Hej, jag har funderat lite på biblioteks- och informationsvetenskap och sett att dessa utbildningar både finns som kandidatutbildningar (såsom Umeå, Linné, Södertörn) och som masterutbildningar (ABM i Uppsala, Lund, Borås). Jag undrar vad som är skillnaden mellan att läsa utbildningen som kandidat kontra master, förutom det självklara med behörighetskriterierna och utbildningsnivån. Är innehållet likartat tros att det är på olika nivåer? Är de ena riktade till vissa typer av bibliotekarier? Ger en master mer lön/lättare att få bibliotikariejobb, ifall kandidaten man har innan är relevant? Eller finns det fördelar med att ha en kandidat i ämnet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32197 frågor besvarade.
Kandidat eller master i biblioteks- och informationsvetenskap?
1 Svar
Hej Julia,
magister- och masterprogram ligger på avancerad nivå. Behörighet inför de är att man har tagit kandidatexamen eller yrkesexamen á 180 högskolepoäng; alltså man måste ha läst på högskolenivå i minst 3 år på heltid för att bli behörig. Se t.ex hb.se/utbildning/program-och-kurser/program/masterprogram-i-biblioteks--och-informationsvetenskap, där står det att man ska ha kandidatexamen för att bli behörig.
Vilka utbildningar på avancerad nivå som ska bli sökbara om 3 år kan ingen idag ge ngt svar på. Utbildningsutbud förändras. Du kan givetvis tänka så att du efter kandidatexamen eller en annan utbildning på 3 år på högskolenivå t.ex om du får ut yrkesexamen (t.ex som studie- och yrkesvägledare) vill sedan läsa på avancerad nivå, men vilka program som då blir sökbara får man se längre fram.
Givetvis är det så att man på fem år lär sig mer än på 3 år. Det är också möjligt att i vissa fall ändra sin inriktning, t.ex om det 3-åriga utbildningen (kandidat- eller yrkesexamen) och utbildning på avancerad nivå är inte exakt inom samma kunskapsområde, utan inom "liknande" eller närliggande kunskapsområden, på så sätt kan man ändra sin inriktning eller spetsa till sin kompetens (på avancerad nivå).
Om du redan nu har kandidatexamen eller yrkesexamen från en högskoleutbildning eller är nära sådan examen, kan du se utbud av magister- och masterprogram. Men om du idag inte är nära kandidat- eller yrkesexamen, då är det för tidigt att titta på utbildningar på avancerad nivå (pga det programmet du "väljer" att du vill söka till sen, kanske sen inte finns).
Frågor och svar taggade med '16 bästa betyg' (3 st.)
-
Ersätta betyg med modermålsbetyg (grundskola)?
Jag ska snart börja nian. I åttan läste jag sammanlagt 18 ämnen (inklusive modernt språk och modersmål). Jag vet att betyget i modernt språk läggs till, till de 16 bästa betygen. Jag har ett bättre betyg i modersmål än musik. Kan jag då ersätta mitt musikbetyg till modersmåls betyget (och räkna...
Ja, det borde gå bra att göra som du önskar i din fråga. Kika också gärna på gymnasieguiden.se/informeras/raekna-ut-ditt-meritvärde/betygspoäng -
moderna språk, modersmål - vad är skillnaden och hur räknar man?
Hej, jag undrar om vad som gäller om en elev i grundskolan inte läser ett modernt språk men får godkänt betyg i sitt modersmål, kan man räkna elevens merit /betygspoäng/ på 17 betyg i stället för på 16 betyg?
Hej Jelena! Det är enbart betyget i Moderna språk som läses inom ramens för språkval som får räknas in som det 17-de ämne i elevens... Läs hela svaret -
Tillträdesregler grundskolan ?
Hej! Funderar över om en elev på grundskolan som har läst 16 kurser (ej moderna språk) men som har en struken kurs -. Alltså ej godkänd eller icke godkänd. Hur räknar man ut elevens meritvärde då? Eftersom man ska räka med de 16 bästa betygen men i en kurs finns ju inget betyg.
Hej Maria! I ett sådant fall räknar med 15 betyg, alla de betygen som finns. I detta fallet blir resultat detsamma om eleven har F i den 16-de kursen eller inte har något betyg alls. Betyget F ger "noll" betygspoäng, därför... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga