Hej Amira,
du uppger i din fråga att du vill studera till Byggingenjör på högskolenivå (på en högskola eller på ett universitet). Särskild behörighet till utbildningar som t.ex högskoleingenjörsprogrammet eller civilingenjörsprogrammet innehåller krav på godkända betyg i bland annat fysik2, kemi1 och matematik 4. Sedan deltar de behöriga sökande i konkurrens om utbildningsplats, så att man blir behörig betyder inte per automatik att man kommer in i utbildningen. 
Innehåll i kursen matematik 4 kan du se på Matteboken.se/lmatte-4 
Att skaffa sig fullständig gymnasiekompetens brukar ta 3 läsår om man läser på heltid, men för vissa personer kan det ta längre tid. Hur lång tid tar det för dig kan ju ingen veta på förhand. Om du gör ditt bästa när du studerar, då gör du det du kan - kämpa på!
Du frågar om det skulle gå snabbare om du läste på en folkhögskola och på komvux samtidigt och svar är, konstigt nog både Ja och Nej. Formellt sett behöver du antingen Examensbevis från komvux - eller Studieomdöme från en folkhögskola (och det är olika skolformer; folkhögskola ger inte betygen utan Omdömen där 4.0 är högsta möjliga omdöme) och man kan inte i samma utbildningsdokument blanda betygen och omdömen... så det är antingen Examensbevis från komvux med betygen eller Studieomdöme från en folkhögskola som du behöver ha som bevis på att du är behörig sökande till universitetsutbildningar.
Men om du skaffar dig bättre kunskaper, t.ex genom studier på komvux, då borde du rimligtvis kunna uppnå nivån i dina kunskaper som ger dig möjlighet att ta ut Intyg från en folkhögskola (Studieomdöme). Så, du får gärna söka läsa på komvux - t.ex på kvällstid eller på distans (samtidigt som du läser på en folkhögskola). Finns dock risk att överanstränga sig, så se upp för det!
Du kan också välja att "gå över" till studier på komvux. Det är enligt min mening mer tydligt på komvux, för att kurserna har en viss längd och start och slutdatum, så man vet när man ska bli klar med varje kurs (mer tydlig struktur), men "faran" här är att inte klara av få godkända betyg i tid och då bli av med studiemedel från CSN. På folkhögskolans allmänna kurser "flyter ämnena in i varandra" kan man kanske säga och man behöver inte alltid uppvisa viss kunskapsnivå just "det här datumet", som det är på komvux. 
Skulle du vilja läsa mot examensbevis på komvux, så kommer det ta cirka fem terminer på heltid. Du bygger på de betygen du redan har från gymnasiet. Du kan ta in F-betyget i kursen historia i ditt examensbevis från komvux, så du behöver inte läsa historia på komvux (men F-betyget drar tyvärr ner ditt jämförelsetal/meritvärde, så det blir en nackdel i konkurrensen om utbildningsplats på universitetet, sen). För examensbevis från komvux behöver du ha 2400 betygsatta poäng. Du kan godkända betyg i 
Matematik 1a, 100poäng
Svenska 1, 100 poäng
::: inom de ämnena behöver du läsa "till" - Matematik 2, 3 och 4 (sammanlagt 300 poäng);
Svenska 2 och 3 (sammanlagt 200 poäng).
Du behöver också läsa Engelska 5 och 6 (sammanlagt 200 poäng). 
Du kommer behöva göra komvuxarbete (mot slutet av dina studier på komvux) - en kurs á 100p.
För särskild behörighet till högskole- och civiningenjörsprogrammen behöver du också läsa 
Fysik 1a, 150 poäng och sedan fysik2, 100 poäng (sammanlagt 250 poäng);
Kemi 1, 100 poäng
Ganska många kurser i examensbevis från komvux är "fria kurser", alltså vilka som helst gymnasiala kurser - men du behöver söka plats på varje kurs, se om du kommer och sedan genomföra kursen och sträva efter så högt betyg som möjligt i varje kurs. Du kan i ditt examensbevis från komvux ha max 150poäng betygsatta med F. 
Om jag förstår dig rätt, har du redan Historia 1a1, 50p. med F, så det är max en kurs á 100p. eller två kurser á 50 poäng/styck som du kan ha F i som ska kunna ingå inom 2400poäng som examensbevis från komvux kräver.
Att läsa på komvux är tuffare, jämfört med gymnasiet. Man behöver göra ansökan till varje kurs, inte missa datumen för ansökningsperioder, och sedan bli klar med varje kurs i tid (för att inte mista studiemedel från CSN). På gymnasiet har eleverna också många förmåner/rättigheter som saknas på komvux, exempelvis rätt till gratis kurslitteratur, gratis lunch och busskort/åkkurs. På komvux kan man få plats på en skola som ligger längre bort från bostaden och så måste man åka till skolan och bekosta det själv (finns inte rätt till busskort för komvux-studerande). I större städer kan man få plats på kurserna på olika skolor, så att man får åka mellan skolorna och även det bekostar man själv + att ibland är det mycket tajt om tid, så man får springa fort för att hinna till nästa lektion. 
Så, det finns kanske stora fördelar för dig att stanna och läsa på en folkhögskola, där du inte behöver tänka på att ej missa varje ansökningsperiod och söka plats på varje nästa kurs och varje gång riskera att inte få plats. 
***********
Vad gäller studier på eftergymnasial nivå, så vill jag påminna om att de finns även i andra skolformer än endast högskola-universitet, t.ex kan man studera till olika former av "byggingenjör" även på en Yrkeshögskola (de utbildningar är kortare och mer praktiska, jämfört med utbildningar på högskola-universitet). Och du får gärna kika på några exempel på yrkeshögskoleutbildningar:
utbildning/fei-foretagsekonomiska-institutet/projektinkopare-entreprenadingenjör
utbildning/yrkeshogskolan-eeot/optimering-av-hallbara-energisystem
utbildning/xenter-botkyrka/fastighetsforvaltare
utbildning/xenter-botkyrka/elkonstruktor-xenter-tumba-distans
utbildning/nackademin/byggnadsingenjor-digitalt-byggande-nackademin-distans
utbildning/hermods-yrkeshogskola/byggnadsingenjor-produktion