Nellie
    Hejsan jag håller på att läsa till ämneslärare 7-9 bild och historia. Börjat vikariera lite då och då i en skola när det behövs delvis för att hjälpa dom men också för att få erfarenhet. Jag älskar bild ämnet och historia så var fast vid att ha de som ämnen. Nu när jag har vikarierat lite så har jag blivit lite kluven, skulle likaväl kunna utbilda elever som gymnasiet, högstadiet och lågstadiet. Har en fråga...om jag väljer kurser så jag bli behörig till gymnasiet skulle jag kunna få en tjänst på lågstadiet? Tycker det är så roligt att va bland alla möjliga åldrar specifikt efter jag vikarierat!!

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Nellie, så roligt att du trivs i rollen som lärare och vill jobba med elever i olika åldrar och undervisa i flera ämnen!

    Men det som gäller är följande:
    som obehörig lärare kan man jobba (i första hand vikariera) i alla ämnen och på alla nivåer, men legitimation får man från Skolverket enligt vilken examen man fick på sin lärarutbildning. Får man ut legitimation som lärare för år 7- 9, är man då också behörig att undervisa i samma ämnen på mellanstadiet. I alla fall så förstår vi detta här på FRåGA SYV (men vi jobbar inte exklusivt med med frågor om lärarutbildningar och behörighet för lärare - så du kan gott ta den frågan med avdelningen för lärarlegitimationen på skolverket).
    Så här förstår vi det hela:
    Gymnasielärare är behörig att undervisa i samma ämnen på högstadiet, alltså "en nivå under" är man behörig att undervisa i samma ämnen.

    Finns möjlighet till utökning av lärarlegitimationen
    Efter det att man får ut lärarlegitimation kan man ansöka om utökning av legitimationen och då ska man inkomma med fler studier och/eller rätt arbetslivserfarenhet; alltså om man t.ex är behörig lärare i bild och historia men i flera år faktiskt undervisat i rätt många timmar även i t.ex samhällskunskap och geografi - då kan skolverket utöka legitimationen så man bli behörig undervisa även i de nya ämnen. Alt.ska man inkomma med bevis på att man har läst mer på högskolenivå (exakt hur mycket och vilka kurser - är det en krånglig fråga som man får ta med studievägledare på lärarprogrammet).
    Att få fastanställning på fel nivå eller i "fel ämnen" är sällan möjligt. Speciellt på de nivåer där betyg måste sättas (detta pga som regel är det endast behöriga, legitimerade, lärare som får sätta betyg). Jag kan tänka mig att det är lättare att få fastanställning på lågstadiet om man är utbildad gymnasielärare, än tvärtom - just pga man behöver inte sätta betyg på lågstadiet men måste göra det på gymnasiet. Finns det ingen behörig lärare, måste rektor "fixa och trixa" för att få betygen satta - ansöka om dispens eller inkalla en behörig lärare som undervisar lite grand och sedan skriver under det betyget som den obehöriga läraren sätter (för att det är ju hen som känner eleverna och vilka kunskaper de har).
    Alltså, tanken är att alla lärare ska helst vara behöriga, legitimerade av skolverket i just de ämnena och på just den nivån där de jobbar, men när det är lärarbrist blir det de facto "lite hur som helst", tyvärr.
    Att bli behörig lärare i många ämnen på och flera nivåer kommer ta mycket lång tid.
    Hoppas mitt svar blir till hjälp!
    Vänligen
    Julia

    Frågor och svar taggade med 'kursomdöme vs betyg' (2 st.)

    • Ebrar

      Komvux eller folkhögskola?

      Jag är utlänning här och går olika kurser på Komvux för att gå på universitetet. Nyligen har några av mina vänner börjat gå på folkhögskola och jag funderar på det. Men jag känner inte till...

      Milla : : Hej och tack för din fråga om skillnader i studier på komvux och på folkhögskolorna! Om studieformen Folkhögskola får du gärna läsa... Läs hela svaret
    • Malva

      Väger kursomdömen lika starkt som betyg?

      Jag funderar på att gå ett naturvetenskapligt basår på folkhögskola och undrar om man därefter, med sina (godkända) kursomdömen har samma prioritet som någon med konkreta betyg från gymnasium/komvux om man vill söka in på högskola. Är det så att man hamnar i en annan urvalsgrupp om man läst...

      Melina: : Hej Malva! Som student från folkhögskola söker du ur en egen urvalsgrupp, den s.k folkhögskolegruppen. Då jämförs du bara med andra som söker i samma grupp dvs du... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga