Jakob

    Min son går tredje året på tekniskt program. Skolan har haft problem med stor frånvaro hos ett par lärare i och vikarier har inte gått att ordna. Jag uppskattar att minst hälften av lektionerna har ställts in under en period på omkring tre månader. Det här gör det i praktiken omöjligt för skolan att ge examen eller sätta betyg. Min fråga är vilka rättigheter eleven har i den här situationen. Vad kan man göra som förälder för att försöka undvika att mitt barn inte kastar bort ett år på en skola som inte har möjlighet att leverera sitt utbildningsuppdrag?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej Jakob,
    jättetråkigt att läsa om att situationen på din sons skola ser ut som den gör. Tyvärr råder det lärarbrist och rektorn kan inte alltid trolla fram ersättningslärare vid ordinarie lärarens sjukdom. Det är ju inte "vem som helst" som kan undervisa i gymnasiala kurser; man måste ju ha tillräckliga kunskaper i det aktuella ämnet för att kunna göra det.
    Du får gärna kontakta skolverket med din fråga. Skolverket kan ge svar som blir juridiskt korrekt; de har anställda jurister.
    Allmänt gäller följande: huvudmannen är ansvarig. På en enskild skola är den som ytterst ansvarig - en rektor. Men i praktiken så kan man ju inte varken sig förbjuda personal att vara sjuka eller trolla fram personer som både kan och vill undervisa (med kort varsel och på en kort anställning, ej fastanställning, vilket är inte så attraktivt för de flesta arbetssökande).
    De åtgärder som - i princip - finns är att eleven kan beviljas förlängd studiegång (alltså kan få läsa på gymnasiet under längre tid än 3 år - för att försöka uppnå kraven för examensbevis) och att eleven kan få göra prövningar för att få betyg. Undersöka de möjligheter om du/ni tycker att det är någonting som din son önskar att få tillgång till.
    Om din son går ut med studiebevis i stället för examensbevis, då kan han komplettera mot examensbevis på komvux. På folkhögskolans allmänna kurser kan man läsa mot omdöme om grundläggande behörighet (det kan man få på, som kortast, ett läsår).
    Men det finns många fördelar i att läsa på gymnasiet jämfört med komvux eller folkhögskola. När man slutar vara gymnasieelev upphör många rättigheter - bl.a rätten att läsa på heltid, rätten till åkkort/busskort, rätten till gratis kurslitteratur och mat på skolan (gratis lunch). Därför tycker jag det är fördelaktigt att försöka hålla sig i gymnasieskolan, om möjligt (i stället för att gå över till komvux eller en folkhögskola).

    Satsa på självstudier! 
    Det är många ggr fördelaktigt att försöka lära sig att lära sig själv, på egen hand och utarbeta/vässa sin personliga Studieteknik. Vid övergång från gymnasiet till högskola blir det tyvärr så att många "lider" av brist på förmågorna som att ta eget ansvar, läsa på och hitta information på egen hand under lång tid för att först i slutet av terminen bli tillfrågad vad du egentligen kan i kursen. En situation när en studerande på högskolenivå upptäcker i slutet av terminen att svåra tentor äger rum och hen inte har läst på under terminens gång för att ingen kontrollerade vad hen gör (ingen tog närvaro på föreläsningar och ingen frågade om hen läst kurslitteratur) men sedan förväntas man kunna saker och klara tentorna, vilket kan tyvärr komma som en obehaglig överraskning. 
    En ungdom vinner mycket på att så tidigt som möjligt lära sig ta ansvar för egen inlärling. Vad man måste kunna inom en viss gymnasiekurs brukar inte vara svårt att lista ut och eleverna har tillgång till läroböcker och så finns det massvis med information att hitta på "nätet". I ämnet matematik brukar vi rekommendera www.matteboken.se (en mycket bra gratis sajt) där även finns hjälp att lära sig andra naturvetenskapliga ämnen.
    Vad gäller få betygen, så om man har kunskaperna så brukar man kunna visa att man har de kunskaperna vilket man t.ex kan göra med hjälp av en stor skivtest och en efterföljande muntligt prov (som man gör på prövningar). 
    Jag är medveten om att det är troligtvis ett helt annat svar du förväntade dig; du vill ju få reda på elevens rättigheter i den situationen du beskriver. Vi har ingen jurist här på FRåGA SYV. Du ställer en skolJuridisk fråga. Därför måste vi hänvisa dig till jurister på skolverket och/eller jurister hos skolans huvudman. Du kan också alltid vända dig till stadsjurister i kommunen där din son är folkbokförd, även om han kanske läser på gymnasiet i en annan kommun. 
    Jag beklagar att inte kunna ge dig ett annat svar än det som jag ger nu.
    Du får jättegärna återkomma och berätta hur det går för din son. Önskar honom lycka till i hans studier!

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'kostnader' (10 st.)

    • Leo

      Kan man göra konkurrenskomplettering prövningen utan att läsa kursen?

      Hej! Jag vill öka mina gymnasiebetyg och förstår att detta görs genom kurser i Komvux. Är det möjligt att göra prövningarna utan att läsa kurserna? Dessutom, kurserna kostar 500kr var, men då man har läst en kurs får man göra prövningen så många gånger man vill utan att betala, stämmer...

      Mikael: : Hej Leo,svar på frågan om man får göra prövningar utan att ha läst kurser i vilka man prövar är: Ja, om man inte är en elev inskriven i... Läs hela svaret
    • Anna

      Kan man läsa enstaka distanskurser, samtidigt som annat program?

      Hej, Min dotter är både språk- och konstnärligt intresserad. Hon går i nian och har gjort sitt gymnasieval, men har möjlighet att korrigera det nu, fram till den 15/5, om jag förstått det korrekt. Kan hon tex gå en estetisk utbildning, men...

      Anna: : Hej Anna,det svenska gymnasiesystemet fungerar så här: eleven är inskriven i en skola (åt gången) och det är bara den skolan som får pengar för... Läs hela svaret
    • Izabelle

      Kan jag studera IB utomlands i ett år?

      Hej! Jag är 16 år och går just nu i pre-IB här i Sverige, jag undrar däremot om det är möjligt att åka utomlands i ett år eller halvår och studera i år 2? Vilka länder kan man välja mellan, och hur mycket kostar det...

      Milla : : Hej Izabelle,Var du bor fram tills du fyller 18 år - är det dina vårdnadshavare som bestämmer.Det är dina vårdnadshavare som också har försörjningsansvar för... Läs hela svaret
    • Maryam

      Moderna språk, kostnad?

      Hej! En snabb fråga, om jag vill läsa ett modernt språk som ej just nu erbjuds på min gymnasieskola. Men finns på distans och jag är den enda på skolan som kommer läsa språket. Hur mycket ungefär kostar det för skolan? Jag vet att det varierar, men jag vill veta ungefärligt. Sen vet jag...

      Milla : : Hej, tyvärr vet vi inte och kan inte svara på just den frågan. Eleven på gymnasiet kan endast få lov att inkludera kurser i sitt examensbevis eller studiebevis om hen läste kurser på sin skola... Läs hela svaret
    • jonathan

      Studera utomlands?

      Hej, jag funderar på att studera utomlands senare i USA. Undrade lite om hur csn kan hjälpa en, hur länge man får studera där, vad det kan kosta en, och om man måste ta studielån? Lite generell info om möjliga kostnader, och hur länge man kan plugga där bara. Och sen en extra fråga, jag har...

      Mikael: : Hej Jonathan, vad vill din amerikanska kompis läsa? olika kurser och program kostar olika mycket... För icke-svenska medborgare är studier icke-kostnadsfria. Vilka utbildningar som i Sveirge /på högskolenivå/ ges på engelska - kan man se här >>
    • Maryam

      godkänna vid prövning av moderna språk?

      Hej! Jag undrar en sak, när man tänker göra prövning av ett språk som inte finns på gymnasieskolan man studerar. Kan man göra det själv, alltså betala själv? Eftersom skolan inte har möjlighet att betala.

      Mikael: : Hej Maryam, man brukar nästan alltid själv betala prövningsavgiften som är på 500 kr. Det är skolan som TAR AVGIFTEN från den som gör prövningen, inte så att skola betala avgiften. Så brukar det vara. Hälsningar Mikael SYV
    • Hanna

      Hur får man råd till att bli naprapat?

      Hej! Är jätteintresserad av att börja plugga till naprapat. Problemet är dock att denna utbildningen är väldigt dyr 100 000 kr per år och utbildningen vara 4 år och sen tillkommer andra kostnader i form av skolmaterial osv. Hur är det tänkt att man ska ha dessa pengarna direkt efter gymnasiet?...

      Melina: : Hej Hanna!Ja det stämmer att utbildningen till Naprapat i Sverige har en kursavgift.Du kan söka lån och bidrag samt merkostnadslån hos CSN, här kan du läsa mer om... Läs hela svaret
    • Christoffer

      Inriktningar, kostnad för utbildning?

      Hej! Jag går i åttan, är 14 år, men börjat fundera kring gymnasiet. Jag vill gärna bli pilot eller läkare, och jag hinner nog inte bestämma mig redan nästa år. Kan jag välja efter gymnasieutbildningen, ger naturvetenskap årkomst till både läkare- och pilot utbildning? Jag vill hemskt gärna...

      Anna: : Hej Christoffer! Det är mycket bra att du redan nu, i "åttan", funderar på gymnasiet. Bra att vara ute i god tid! Naturvetenskapsprogrammet, inriktning Naturvetenskap - kommer att ge dig behörighet till läkare &... Läs hela svaret
    • Ninnie

      Stipendier för att bli utbytesstudent?

      Jag skulle gärna vilja bli utbytesstudent i USA i framtiden, men det stora problemet är kostnaden. Jag har läst att det kan kosta mellan 80 000 - 100 000 kr. Men har även läst att man kan få stipendier som kan göra det billigare för sig själv. Jag undrar då vilka typer av stipendier som finns...

      Anna: : Hej Ninnie! Jag vet att det kan vara dyrt att bli utbytesstudent. Den här organisationen, som inte är vinstdrivande, håller utgifterna nere för utbytesstudenter och deras familjer men då måste din familj ta in en... Läs hela svaret
    • Hanna

      Pendla till gymnasieskola, betalas det ur egen ficka elr av kommunen?

      Hej, Jag skulle jättegärna vilja gå humanistiska programmet inrikting språk i Stockholm. I den lilla kommun (1,5h från Sthlm) jag nu bor i har vi inga gymnasieskolor, och skolan jag eventuellt kommer söka till har riksintag. Är det så att kommunen jag bor i betalar resekostnader för...

      Milla : : Hej Hanna, är det Riksintag eller Riksrekrytering som skolan har? Det är olika regler om det är Riksintag (som Friskolor har) och Riksrekrytering (som vissa skolor har: både friskolorna,... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga