Leo
    Hejsan syv!
    Jag funderar på att byta skola nu, mitt i första terminen i ettan och dessutom till ett nytt program( från samhälle- spetsutbildning mot hållbar utveckling- till natur på friskolan kunskapsgymnasiet). Tror du det går och kan mina höga meritpoäng hjälpa mig? Jag gick på en friskola innan som är i samma koncern så jag kan arbetssättet.
    Den skolan jag vill gå på har jag ganska långt till, 4 mil, och mina föräldrar säger att jag inte får gå där. Har de rätt att göra det? Det är väl jag som bestämmer vilken gymnasieskola jag går på? Min syv säger att vi måste komma översens, vilket inte är så lätt.
    Till sist skulle jag vilja göra en prövning på vissa kurser ifall att jag byter skola , vilket jag uppfattat betyder att man tentar av kurserna. Jag vill göra det eftersom jag väl nu läser vissa kurser som man inte läser på natur. Hur fungerar prövning, på hur många kurser kan man göra det, och när får man göra prövning? Är de betyg man får fasta, eller kan man läsa kursen igen? Tex. om jag tentade av idrott 1, kan jag få betyg i den på nytt om jag läser den på min nya skola?
    Om jag byter till natur och läser andra kurser kanske jag får ihop mer än 2500 gymnasiepoäng, fungerar det? Kan jag skippa någon annan kurs som hör till naturprogrammet eller ett individuellt val då?

    1 Svar

    Lena SYV på GymnasieGuiden
    Hejsan, det var många frågor på samma gång - jag ska försöka svara i turordning;

    1. Tror du det går och kan mina höga meritpoäng hjälpa mig?

    Svar; Detta är upp till mottagande skola - alltså skolan du söker till. Det är bara dom som kan bestämma och bedöma om det kan ta in dig så här sent på terminen.

    2. Den skolan jag vill gå på har jag ganska långt till, 4 mil, och mina föräldrar säger att jag inte får gå där. Har de rätt att göra det? Det är väl jag som bestämmer vilken gymnasieskola jag går på? Min syv säger att vi måste komma översens, vilket inte är så lätt.

    Svar; Det är en knivig fråga detta - det allra bästa är ju att du och dina föräldrar kommer överens. Du är dock den som rent juridiskt får bestämma vilken skola du ska gå i men om ditt skolval betyder extra kostnader för dina föräldrar så kan de få ett inflytande över ditt skolval eftersom de är försörjningskyldiga fortfarande.

    3.Hur fungerar prövning, på hur många kurser kan man göra det, och när får man göra prövning?

    Svar; En prövning är ett stort kursprov som man gör vid ett eller flera tillfällen beroende på om det är många delar som ska in, muntliga, skriftliga, praktiska mfl. Eleven självstuderar till provet och får alltså inga lektioner eller stöd om inte skolan ordnar med viss undervisning för att underlätta för en eller en grupp elever - det är upp till varje skola att bestämma.

    Ofta har skolorna fasta prövningstillfällen men det kan se olika ut - ibland kan man komma överens med läraren att göra prövning vid andra tillfällen. Oftast är det endast en kurs som kan prövas i vid varje prövningstillfälle.

    4. Är de betyg man får fasta, eller kan man läsa kursen igen? Tex. om jag tentade av idrott 1, kan jag få betyg i den på nytt om jag läser den på min nya skola?

    Svar; Om du får F i en kurs har du rätt att läsa om den åtminstone en gång. Har du minst E så måste du vänta med att läsa upp betyget tills efter du tagit studenten. Alltså efter gymnasiet.

    5. Om jag byter till natur och läser andra kurser kanske jag får ihop mer än 2500 gymnasiepoäng, fungerar det?

    Svar; Ja, man kan läsa mer en 2500 poäng -det kallas att man läser ett utökat program.

    6. Kan jag skippa någon annan kurs som hör till naturprogrammet eller ett individuellt val då?

    Svar; Det beror på. Det är bara valbara kurser som t.ex Individuella val eller programfördjupningskurser som är utbytbara.

    Hoppas det går bra för dig! /Lena, Syv


    Frågor och svar taggade med '#kiropraktor' (4 st.)

    • Lina

      Hur går utbildning till kiropraktor i Danmark till?

      Hej! Jag har funderat på att bli kiropraktor och vill göra det på syddansk universitet då det är avgiftsfri än att att betala 46 000kr per termin här i Sverige trots CSN-berättigad. Jag har väldigt svårt att hitta information och...

      Anna: : Hej Lina,I Sverige hör yrket kiropraktor till de så kallade legitimationsyrken, där socialstyrelsen utfärdar legitimationer och det är förbjudet att arbeta utan en giltig... Läs hela svaret
    • Stella

      Är det svårare att bli naprapat och kiropraktor än att bli osteopat?

      Hej! Jag har tidigare undrat hur svårt det är att komma in på osteopat utbildningen. Men har börjat tvivla då osteopater i dagsläget inte har skyddad yrkestitel. Därför undrar jag om ansökan till naprapat och kiropraktor fungerar på samma sätt eller om det är svårare att komma in där? Går dem...

      Liselotte: : Hej Stella,Naprapat & Kiropraktor är i Sverige legitimationsyrken,för vilka Socialstyrelsen beslutar om legitimation.UtbildningarI Sverige finns utbildning till naprapat vid... Läs hela svaret
    • Simon

      Är det värt att utbilda sig till naprapat, kiropraktor?

      Hej! Jag undrar om det är värt att betala sån stor summa pengar för att utbilda sig till en naprapat eller kiropraktor. Jag har bara hittat utbildningar som kostar pengar. Hur mycket tjänar man som en naprapat eller kiropraktor?

      Liselotte: : Hej Simon, enIigt de uppgifter vi har är genomsnittIig Iön för Kiropraktor>> och för Naprapat>> ca 29 000 kr./månad. VänIigen Liselotte SYV  
    • Matilda

      Vilka betyg måste jag ha för att komma in på kirpopraktorskolan i DK?

      Hej! Jag har äntligen hittat någonting som jag kan tänka mig att jobba som. Nämligen kiropraktor! Men, det kostar riktigt mycket att studera till det i Sverige, medan det är gratis i Danmark. Därför är jag mer inriktad på att studera till kiropraktor i Danmark. Men jag vet däremot inte deras...

      Milla : : Hej Mathilda! Om Antagningskraven till Kiropraktor i Danmark står det så här: Antagning sker via 2 kvoter. I kvot 1 är det endast betygen som räknas. Genomsnittet räknas på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga