Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32106 frågor besvarade.
Kan man få inackorderingstillägg för en inriktning?
2 Svar
Hej Isac!
om det handlar om fristående gymnasieskola, ligger beslutet om Inackorderingstillägg hos CSN. Läs på CSN´s hemsida: där står det att den Nationella inriktningen får ej finnas på din hemort, för att CSN ska kunna bevilja inackorderingstillägg.
Handlar det om en kommunal gymnasieskola, ligger beslutet hos din "hemkommun". Med "hemkommunen" menas den kommunen där du är folkbokförd.
Du ansöker om Inackorderingsbidrag hos din hemkommun, om du ska läsa på en kommunal gymnasieskola - på annan ort. Information om vad som gäller finns ofta på din kommuns webbplats och/eller på gymnasieantagningens hemsida. Om du inte känner till adress till gymnasieantagningens hemsida, kan du hitta den via http://antagningskanslier.se där du först hittar rätt antagningskansli (genom att välja din hemkommun).
Kontakta Studie- och yrkesvägledare på din skola och/eller på en skola dit du vill ansöka om en studieplats på, och/eller kontakta utbildningsförvaltningen i din hemkommun.
Hej Isac!
Vi fick svar från Skolverket, var god läs nedan:
Det som regleras i skollagen gäller alla, oavsett i vilken kommun en elev är folkbokförd.
När det gäller inackordering så gäller följande: Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd (inackorderingsstöd) till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 16 kap. 47 §.
Detta innebär att elever som tagits emot i första hand i en gymnasieskola och eleven på grund av denna skolgång behöver inackordering ska hemkommunen utge stöd till inackordering. Med hemkommun menas den kommun eleven är folkbokförd i.
Elever ska tas emot i första hand ta emot de behöriga elever som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen. Utöver detta ska elever som är behöriga tas emot i första hand om de sökt till:
1. en utbildning och det med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt,
2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,
3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,
4. ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,
5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt och som hemkommunen inte erbjuder, eller
6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 45 §.
Om en elev sökt till ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och hemkommunen inte erbjuder den sökta utbildningen och eleven på grund av denna skolgång behöver inackordering så ska ekonomiskt stöd får sådan inackordering utgå. På samma sätt gäller det om inriktningen skulle börja vid det andra och tredje läsåret och hemkommunen inte erbjuder den inriktningen.
Det enda som påverkar rätten till inackordering är vilka nationella program och nationella inriktningar hemkommunen erbjuder. För det är endast om en elev har rätt att mottas i första hand som stöd till inackordering ska ut gå och bestämmelserna om mottagande (punkterna 2-6) utgår från det utbud hemkommunen har.
Notera att det gäller endast vid det fall att en elev går i en annan kommunal skola. Om eleven skulle läsa vid en fristående skola kan stöd ansökas hos CSN.
Källor:
Stöd till inackordering: 15 kap. 32 § skollagen
Mottagande i första hand: 16 kap. 43-44 §§ skollagen
Mottagande i andra hand: 16 kap. 47 § skollagen
Lagar och förordningar: www.skolverket.se/regelverk
Frågor och svar taggade med 'prognos för yrken' (8 st.)
-
Inköpare/Upphandlare?
Hej, Jag är antagen till en yh-utbildning som inköpare/upphandlare och jag har några frågor angående jobbet. •Hur ser tillgängligheten för jobb ut i hela Sverige samt Uppsala & Gävle regionen(min region) eller är de flesta jobben...
Hejsan,yrkeshögskoleutbildningar inom Inköp och Upphandling brukar vara i lite drygt 2 år; t.ex utbildning/affarshogskolan/inkoepare-upphandlare är på 415 yrkeshögskolepoäng - alltså läses... Läs hela svaret -
Hur svårt är det egentligen att få ett jobb som personalvetare?
Hej! Jag har läst lite på nätet och blir helt förvirrad av alla motsatta påståenden. Så jag undrar hur svårt är det egentligen att få ett jobb med en personalvetarkandidatexamen, mer specifikt i Stockholm län men även över...
Svaret från Vägdelaren ser bra ut, tycker jag, men det stämmer inte att det endast är 3 annonsen för Personalvetare. Jag har hittat 148 annonser för Stockholms... Läs hela svaret -
Hur ser arbetsmarknaden ut för dietister?
Hej, som rubriken lyder! Har kollat runt och läst på att det finns stor men också liten konkurrens på dietister. Vilket stämmer egentligen? Behöver man ha några egenskaper för att kunna arbeta som dietist? Kan man välja att arbeta med barn...
Hejsan,det vi vet om yrket Dietist, uppger vi på Framtid.se/yrke/dietist och vad vi fick uppgifter om från de källor som vi bedömer som pålitliga så är det "liten konkurrens om... Läs hela svaret -
Systemvetenskap eller ekonomi?
Hej, jag har länge varit intresserad av ekonomi och företagande. Fram till nyligen var jag säker på att jag vill plugga ekonomie kandidat på universitetet, men nu lutar det mot systemvetenskap. Som jag har förstått det är systemvetenskap nära...
Hej Carl; du ställer några olika frågor och jag ska försöka svara på dem. Ang. magister och masterprogramDet är utbildningar på avancerad nivå och man måste ta... Läs hela svaret -
Är det lättast att få jobb som ekonom, jurist eller systemvetare?
Är det som det ser ut just nu, och på fem års sikt enligt prognoser lättast att få jobb som ekonom, jurist eller systemvetare? Kan någon av dessa yrkens arbetsmarknad försämras av datoriseringen/automatiseringen till viss del enligt prognos?
Hej felicia, för ekonomer och jurister - är det balans på den svenska arbetsmarknaden; för systemutvecklare - goda möjligheter på arbetsmarknaden. Av de tre... Läs hela svaret -
Jobba innan specialistutbildning och framtidsutsikter psykologyrket?
Hej, jag har två frågor. Undrar om man måste jobba något mellan lärarutbildningen och seciallärarutbildningen? Alltså om jag först måste läsa en lärarutbildning, sedan jobba som lärare x antal år och efter det kan...
Hej Alba,idag krävs det för behörighet till speciallärarprogrammen följande:grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen,... Läs hela svaret -
Folkhälsovetare om 3 år?
Hej Jag är 22 år, har börjat att läsa till folkhälsovetare, så länge tycker jag att programmet är väldigt roligt att läsa men ibland för jag typ en ångestattack med tanken typ vad om jag inte hittar ett jobb efter examen om 3 år när jag är klar med utbildningen, för att det står ju ”svårt att...
Prognoser kan slå fel. Och även om det blir svårt att hitta jobb, kommer ju några att hitta, så varför inte du i så fall? Så, jag tycker definitivt inte man ska hoppa av utbildningen som man gillar! -
Industridesigner?
jag undrar om arbetsmarknader för industridesigner.
Hej Beheshta! En industridesigner http://www.framtid.se/yrke/industridesigner är oftast en del i produktutvecklingsteamet & samverkar med andra kompetenser. Hen arbetar med att utveckla nya produkter, tjänster, processer & miljöer. En... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga