Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32095 frågor besvarade.
Kan man hoppa av gymnasiet i tvåan och istället börja på Komvux?
2Poäng
Agnes
Vår tonåring är studiemotiverad, har valt rätt gymnasielinje, har bra betyg, jobbar extra och fungerar hur bra som helst socialt, men mår riktigt skitdåligt i skolmiljön.
Som föräldrar försöker vi hitta lösningar och nu har det gått så långt att vi helst av allt ser att tonåringen hoppar av gymnasiet och börjar jobba istället, för att inte tonåringens värld totalt ska rämna. Det finns trots allt ett liv efter gymnasiet.
Vi undrar hur det fungerar med studier på Komvux? Kan en avhoppare i tvåan börja ta kurser där istället? Finns det en "åldersgräns"? Att byta till en annan gymnasieskola eller linje är som sagt ingen lösning.
Det finns en åldersgräns. Det är från 1 juli den kalenderår som man fyller 20 år som man är behörig att läsa på komvux eller om man redan har gått på gymnasiet i 3 år och är på så sätt "färdig med gymnasiet" (fick Examensbevis eller Studiebevis) - då kan man också läsa på Komvux.
Det finns några fall då utbildningsförvaltningen i kommuner "köper" plats för ungdomar på komvux i sin egen kommun. Det tillhör undantagen. Oftast går det via kurator och det finns särskilda skäl. Ofta finns det sjukdomar med i bilden eller andra omständigheter som gör att ungdomen ej kan läsa på gymnasiet. Jag skulle börja med kurator på din sons skola - prata med kurator och även med rektor på hans program och fråga vad de kan göra för att hjälpa lösa situationen på ett bra sätt.
- se om det finns någon folkhögskola som passar (folkhögkolorna har en helt annan "skolmiljö" som också skiljer sig från en folkhögskola till en annan);
- försöka komma överens med din sons gymnasieskola om någon sort "anpassad studiegång" /då han går på vissa lektioner och läser resten hemma på egen hand och kommer till provtillfällena - t.ex/; det kan var svårt att få igenom en sådan lösning men det är värt att försöka. Återigen går det ofta "via kurator". Det brukar hjälpa om man kan visa Läkarintyg eller intyg från en psykolog. Det är rektor som är ytterst ansvarig och fattar beslut om en sådan lösning kan beviljas;
- be att få en utvärdering av en skolpsykolog. På många skolor är det skolsköterska som "skriver remiss" till en skolpsykolog, dvs kontaktar psykologen och bokar tid. Sedan blir det upp till psykologen att föreslå samtalsterapi eller rekommendera att byta skolmiljö mot "någonting annat" (men "någonting annat" finns det bara några få lösningar och jag nämnde de flesta redan men det återstår en lösning, som jag ska skriva nedan);
- självstudier med efterföljande prövningar; det kan bli dyrt då varje prövning kostar 500 kronor och det är ca 20 prövningar som skulle behövas för att uppnå kraven för gymnasieexamen (om vi tänker oss att din son redan har betyg i kurserna i åk1). Det är då 10 tusen kr. för ett försök i varje kurs + att han under tiden har förbereder sig för prövningar ej har rätt till Studiehjälp från CSN, då blir det "minus studiebidrag" som på 1,5 år motsvarar ca 15 tusen. Plussar man på: 10 + 15 = 25 tusen och det kan bli ännu dyrare om man ej klarar varje kurs på första försöket. Men jag tänkte att jag ska ändå nämna den lösningen för att en sådan möjlighet finns och det är upp till er i familjen att fatta beslut om hur ni vill göra. Men sedan kan det bli en stor fråga - hur får din son ut sitt Examensbevis? Han kan ha alla betyg som krävs för att kunna få ut Examensbevis men om han ej är inskriven på någon gymnasieskola och inte har läst minst en kurs på komvux (och det kan han inte göra för att han är för ung) - då finns det ingen som "har rätt" att utfärda Examensbevis för honom. Det kan bli ett problem om man vill söka vidare /eftergymnasiala/ studier.
Jag hoppas mitt svar blir till hjälp och lovar att hålla tummarna för din son!
Ni får gärna höra av er och berätta hur det går!
Bästa hälsningar
ANNA
Utökat svar
Vill nämna ännu en eventuell möjlighet - att byta till IM, individuellt alternativ (det kan man inte bara byta till eller söka till utan man kontaktar rektor på Introduktionsprogrammen och kurator är oftast "inblandad" och även utlåtande från skolpsykologen kan krävas). På Individuellt alternativ kan man kombinera studier (i små grupper eller med läraren individuellt) med praktik. Individuella lösningar tas i bruk. I första hand finns Individuellt alternativ för elever, som inte uppnådde behörighet till gymnasiet men det finns även en del behöriga elever inskrivna på IM, individ.alternativ och vissa av de går på "helpraktik", andra kombinerar praktik och studier och så finns det också dem som läser på deltid eller på heltid och kombinerar självstudier med lärarledd undervisning. Individuell studieplan upprättas. Det som är fördelaktigt i den lösningen är bland annat att klasserna är mycket mindre och IM har egen kurator och en egen Studie- och yrkesvägledare som finns för mindre antal elever. Det är, alltså, mycket "personaltätare" på IM, jämfört med andra program. Jag kan inte lova att din son får byta till Individuellt alternativ och jag vet inte heller om det är en passande lösning för honom. Men du kan, om du vill (jag antar att sonen ännu inte är myndig) söka upp rektor på IM i den kommunen där din son är folkbokförd, och fråga om det skulle ev vara möjligt att få bli inskriven där och vad som skulle krävas /läkarintyg, intyg från psykolog, annat - vad?/ för att det skulle bli möjligt.
Hej, jag går andra året på Gymnasiet och min klass är just nu på APL. De senaste veckorna har jag inte kunnat vara på min APL mycket pga min psykiska ohälsa. Jag mår så dåligt att jag inte orkar med någonting. Jag har pratat med min mentor om detta men jag är så rädd att det inte finns någon...
SYV-besökare: :
Hej Ta,
hälsan är det viktigaste i den situationen som du befinner dig i. Be läkaren/psykologen att skriva utlåtande om hur din hälsa är nu. Om du blir sjukskriven, så kan du bli det... Läs hela svaret
Jag har nu gått fyra olika linjer, ingen känns rätt för mig. Jag vet att man kan gå linjen som man går på men man behöver inte jobba med något inom den linjen när man är klar.
Jag mår sämre och sämre över att veta att jag måste tillbaka till skolan varje dag.
Någon som vet hur man ska tänka...
Milla : :
Hej Linn, tråkigt att du känner som du gör. Är det ämnena du läser som gör att du inte känner läslust eller annat som exempelvis klasskamrater, restid till skolan mm?
Om du kan få jobb... Läs hela svaret
Hej! Jag går första året på samhällsprogrammet med inriktning beteende. Jag valde detta programmet eftersom i nian så tyckte jag väldigt mycket om språk (man läser språk i ettan och tvåan). Jag är även intresserad av människan, ville inte ha praktik och tyckte detta var ett säkert kort om man...
Julia: :
Hej Johanna, en svår situation.... och det finns inga garantier, hur man än gör. :(
Tanken med gymnasiet är i första hand att skaffa sig Kunskaper om grund inför framtida yrkesIiv och "först" i andra... Läs hela svaret
Det är så att jag nu har börjat gymnasiet och har gått på min skola i två månader. Jag mår så otroligt dåligt eftersom att jag på riktigt är utfryst och har ingen att vara med på luncher och efter lektionerna(under rasterna) Exakt alla som går i min klass känner redan varandra sen tidigare. Jag...
Anna: :
Hej Sara!
Det är jätte-jättetråkigt och dåligt att det är på det viset som du beskriver!
Är det en kommunal skola du går på eller en fristående skola?
Oavsett om det är en kommunal eller fristående skola så borde det... Läs hela svaret
Jag har inte kunnat sova. Det där med att studera ekonomi efter teknik var bara ett sätt att få mig att bestämma mig om jag ska gå natur istället. Jag vet inte vad jag vill bli och är så sjukt rädd. Det har gått över en månad och jag har bestämt mig för att gå i natur. Jag vill gå med en av mina...
Lena: :
Oj, vad jobbigt! Förstår din frustration när det inte verkar finnas plats på skolan du vill gå på men det något som är svårt att påverka både från dig och skolan så där behöver du en plan B. Och får du... Läs hela svaret
