Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32047 frågor besvarade.
Kan jag omskola mig från 4-6 lärare till ämneslärare?
2Poäng
Tilda
Vill arbeta med barn, därför tänker jag mig mellanstadiet! Vet redan att jag har behörighet och har bestämt mig för att välja naturkunskap+teknik som inriktning.
Min fråga är; ifall jag skulle vilja omskola mig till ämneslärare inom svenska och naturkunskap till högstadiet (efter jag jobbat som 4-6 lärare). Måste jag då ha läst kemi/biologi/fysik eller räcker det att jag läst naturkunskap på gymnasiet och under 4-6 grundskollärareutbildningen.
Är det något mer jag behöver läsa till? Som tex någon utökad pedagogik? Har läst naturkunskap 2b och svenska 3 på gymnasiet
Ifall jag skulle vilja jobba med yngre barn så som 1-3 grundskollärare, har jag den behörigheten efter utbildningen till 4-6 lärare eller vad skulle jag behöva läsa till?
det är rätt så krångligt vad det gäller behörighet för lärare<<.
Systemet är inte flexibelt, tyvärr. Man måste på förhand bestämma sig om man vill bli lärare för lågstadiet eller för högstadiet...
Som du säkert vet, kan man undervisa som obehörig, men man får inte sätta betyg. Jag förstår att du vill bli behörig och helst även kunna ändra dig och omskola dig till andra "stadier" - uppåt eller neråt... :) i framtiden.
Det är extremt svårt att svara på frågan vad som blir möjligt om några år, typ - omöjligt att säkert veta. Stora förändringar i reglerna kan ske på några års sikt.
Det är nu två motstridiga "tendenser", kan man säga: - å ena sidan, är det lärarbrist och nästan "vem som helst kan undervisa" i brist på behöriga lärare och man kan därför tro att reglerna och möjligheterna för att kunna bli behörig lärare borde förenklas så att fler kan bli behöriga snarast möjligt; -å andra sidan, vill man höja status på läraryrket, och löner och förbättra villkor för lärare - och då ska man ha mer utbildning och mer specialiserad och kvalificerad utbildning som tar längre tid att skaffa sig.
De två olika saker går inte riktigt ihop. :(
Hur det blir i framtiden är det idag ingen som vet.
Det som gäller idag för att bli behörig lärare är att
1. ta lärarexamen - i vilka ämnen och "stadier" man vill
2. ansöka om lärarlegitimation
3. med lärarlegitimation kan man ansöka om UTÖKAD legitimation, om man läser till fler högskolepoäng eller på annat sätt (t.ex genom arbetslivserfarenhet) skaffar sig "tillräckliga kunskaper och kvalifikationer" - här har varje högskola/universitet befogenheter att göra egna tolkningar; man kan få Nej på en lärarhögskola och få Ja på samma fråga - på en annan.
Som det är idag, kan du få jobb i skolan (vikariat eller AVA, allmän visstidsanställning) utan någon som helst högskoleutbildning - se t.ex Juniorlärare<< och om man jobbar i några år som obehörig, kan man komma in i ngt. projekt typ "lärarlyftet"... eller VAL-projektet... eller ngt. annat framtida projekt - där man kan få hjälp att bli behörig lärare.
Som behörig för mellanstadiet - kan man jobba även på låg och högstadiet, kan jag tänka mig - för att det är ju lärarbrist.
I ditt ställe skulle jag tänka så här: betyg sätter lärare på Högstadiet. Som obehörig lärare får man sedan 1 juli 2015 inte sätta betyg och behöriga lärare är därför Mycket eftertraktade! Av den anledningen skulle jag sträva efter att bli behörig lärare på högstadiet (i de ämnen som intresserar mig i första hand). Sedan blir det säkert möjligt att arbeta på mellanstadiet och på lågstadiet - där sätter man ju inte betyg... och undervisa kan idag "vem som helst" göra, tyvärr.. :(
Så skulle jag tänka om jag var i "dina skor" - jag skulle skaffat mig behörighet att undervisa på högstadiet.... och ta resten sen, "som det kommer"... pga vi vet inte vilka regler som kommer att gälla om några år.
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!
Mikael SYV
Frågor och svar taggade med 'praktisk utbildning' (5 st.)
Hej! Jag har tänkt plugga systemutvecklare i en yrkeshögskola, men jag undrar om en yrkeshögskola examen är värt mer eller mindre än från en högskola/universitet? Vad för nackdelar och fördelar finns det mellan att läsa på en...
Anna: :
Hej C!Högskole-universitetsutbildningar är mer teoretiska, än yrkeshögskoleutbildningar; högskoleutb.är oftast längre och bredare men inte inriktade på de specifika "avdelningar" inom... Läs hela svaret
Hej! Jag är rätt så intresserad vad redovisning och revison är och vill gå det på universitet/högskola. Men vad är skillnaden att gå redovisningsekonom på en yrkeshögskola och ekonomprogrammet med inriktning redovisning? Exempel...
Mikael: :
Hej!en yrkeshögsoleutbildning som du länkar till är på 2 år och leder till yrkeshögskoleexamen, som är kvalificerad utbildning på Eftergymnasial nivå men inte en... Läs hela svaret
Hej! Undrar vad det finns för IT utbildningar. Jag vill inte jobba som programmera. Jag vill hjälpa andra, ha ett socialt jobb, lösa problem och göra något meningsfullt för världen. Jag vill helst inte gå en utbildning som bara är massa teori....
Mikael: :
Hejsan, med "IT-utbildningar" menar du exakt vad? :)yrken inom DATA-IT är väldigt många. Utvecklingen i den branschen går oerhört fort. Utan teoretiska kunskaper kan man inte hänga med i... Läs hela svaret
Hejsan!
Jag går i tankarna på att studera vidare och jag behöver hjälp att ta beslut. När jag tänker tillbaka på gymnasiet fanns det i stort sett ett ämne som var tillfredsställande, och det var när vi hade UF-företag, att få gå från brainstorming till försäljning av färdig produkt. Och jag...
Anna: :
Hej Anders,högskoleutbildnignar är i grunden Teoretiska. De kan innehålla en del praktik, men de innehåller alltid mycket mer teori än praktik. Att läsa långa komplicerade... Läs hela svaret
Hej! Jag går första året på samhäll och jag vill byta till en praktisk linje. Är det försent att byta nu? Måste jag vänta till nästa år?
Anna: :
Hej Kristin,
det är för rektor inte förbjudet att ta in en elev när som helst på året - om ledig plats finns och om skola anser att de kan hjälpa dig att läsa ikapp.
Störst chans... Läs hela svaret