Hej! Jag gick ut gymnasiet 2019 i juni Vård och omsorgsprogrammet. Fick F i 3 kurser, engelska 6, hälsopedagogik och räddningsmedicin. Jag kommer plugga hälsopedagogik och engelska 6 på komvux. Jag funderar även på att plugga Psykiatri 2 (är godkänd i psykiatri 1) och Religionskunskap 2 (är godkänd i Religionskunskap 1) men vill veta ifall dessa två kurser kommer ha någon nytta för mig när jag kommer söka till universitet? Räknas dem in i studiebeviset? Och går det att ersätta Räddningsmedicinen med Psykiatri 2 för att få bort F jag har? Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32010 frågor besvarade.
Kommer dessa kurser ingå i mitt studiebevis?
2 Svar
Hej, jag råder dig göra planering mot examensbevis med Syv på Komvux. Målet med gymnasiestudier om man läser ett nationellt program är Examensbevis. Och inte ett studiebevis.
Studiebevis ger inte grundläggande behörighet till högskolestudier. Varför vill du ha ett studiebevis och inte ett examensbevis, undrar jag?
Examensbevis från Komvux
Kursen Idrott och häsla 1 får ej ingå. Du måste ha minst 2250 godkända poäng. Det går att ta in 150 F-poäng, men det är givetvis bättre att inte ta in F-betyg in i examensbeviset.
Hur examensbevis från komvux ser ut finns det många regler kring. Men ytterst är det upp till rektor på komvux, som i vissa fall kan göra undantag. Därför råder vi alltid att göra planering mot examensbevis tillsammans med SYV på komvux i den kommunen där man är folkbokförd.
Du skriver om att du vill söka till universitet. Vilken utbildning på universitetet? Detta frågar jag för att se vad för särskild behörighet just din höskoleutbildning kräver.
Men, annars, så är det bra att ha Meritpoäng, vilka man kan få för engelska 7, moderna språk 3 och 4 och för högre kurser i matematik. I fall du inte kan få meritpoäng, och även annars, är det bra att ha så höga betyg som möjligt i de kurser som ingår i ditt examensbevis. Då vill man oftast läsa de kurser i vilka man vet att man kan få högre betyg (i de ämnena som man är intresserad av och/eller har lätt för).
ang. VO - obligatoriska och valbara kurser
Du kan se i Programplanen för VO vilka kurser som är obligatoriska och vilka är valbara.
Det är inte obligatoriskt att ha godkänt betyg i engelska 6 på VO men utan det kommer du sakna grundläggande behörighet till högskolestudier. Du måste även ha godkänt betyg i svenska 2 och 3; för grundläggande behörighet.
Räddningsmedicin, eller psykiatri-kurser är inte obligatoriska och du kan ha andra kurser i ditt examensbevis i stället.
Vilka kurser komvux i din kommun kan erbjuda - måste du fråga på komvux i din kommun.
det är en dubbelt så stor kurs som Räddningsmedicin. Ska du få in Psykiatri 2 in i ditt examensbevis, måste någon 100p.kurs "bort" - för att de får inte, annars, plats... det är 2400 p. som ingår i examensbevis från komvux.
Tips om yrkeshögskola
Yrkeshögskoleutbildningar är kvalificerade eftergymnasiala men ej högskole-/universitetsutbildningar. Yh kan ta in obehöriga. Det är alltså inte obligatoriskt att ha examensbevis; på en yrkeshögskoleutbildning kan man komma in även med ett studiebevis.
Kika gärna på några exempel på vad som kan finnas inom yrkeshögskola:
campus-nykoping/studiehandledare
frans-schartaus-handelsinstitut/medicinsk-sekreterare-sthlm
hermods-yrkeshogskola/tandskoterska-karlskrona
hermods-yrkeshogskola/specialistunderskoterska-inom-multisjukdom-for-aldre
utbildning/hogskolecentrum-arboga/specialistunderskoeterska-inom-demens
utbildning/ostsvenska-yrkeshogskolan/stodpedagog-inom-funktionshinderomradet
Hejsan,
jag tror (utifrån din kommentar) att du blandar ihop meritvärde och meritpoäng.
Det är med meritvärde som man konkurrerar om plats på en högskoleutbildning. Dock kan man konkurrera även i HP-urvalet med resultatet av högskoleprovet, vilket är separat från betygsurvalet.
Meritvärde
Det är summan av Jämförelsetalet och Meritpoängen. Max meritpoäng (extrapoäng) som man kan ha är 2,5. Ingen kan få fler än 2,5 meritpoäng.
Har man inga meritpoäng, blir jämförelsetal = meritvärde.
Exempel - om man har alla C-betyg i sitt examensbevis, blir jämförelsetal 15.0 och har man då inga meritpoäng - blir också meritvärde detsamma, dvs 15.0 och man konkurrerar i så fall med den siffran 15.0 om plats på högskola i Sverige i Betygsgruppen.
Samtidigt kan man konkurrera även i HP-urvalet, om man har ett giltigt resultat av högskoleprovet. därför rekommenderar vi göra högskoleprovet, för att det är en extra-chans att komma in på en högskoleutbildning. Dock måste man ändå vara behörig. Obehöriga deltar inte i konkurrensen om utbildningsplats på en högskoleutbildning.
Konkurrens
Optikerprogrammet ges i Sverige idag (aug 2019) på två lärosäten. På Karolinska Institutet (i Stockholm) brukar antagningsgräns ligga på mellan 16 och 17 i betygsgruppen.
Och på Linnéuniversitetet - kring 16 (i kompletteringsgruppen där du ska konkurrera - 16.15).
Antagningsgränser är rörliga... kan krävas högre betyg nästa gång.
Därför bör du sikta på lägst 17 i meritvärde.
Exempel: har man alla B-betyg i sitt examensbevis, har man jämförelsetal på 17.5.
Om du inte har och inte kan få meritpoäng (eng.7, mod.språk3 och 4 och/eller matematik från matte 3 och högre) - då måste du försöka se till att alla betyg som ingår i ditt Examensbevis "snittar" på över C-betyget... då alla C ger jmf-tal på 15.0 och man kommer troligtvis inte in med den siffran.
Exempel:
vi säger att en elev har alla C-betyg i sitt examensbevis (förutom GA, gymnasiearbete, där man endast kan få E, men det betyget räknas inte in). Då har eleven Jämförelsetal på 15.0 och hen har idag inga meritpoäng; hen läser matematik 3 som kommer ge honom, vid godkänt betyg, + 0.5 men betyget i matte 3 kommer även räknas in i Jmf-talet.
Då blir det så här:
Om hen får A betyg i matte 3 blir hans nya meritvärde 15.7
men om hen får E i matte 3, blir hans nya meritvärde endast 15.3
(detta för att skillnad mellan E och A betyg i en 100p-kurs är plus-minus 0.4).
*****
Det gäller alltså försöka få så högt betyg som möjligt även i de kurser som ger meritpoäng.
Skillnad i att få samma betyg som ditt snitt idag i en "vanlig kurs" och i en kurs som ger meritpoäng är ganska stor. Får du samma betyg i en "vanlig kurs" som inte ger meritpoäng får du inte den extra-höjningen på t.ex + 0.5 vilket du får för en merit-kurs.
Frågor och svar taggade med 'samhällskunskapslärare' (6 st.)
-
Hur vet man vilket ämne ett program/kurser klassas som inför KPU?
Hej! Jag har länge funderat på att studera filosofi. Det som har stoppat mig har varit att jag har haft svårt att se vad jag skulle göra efter en sådan utbildning. Då har det slagit mig att man kanske efter skulle utbilda sig till lärare genom en kpu....
Hej Tobias!Om man vill bli gymnasielärare i filosofi, så finns det 3 vägar att gå: • ämneslärarprogrammet • kompletterande pedagogisk utbildning... Läs hela svaret -
Sport & behörig på yrkeslinjen handel?
Hej! Jag funderar på att gå handelsprogrammet inrikting handels & service. För jag tycker det låter roligt samt att jag skulle vilja öppna en butik. Men jag skulle också vilja bli behörig till högskola för att jag skulle vilja bli...
Hej!lärare på högstadiet, år 7 - 9 brukar vara behöriga att undervisa i 3 ämnen, t.ex samhällskunskap, religionskunskap och historia; eller samhällskunskap, svenska och... Läs hela svaret -
Går det att kombinera psykolog och samhällskunskap som ämneslärare?
Hej, jag funderar på att plugga till ämneslärare och funderar då på att ha ämnena psykologi och samhällskunskap. Då det är det ämnena jag tyckt varit roligast att läsa på gymnasiet. Jag har läst på om vilka ämneskombinationer som fungerar och det ska samhällskunskap och psykologi göra, men...
Hej Vera, det finns 2 huvudvägar att gå om man vill utbilda sig till lärare:- hitta Ämneslärarprogrammet som passar in i dina planer - det är... Läs hela svaret -
Kompletterande pedagogisk utbildning?
Hej Vad finns det för kurser eller program man kan läsa för att kunna bli samhällskunskaps eller historie lärare i gymnasiet(inte ämneslärarprogrammet). Då jag funderar på att ta en annan väg för att bli gymnasielärare genom kompletterande pedagogisk utbildning.
Du behöver läsa minst 90 högskolepoäng = tre terminer på heltid i vardera ämnet; i ett av ämnena behöver du ännu en termin, dvs 120 hp, som blir ditt huvudämne och sedan kan du läsa KPU och bli gymnasielärare . -
Kombinera ämnesstudier i lärarutbildning?
Hejsan! Nu i sommar avslutar jag mitt andra år vid ämneslärarprogrammet 7-9 (ingång samhäll) vid LiU, och då vi väntar barn i juli kommer jag ta uppehåll från mina studier HT2017. Då har jag läst UK 1-4 och Samhällskunskap 1-30. Ska dock läsa en distanskurs i Historia 1-30 vid HH under HT...
Hej Emilie! Ansökningsperioden - för att söka utbildningar på högskolenivå med start hösten 2017 var Sista dagen 18 april. Det är möjligt att Restplatserna... Läs hela svaret -
samhällskunskapslärare som vill bli socionom?
Hej Jag är utbildad samhällskunskapslärare för gymnasiet. Jag har arbetat i snart åtta år och har börjat tänka på att vidareutbilda mig. Eftersom jag är väldigt intresserad av sociologi har jag funderingar på att läsa vidare till socionom. Jag har läst sociologi A och B och så har jag skrivit...
Hej! Alla utbildningar till Socionom finns info om på http://jamforutbildning.studera.nu/sok-jamfor/?fritext=Socionom Jag kan inte se någon utbildning på halvtid på distans, tyvärr, men det går kanske... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga