Lily

    Jag förstår att om man vill bli revisor så måste man gå på universitet, medan redovisningsekonom räcker det att gå på yrkeshögskola. Men jag tycker inte att det är värt det att man satsar på yrkeshögskola och studerar till redovisningsekonom i 2 år och sedan gå på universitet i några år för att utbilda sig till revisor. Kan man som sagt bli revisor om man har arbetat som redovisningsekonom i ett antal år? Eller finns det en annan väg? Och är det bättre att gå på yrkeshögskola eller universitet för att utbilda sig till redovisningsekonom, finns det någon skillnad? Och dessutom vad är skillnaden mellan ekonomi kandidat programmet och civilekonom programmet på universitet? Man kan väl ändå bli revisor eller redovisningsekonom om man går ekonomi kandidat programmet som är 3 år på universitet? Jag har ingen gymnasieexamen, men däremot har jag godkänta betyg på de flesta kurser, jag blev inte godkänt på min gymnasiearbete. Och jag ser att för att kunna söka till yrkeshögskola som redovisningsekonom så krävs det Engelska 6, matematik 2 och svenska 2 som särskilda förkunskaper. Och jag har alla dessa kurser godkänta. Men inte en gymnasie examen godkänt. Kan jag ändå söka? kommer jag in på utbildningen? är det värt att ändå söka? Och vad är skillanden på internationell redovisningsekonom och en vanlig redovisningsekonom? Innebär det att en internationell redovisningsekonom att jag kan jobba utomlands utöver sverige? t.ex i Frankrike och tyskland?

    • : Och jag kan väl bli företagsekonom efter att jag har gått på affärsinriktad redovisningsekonom på yrkeshögskola?
    • Anna :

      Det finns inga förbud för att kalla sig för t.ex en företagsekonom, om man vill det. Frågan är om arbetsgivare anställer med just den arbetstitel? I anställningsbeviset kan diverse olika benämningar förekomma och de som på företag arbetar med ekonomiska frågor kan kallas för t.ex controller, ekonomiansvarig eller ekonomi- och lönehandläggare, löneansvarig (bara för att ta några exempel). Jobbar med ekonomiska frågor på ett företag, kan man - oavsett titel i anställningsavtalet - säga att man är företagsekonom. Men om man jobbar med samma frågor inom en offentlig organisation (inte på ett företag) då kanske de inte kommer låta trovärdigt att man är "företagsekonom" om man ej jobbar på ett företag. :)

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Lily. Högskola/Universitet (i Sverige) kan inte ta in obehöriga. Och du är utan examensbevis tyvärr - obehörig. dock kan du anses ha grundläggande behörighet på reell kompetens, om du bl.a skaffar dig arbetslivserfarenhet på minst 3 år på halvtid.

    angående yrkeshögskola
    YH gör den så kallade sammantagen bedöming. Bra att ha arbetslivserfarenhet inom den aktuella branschen. Någon garanti på att komma in på ngn utbildning kan tyvärr inte ges på förhand. Alla intresserade är välkomna att söka och så får du sedan besked om du kom in eller inte.

    Uppnå grundläggande behörighet
    Du kan läsa mot examensbevis på komvux. Du kan göra gymnasiearbete på komvux och försöka få ut examensbevis från komvux. Detta om du siktar in på högskoleutbildningar. Men även inför ansökan till yrkeshögskola eller om du söker jobb, så är det inte fel att ha Examensbevis. Om det endast fattas godkänt betyg i GA, som är en kurs som kan på heltid läsas på fem veckor, då är mitt råd att du tar dig den tiden och gör ett försök att få ut examensbevis från komvux (i alla fall till att börja med).

    Ekonomiyrken
    Allra de flesta yrken är inte reglerade. Det betyder att det blir upp till varje arbetsgivare att fritt bestämma vilken utbildning hen anser passande för anställning på just det företaget eller i just den organisationen. Av de ekonomiyrken vill jag uppmärksamma: Civilekonom och Auktoriserad revisor.
    Av tradition kallas endast hen som tar examen från fyra-åriga civileknomprogrammet på högskolenivå - för en Civilekonom.
    Auktoriserad revisor kan man i Sverige bli endast via en auktorisation och för det ställs det strikta krav. För information om vilka krav som ställs för att kunna få auktorisation, var god läs på Revisorsinspektionens hemsida och på hemsidan för Branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer & rådgivare - www.far.se

    Arbetslivserfarenhet
    Det är ofta mycket bra att skaffa sig några års arbetslivserfarenhet, innan man satsar på någon längre utbildning. På så sätt undersöker du hur arbetsmarknaden ser ut och kommer ännu bättre fram om vad du vill satsat på - på lång sikt!

    Högskola eller yrkeshögskola?
    De båda ger eftergymnasiala utbildningar. Men yh-utb är kortare och mer praktiska med mycket praktik och är kända för att snabbt ge jobb.

    Frågor och svar taggade med 'provgå' (7 st.)

    • beccaliya2007

      Akut!: fick plats på Natur?

      hejsan! jag går åk 1 på ek ek, jag märkye att det är mycket So och vi har ingen no nu, ifall inte första året. fick plats på natur natur på ett super gymnasium men vet inte ifall jag ska byta. vad kan jag göta? mst ge dom svar innan kl...

      Milla : : Hej! du kan svara att du är mycket intresserad av att byta men vill provgå minst en dag på den nya skolan och programmet/utbildningen först, innan du kan ge ett definitivt svar. Jag kan inte lova dig att du... Läs hela svaret
    • Alva

      Jag är verkligen inte intresserad, hjälp!?

      Hej, vi ska välja gymnasie snart men jag vet verkligen inte vad jag ska välja. Jag passar inte in på någon ny skola pga min sociala svårighet och ingen av linjerna som finns intresserar mig ingenting alls. Jag har ren panik då jag verkligen inte vet vad jag ska gå men mina klasskompisar vet...

      Anna: : Hej Alva, utifrån det du berättar, kanske du vill i första hand söka till distansgymnasiet, Korr>>? Beller ra att du provgick på en gymnasieskola, men tyvärr visade det sig att... Läs hela svaret
    • Hannah

      Byta från samhälle till estetik och media?

      Hej. Då det är höstlov nu så kan inte prata med min egna syv på min gymnasieskola så skriver en fråga hit. Jag går första året på samhällsprogrammet och känner att det inte är rätt för tycker det är för ''jobbigt'' för mig och trivs inte riktigt på grund av olika anledningar. Jag är väldigt...

      Julia: : Hej Hannah, tråkigt att du inte trivs på din gymnasieskola... :( att testa-på genom en "provdag" /skuggning/ är en bra idé! Kontakta den skolan där du vill provgå/skugga... Läs hela svaret
    • Amanda

      IB eller Natur-natur om jag vill bli astronom??

      Hej! Jag går just nu i 9:an och ska till vårterminen välja vilket gymnasium jag vill gå på och är lite kluven. Jag har så länge jag kan minnas velat jobba som astronom i framtiden men är osäker på vilket gymnasieprogram som skulle passa mig bäst. Jag vet att jag antingen vill läsa Natur-natur...

      Anna: : Hejsan, Så roligt att du är intresserad av yrket Astronom och att du hittade en gymnasieskola som erbjuder fördjupning i Astronomi! IB-programmet är svårare än "vanligt"... Läs hela svaret
    • Selma

      Kan jag gå teknikprogramet med D i matte?

      Hej! Jag är fast besluten vid att bli stridspilot och har hört att det är bra att gå teknik/natur för att veta mer om flygplans olika system osv. Jag har tänkt på teknikprogramet tidigare eftersom att no ämnena är mina favorit ämnen. Jag har ett meritvärde på 222,5, fysik:E, biologi:D,...

      Milla : : Hej Selma, Du är fast besluten av att bli en Stridspilot>> och därför har jag ett förslag - att du tittar på ett specialprogram med egna examensmål: Flygteknikerutb>> som... Läs hela svaret
    • Selma

      Ska trivsel eller kunskap gå först?

      Hej (återigen)! Jag går i årskurs 8 har velat fram och tillbaks i ungefär ett års tid om jag ska byta klass eller inte. Jag har diskuterat detta med min mentor och hon har sagt att det finns plats i den andra klassen ifall jag skulle vilja byta men jag är fortfarande osäker. Både klassen jag...

      Julia: : Hej Selma! Jag tycker det är jättebra att du ska gå med den andra klassen i en vecka när din klass har PRAO för att känna efter hur det är att gå med i den nya klassen!... Läs hela svaret
    • Nina

      Vad ska man basera gymnasievalet på (högskoleförberedande program)?

      Hur ska man veta om en gymnasieskola/linje är bra (högskoleförberedande program)? Om man tittar på intagningspoäng får man kanske mera en uppfattning om skolans popularitet. Men självklart får man en högre andel studiemotiverade elever om intagningspoängen är hög. Samtidigt om man tittar på...

      Mikael: : Hej, Nina! Det är sant att det kan bli ett stort problem om hur man väljer bland den mängd gymnasieskolor som finns i och omkring Stockholm! Det finns ca 200 gymnasieskolor i Stockholms... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga