Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32049 frågor besvarade.
Kan jag omskola mig från 4-6 lärare till ämneslärare?
2Poäng
Tilda
Vill arbeta med barn, därför tänker jag mig mellanstadiet! Vet redan att jag har behörighet och har bestämt mig för att välja naturkunskap+teknik som inriktning.
Min fråga är; ifall jag skulle vilja omskola mig till ämneslärare inom svenska och naturkunskap till högstadiet (efter jag jobbat som 4-6 lärare). Måste jag då ha läst kemi/biologi/fysik eller räcker det att jag läst naturkunskap på gymnasiet och under 4-6 grundskollärareutbildningen.
Är det något mer jag behöver läsa till? Som tex någon utökad pedagogik? Har läst naturkunskap 2b och svenska 3 på gymnasiet
Ifall jag skulle vilja jobba med yngre barn så som 1-3 grundskollärare, har jag den behörigheten efter utbildningen till 4-6 lärare eller vad skulle jag behöva läsa till?
det är rätt så krångligt vad det gäller behörighet för lärare<<.
Systemet är inte flexibelt, tyvärr. Man måste på förhand bestämma sig om man vill bli lärare för lågstadiet eller för högstadiet...
Som du säkert vet, kan man undervisa som obehörig, men man får inte sätta betyg. Jag förstår att du vill bli behörig och helst även kunna ändra dig och omskola dig till andra "stadier" - uppåt eller neråt... :) i framtiden.
Det är extremt svårt att svara på frågan vad som blir möjligt om några år, typ - omöjligt att säkert veta. Stora förändringar i reglerna kan ske på några års sikt.
Det är nu två motstridiga "tendenser", kan man säga: - å ena sidan, är det lärarbrist och nästan "vem som helst kan undervisa" i brist på behöriga lärare och man kan därför tro att reglerna och möjligheterna för att kunna bli behörig lärare borde förenklas så att fler kan bli behöriga snarast möjligt; -å andra sidan, vill man höja status på läraryrket, och löner och förbättra villkor för lärare - och då ska man ha mer utbildning och mer specialiserad och kvalificerad utbildning som tar längre tid att skaffa sig.
De två olika saker går inte riktigt ihop. :(
Hur det blir i framtiden är det idag ingen som vet.
Det som gäller idag för att bli behörig lärare är att
1. ta lärarexamen - i vilka ämnen och "stadier" man vill
2. ansöka om lärarlegitimation
3. med lärarlegitimation kan man ansöka om UTÖKAD legitimation, om man läser till fler högskolepoäng eller på annat sätt (t.ex genom arbetslivserfarenhet) skaffar sig "tillräckliga kunskaper och kvalifikationer" - här har varje högskola/universitet befogenheter att göra egna tolkningar; man kan få Nej på en lärarhögskola och få Ja på samma fråga - på en annan.
Som det är idag, kan du få jobb i skolan (vikariat eller AVA, allmän visstidsanställning) utan någon som helst högskoleutbildning - se t.ex Juniorlärare<< och om man jobbar i några år som obehörig, kan man komma in i ngt. projekt typ "lärarlyftet"... eller VAL-projektet... eller ngt. annat framtida projekt - där man kan få hjälp att bli behörig lärare.
Som behörig för mellanstadiet - kan man jobba även på låg och högstadiet, kan jag tänka mig - för att det är ju lärarbrist.
I ditt ställe skulle jag tänka så här: betyg sätter lärare på Högstadiet. Som obehörig lärare får man sedan 1 juli 2015 inte sätta betyg och behöriga lärare är därför Mycket eftertraktade! Av den anledningen skulle jag sträva efter att bli behörig lärare på högstadiet (i de ämnen som intresserar mig i första hand). Sedan blir det säkert möjligt att arbeta på mellanstadiet och på lågstadiet - där sätter man ju inte betyg... och undervisa kan idag "vem som helst" göra, tyvärr.. :(
Så skulle jag tänka om jag var i "dina skor" - jag skulle skaffat mig behörighet att undervisa på högstadiet.... och ta resten sen, "som det kommer"... pga vi vet inte vilka regler som kommer att gälla om några år.
Hej, jag har diagnosen dyskalkyli och har den även på papper.
min fråga är då att jag vill läsa universitet men jag har inte godkänt på matte då jag ha haft min diagnos hela mitt liv; och jag behöver matte som behörighet för att söka in till mitt dröm utbildning.
men eftersom att jag har...
Milla : :
Nej, det tror jag inte du kan få. Diagnosen dyskalkyli ger dig rätt till stöd i undervisningen; du kan ha rätt att få undervisning av speciallärare i matematik; du kan också ha rätt... Läs hela svaret
Hej! Jag är intresserad av ekonomi och kommer att söka till både yrkeshögskola och uni/högskola. Jag vill jobba med ekonomi så egentligen spelar de ingen roll om det e yrkes/uni, sålänge det är ekonomi. Såklart är uni lite bredare och man lär sig mer det teoretiska. Men Iaf till min fråga, jag...
Anna: :
Hej Sara, om universitetsstudier blir för svåra just för dig eller inte kan inte vi på FRåGA SYV uttala oss om; vi känner ju inte till ngt om din studiekapacitet.Prata gärna med... Läs hela svaret
Hej! Ja undrar vad skillnaden mellan universitet och högskola är. Menar inte yrkeshögskola utan tex högskolan i Borås, Chalmers högskola, högskolan i skövde Osv. Vi tar tex ekonomprogramet som finns på både Stockholms universitet och...
Milla : :
Hej Sara!Skillnaden mellan ett universitet och en högskola (i Sverige) är att bara den universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika sätt kan... Läs hela svaret
Hej jag är intresserad av att plugga till mode/kläddesigner efter gymnasiet. Just nu går jag estetiska programmet och har alltså bara läst matte 1b. Jag har tidigare hört att jag inte kommer behöva läsa matte 2b eftersom jag vill plugga mode design....
Julia: :
Hej Elle,det finns väldigt många olika utbildningar som på något sätt hör till område "mode" eller "kläddesign", t.ex kanske man vill utbilda sig inom Fashion Management with Marketing,... Läs hela svaret
