som ska bli lärare i fler ämnen, med bredare kompetens, alltså de som har fler avklarade högskolepoäng inom sina blivande undervisningsämnen, brukar prioriteras).

    Frågor och svar taggade med 'uni' (4 st.)

    • Frågardigsyv

      dyskalkyli och matte behörighet?

      Hej, jag har diagnosen dyskalkyli och har den även på papper. min fråga är då att jag vill läsa universitet men jag har inte godkänt på matte då jag ha haft min diagnos hela mitt liv; och jag behöver matte som behörighet för att söka in till mitt dröm utbildning. men eftersom att jag har...

      Milla : : Nej, det tror jag inte du kan få. Diagnosen dyskalkyli ger dig rätt till stöd i undervisningen; du kan ha rätt att få undervisning av speciallärare i matematik; du kan också ha rätt... Läs hela svaret
    • Sara

      Hur svårt är uni?

      Hej! Jag är intresserad av ekonomi och kommer att söka till både yrkeshögskola och uni/högskola. Jag vill jobba med ekonomi så egentligen spelar de ingen roll om det e yrkes/uni, sålänge det är ekonomi. Såklart är uni lite bredare och man lär sig mer det teoretiska. Men Iaf till min fråga, jag...

      Anna: : Hej Sara, om universitetsstudier blir för svåra just för dig eller inte kan inte vi på FRåGA SYV uttala oss om; vi känner ju inte till ngt om din studiekapacitet.Prata gärna med... Läs hela svaret
    • Sara

      Skillnaden mellan uni/högskola?

      Hej! Ja undrar vad skillnaden mellan universitet och högskola är. Menar inte yrkeshögskola utan tex högskolan i Borås, Chalmers högskola, högskolan i skövde Osv. Vi tar tex ekonomprogramet som finns på både Stockholms universitet och...

      Milla : : Hej Sara!Skillnaden mellan ett universitet och en högskola (i Sverige) är att bara den universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika sätt kan... Läs hela svaret
    • ell

      Matte 2b till mode design?

      Hej jag är intresserad av att plugga till mode/kläddesigner efter gymnasiet. Just nu går jag estetiska programmet och har alltså bara läst matte 1b. Jag har tidigare hört att jag inte kommer behöva läsa matte 2b eftersom jag vill plugga mode design....

      Julia: : Hej Elle,det finns väldigt många olika utbildningar som på något sätt hör till område "mode" eller "kläddesign", t.ex kanske man vill utbilda sig inom Fashion Management with Marketing,... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga