Min son går tredje året på tekniskt program. Skolan har haft problem med stor frånvaro hos ett par lärare i och vikarier har inte gått att ordna. Jag uppskattar att minst hälften av lektionerna har ställts in under en period på omkring tre månader. Det här gör det i praktiken omöjligt för skolan att ge examen eller sätta betyg. Min fråga är vilka rättigheter eleven har i den här situationen. Vad kan man göra som förälder för att försöka undvika att mitt barn inte kastar bort ett år på en skola som inte har möjlighet att leverera sitt utbildningsuppdrag?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32226 frågor besvarade.
Lärare frånvarande - vilka rättigheter har eleven?
1 Svar
Hej Jakob,
jättetråkigt att läsa om att situationen på din sons skola ser ut som den gör. Tyvärr råder det lärarbrist och rektorn kan inte alltid trolla fram ersättningslärare vid ordinarie lärarens sjukdom. Det är ju inte "vem som helst" som kan undervisa i gymnasiala kurser; man måste ju ha tillräckliga kunskaper i det aktuella ämnet för att kunna göra det.
Du får gärna kontakta skolverket med din fråga. Skolverket kan ge svar som blir juridiskt korrekt; de har anställda jurister.
Allmänt gäller följande: huvudmannen är ansvarig. På en enskild skola är den som ytterst ansvarig - en rektor. Men i praktiken så kan man ju inte varken sig förbjuda personal att vara sjuka eller trolla fram personer som både kan och vill undervisa (med kort varsel och på en kort anställning, ej fastanställning, vilket är inte så attraktivt för de flesta arbetssökande).
De åtgärder som - i princip - finns är att eleven kan beviljas förlängd studiegång (alltså kan få läsa på gymnasiet under längre tid än 3 år - för att försöka uppnå kraven för examensbevis) och att eleven kan få göra prövningar för att få betyg. Undersöka de möjligheter om du/ni tycker att det är någonting som din son önskar att få tillgång till.
Om din son går ut med studiebevis i stället för examensbevis, då kan han komplettera mot examensbevis på komvux. På folkhögskolans allmänna kurser kan man läsa mot omdöme om grundläggande behörighet (det kan man få på, som kortast, ett läsår).
Men det finns många fördelar i att läsa på gymnasiet jämfört med komvux eller folkhögskola. När man slutar vara gymnasieelev upphör många rättigheter - bl.a rätten att läsa på heltid, rätten till åkkort/busskort, rätten till gratis kurslitteratur och mat på skolan (gratis lunch). Därför tycker jag det är fördelaktigt att försöka hålla sig i gymnasieskolan, om möjligt (i stället för att gå över till komvux eller en folkhögskola).
Satsa på självstudier!
Det är många ggr fördelaktigt att försöka lära sig att lära sig själv, på egen hand och utarbeta/vässa sin personliga Studieteknik. Vid övergång från gymnasiet till högskola blir det tyvärr så att många "lider" av brist på förmågorna som att ta eget ansvar, läsa på och hitta information på egen hand under lång tid för att först i slutet av terminen bli tillfrågad vad du egentligen kan i kursen. En situation när en studerande på högskolenivå upptäcker i slutet av terminen att svåra tentor äger rum och hen inte har läst på under terminens gång för att ingen kontrollerade vad hen gör (ingen tog närvaro på föreläsningar och ingen frågade om hen läst kurslitteratur) men sedan förväntas man kunna saker och klara tentorna, vilket kan tyvärr komma som en obehaglig överraskning.
En ungdom vinner mycket på att så tidigt som möjligt lära sig ta ansvar för egen inlärling. Vad man måste kunna inom en viss gymnasiekurs brukar inte vara svårt att lista ut och eleverna har tillgång till läroböcker och så finns det massvis med information att hitta på "nätet". I ämnet matematik brukar vi rekommendera www.matteboken.se (en mycket bra gratis sajt) där även finns hjälp att lära sig andra naturvetenskapliga ämnen.
Vad gäller få betygen, så om man har kunskaperna så brukar man kunna visa att man har de kunskaperna vilket man t.ex kan göra med hjälp av en stor skivtest och en efterföljande muntligt prov (som man gör på prövningar).
Jag är medveten om att det är troligtvis ett helt annat svar du förväntade dig; du vill ju få reda på elevens rättigheter i den situationen du beskriver. Vi har ingen jurist här på FRåGA SYV. Du ställer en skolJuridisk fråga. Därför måste vi hänvisa dig till jurister på skolverket och/eller jurister hos skolans huvudman. Du kan också alltid vända dig till stadsjurister i kommunen där din son är folkbokförd, även om han kanske läser på gymnasiet i en annan kommun.
Jag beklagar att inte kunna ge dig ett annat svar än det som jag ger nu.
Du får jättegärna återkomma och berätta hur det går för din son. Önskar honom lycka till i hans studier!
Frågor och svar taggade med 'hoppa in i åk2' (5 st.)
-
hur kan jag börja gymnasiet fast jag är 18 år?
hej, I årskurs 9 hade jag inte betyg i engelska och svenska och efter det började jag i yrkesintroduktion och efter 1 år kom jag in i ett nationellt program och efter det började jag må psykiskt dåligt och hoppade av gymnasiet. Nu när jag mår...
Hej Joel,t o m det året du fyller 19 år kan du bli antagen till gymnasiet. Senare är det komvux (kommunal Vuxenutbildning) som du vänder dig till. Mitt bästa förslag är att... Läs hela svaret -
Läst första året på IB och vill byta till ekonomi till åk 2?
Hej! Har ni någon erfarenhet av att ta emot elever som läst IB-programmet till ett nationellt program till åk 2? Var och hur kan man översätta kurserna dessa elever klarat eller är det bättre om eleven börjar om åk 1 i stället? Tack på förhand!
Hej Jon,vi vet att det har hänt att elever togs in i år2 på de nationella programmen (Samhällsvet. och Naturvet.programmen) efter pre-IB (första året på... Läs hela svaret -
Går det att byta till en annan 2a?
Hej. Jag går första året på Teknikprogrammet. Jag tycker det är så himla tråkigt och tycker verkligen inte att jag får ut någonting av det jag gör i skolan. Jag går halv 9 till 17 tre dagar i veckan och har seriöst minst ett prov i veckan fram till sommarlovet plus massa matte och fysik. Blir...
hej Erik, det är inte bra att du tycker att det är tråkigt och känner att du kanske valde fel program. Om det blir roligare i åk2 eller inte för dig - är det svårt för mig... Läs hela svaret -
IB utbildning utan pre-IB år?
Hej jag läser just nu ett år high school i USA och funderar på att byta till IB utbildning när jag kommer tillbaka till Sverige. Jag har läst hotell och turism programmet på DCC Stockholm och känner inte att det är tillräckligt utmanande. Jag har tankar på att studera mera utomlands och tänker...
Hej Emma! Du får hemskt gärna ta kontakt med IB-koordinatorer på alla de gymnasieskolor som du kan tänka dig att läsa på. Det är ganska många sökande till IB-skolorna (till alla... Läs hela svaret -
Kan man fortsätta med sitt gymnasieprogram på en ny skola i tvåan?
Hej! Jag går på ett samhällsprogram i Lund i ettan. Jag hamnade i en mycket dålig klass där vänner är en bristvara. Jag funderar på att byta skola (går på katte) och min fråga är om man kan fortsätta med samhällsprogrammet till höst, fast på en annan skola? Känner inte att det är hållbart att...
Hej Henrik! Det är inte en rättighet att byta skola, men många byter. Här gäller det att vara envis, flexibel och även ha lite tur. I Lund finns det idag 7... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga