Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Hej Emma,
du borde inte "hamna" i kompletteringsgruppen - om du i ditt EXAMENSBEVIS kommer ha godkända betyg i alla de kurser som krävs för särskild behörighet till just den högskoleutbildning som du söker till.
Hur ditt examensbevis kommer att se ut, kan inte jag veta om, eftersom det kan bero på...
- om rektor fattade beslut om Individuellt anpassat program för dig eller inte;
- om du går om samma kurser som du förra året fick godkända betyg i eller om du inte gör det.
Allmänt gäller
Om eleven har flera betyg i samma eller i motsvarande kurser, är det det högre betyg som gäller.
Om eleven har under gymnasiet fått betyg i fler än 2500 poäng, kommer någon eller några av kurserna markeras med "U" i elevens examensbevis. "U" står för "utökat".
U-kurser räknas in i jämförelsetal i två fall: om kursen krävs för särskild behörighet eller om den ger meritpoäng >>. I andra fall räknas inte betyg i U-kurser in; det blir som om eleven inte har läst dem /i alla fall när det gäller att konkurrera om plats på svenska högskolor/universitet/.
Boka tid hos SYV på din nuvarande utbildning. Fråga om det finns beslut om Individuellt anpassat program för dig. Om inte - då bör ditt examensbevis följa "den vanliga" strukturen som gäller för ditt program:
Vilka kurser som måste eller får ingå i "block" (se bild ovan) - kan du se i Programplanen för NA >>.
Ang. "hamna" i BII, kompletteringsgruppen
Det är i fall du i ditt examensbevis från gymnasiet saknar godkända betyg i alla de kurser som krävs för behörighet till just "din" högskoleutbildning /Särskild behörighet/ - och är i så fall tvungen att komplettera efter gymnasiet, som du endast prövas i BII-urvalsgruppen.
I fall du redan direkt efter gymnasiet är behörig, men väljer ändå att komplettera (för att höja ditt meritvärde), prövas du sedan i så fall både i BI (med det lägre meritvärde) och i BII (med det högre, upplästa, meritvärde).
Hej, jag har läst 1år arkeologi och ska nu läsa laborativ arkeologi/osteologi. Sen till våran troligtvis osteologi. Jag såg att det var möjligt välja en utbildning som leder in mer mot moderna rättsmedicinska fall. Vad för kurser ska jag...
Hej Ida; som "allmän studievägledare" vet jag inte exakt de detaljer som du frågar efter; vi har tyvärr inte någon egen expert på just det område heller...Det jag... Läs hela svaret Hej! Jag är intresserad av att jobba med rättmedicinsk patologi (alltså jobba med att bestämma dödsorsaker), men är osäker på vägen dit. Har sett många olika förslag med att först plugga till läkare och sedan hitta en patolog specialtion eller en rättmedicinsk spec. dock ingen kombination. Hur...
Hej igen, vi fick nu svar från en sakkunnig. Var god läs nedan;Om hen vill utbilda sig till rättsläkare så måste hen först gå läkarutbildningen (5 ½ år), sedan följer... Läs hela svaret Hej, jag undrar hur långt man kan studera till osteolog och vad är det minsta man kan studera för att kunna få jobb inom det? O vilka jobb är dom typiska för osteologer? Älskar denna sida! Tack i förhand.
Jag skickar din fråga till en sakkunnig. I väntan på svar, läs på Den här sidan>> och se om du hittar intressant info där. Hej! Jag vill gärna bli rättspyskolog och kanske jobba på ex. Rättsmedicin. Det är drömmen! Men hur blir man det? Kan jag bara gå pyskolog programmet eller måste jag gå nån kurs för att just bli "rättspyskolog"? För vill jobba med brott. Sen så läste jag någonstans att för att bli...
Hej Ella! Efter grundutbildning till psykolog som är en femårig högskoleutbildning kan man läsa påbyggnadskurser och bli specialist på ett visst område t.ex på rättspsykologi. Behörighet till psykologutbildningen är... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga