Min son går tredje året på tekniskt program. Skolan har haft problem med stor frånvaro hos ett par lärare i och vikarier har inte gått att ordna. Jag uppskattar att minst hälften av lektionerna har ställts in under en period på omkring tre månader. Det här gör det i praktiken omöjligt för skolan att ge examen eller sätta betyg. Min fråga är vilka rättigheter eleven har i den här situationen. Vad kan man göra som förälder för att försöka undvika att mitt barn inte kastar bort ett år på en skola som inte har möjlighet att leverera sitt utbildningsuppdrag?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.
Lärare frånvarande - vilka rättigheter har eleven?
1 Svar
Hej Jakob,
jättetråkigt att läsa om att situationen på din sons skola ser ut som den gör. Tyvärr råder det lärarbrist och rektorn kan inte alltid trolla fram ersättningslärare vid ordinarie lärarens sjukdom. Det är ju inte "vem som helst" som kan undervisa i gymnasiala kurser; man måste ju ha tillräckliga kunskaper i det aktuella ämnet för att kunna göra det.
Du får gärna kontakta skolverket med din fråga. Skolverket kan ge svar som blir juridiskt korrekt; de har anställda jurister.
Allmänt gäller följande: huvudmannen är ansvarig. På en enskild skola är den som ytterst ansvarig - en rektor. Men i praktiken så kan man ju inte varken sig förbjuda personal att vara sjuka eller trolla fram personer som både kan och vill undervisa (med kort varsel och på en kort anställning, ej fastanställning, vilket är inte så attraktivt för de flesta arbetssökande).
De åtgärder som - i princip - finns är att eleven kan beviljas förlängd studiegång (alltså kan få läsa på gymnasiet under längre tid än 3 år - för att försöka uppnå kraven för examensbevis) och att eleven kan få göra prövningar för att få betyg. Undersöka de möjligheter om du/ni tycker att det är någonting som din son önskar att få tillgång till.
Om din son går ut med studiebevis i stället för examensbevis, då kan han komplettera mot examensbevis på komvux. På folkhögskolans allmänna kurser kan man läsa mot omdöme om grundläggande behörighet (det kan man få på, som kortast, ett läsår).
Men det finns många fördelar i att läsa på gymnasiet jämfört med komvux eller folkhögskola. När man slutar vara gymnasieelev upphör många rättigheter - bl.a rätten att läsa på heltid, rätten till åkkort/busskort, rätten till gratis kurslitteratur och mat på skolan (gratis lunch). Därför tycker jag det är fördelaktigt att försöka hålla sig i gymnasieskolan, om möjligt (i stället för att gå över till komvux eller en folkhögskola).
Satsa på självstudier!
Det är många ggr fördelaktigt att försöka lära sig att lära sig själv, på egen hand och utarbeta/vässa sin personliga Studieteknik. Vid övergång från gymnasiet till högskola blir det tyvärr så att många "lider" av brist på förmågorna som att ta eget ansvar, läsa på och hitta information på egen hand under lång tid för att först i slutet av terminen bli tillfrågad vad du egentligen kan i kursen. En situation när en studerande på högskolenivå upptäcker i slutet av terminen att svåra tentor äger rum och hen inte har läst på under terminens gång för att ingen kontrollerade vad hen gör (ingen tog närvaro på föreläsningar och ingen frågade om hen läst kurslitteratur) men sedan förväntas man kunna saker och klara tentorna, vilket kan tyvärr komma som en obehaglig överraskning.
En ungdom vinner mycket på att så tidigt som möjligt lära sig ta ansvar för egen inlärling. Vad man måste kunna inom en viss gymnasiekurs brukar inte vara svårt att lista ut och eleverna har tillgång till läroböcker och så finns det massvis med information att hitta på "nätet". I ämnet matematik brukar vi rekommendera www.matteboken.se (en mycket bra gratis sajt) där även finns hjälp att lära sig andra naturvetenskapliga ämnen.
Vad gäller få betygen, så om man har kunskaperna så brukar man kunna visa att man har de kunskaperna vilket man t.ex kan göra med hjälp av en stor skivtest och en efterföljande muntligt prov (som man gör på prövningar).
Jag är medveten om att det är troligtvis ett helt annat svar du förväntade dig; du vill ju få reda på elevens rättigheter i den situationen du beskriver. Vi har ingen jurist här på FRåGA SYV. Du ställer en skolJuridisk fråga. Därför måste vi hänvisa dig till jurister på skolverket och/eller jurister hos skolans huvudman. Du kan också alltid vända dig till stadsjurister i kommunen där din son är folkbokförd, även om han kanske läser på gymnasiet i en annan kommun.
Jag beklagar att inte kunna ge dig ett annat svar än det som jag ger nu.
Du får jättegärna återkomma och berätta hur det går för din son. Önskar honom lycka till i hans studier!
Frågor och svar taggade med 'högskolekurs' (7 st.)
-
Hur många dagar i veckan har man lektion?
Hej, Hur många dagar i veckan brukar man ha lektion om man läser en 7.5 högskolekurs? Det gäller om Distanslektion på halvfart.
Hej, kan tyvärr inte svara på din fråga. Läser man en högskolekurs på halvfart, ska man ägna cirka 20 timmar i veckan för sina studier och detta inklusive lektionstid,... Läs hela svaret -
Får jag poäng för kursen affärsjuridik i högskola?
jag har läst affärjuridik i gymnasiet får jag ändå påäng om jag löser samma kurs igen i högskola
Hej Sara,även om kurer på gymnasiet och på högskolenivå kan ha samma namn, så har de inte samma innehåll. Högskole/universitetskurserna ligger på... Läs hela svaret -
Omregistrera sig på gamla kurser pga spärr?
Hej, Om man blivit spärrad på universitetet pga en tenta finns det då möjlighet att omregistrera sig på den kursen man inte klarat av? Detta för att kunna börja nästa termin, då ett studieuppehåll inte ger garanterad plats?
Hej Donna,du måste få svar på den institutionen där kursen ges. Vi på FRåGA SYV kan inte svara på den typen av frågor, bl.a pga det kan vara olika på olika... Läs hela svaret -
Ändras mitt meritvärde?
Hej! Jag undrar om mitt meritvärde kommer att ändras om jag läser naturkunskap 2 på komvux? Jag har tidigare bara läst naturkunskap 1. Kommer den att räknas med om jag söker till en utbildningen där jag inte behöver den kursen? Jag läser nu även en kurs på universitet kommer den kursen att...
hej Alexandra, jag gissar på att du har Examensbevis från gymnasiet. Om du inte behöver naturkunskap 2 (dvs om inte den kursen ingår i Särskild behörighet till den utbildning på... Läs hela svaret -
Påverkas min urvalsgrupp om jag har tidigare hp?
Hej hej! Jag har sökt en fristående högskolekurs inom grafisk design på 7,5 hp till våren, mest för att prova på det "på skoj" (men också lära mig mer inom det, såklart). Jag vill sedan börja studera ett program till hösten 2017, troligtvis civilingenjör i maskinteknik. Jag undrar därför...
Hejsan, Brendan gav dig rätt svar (se kommentarer till din fråga). I det fallet som du beskriver påverkar inte dina studier på en högskolekurs - dina möjligheter att... Läs hela svaret -
Urvalsgrupp efter Teknisk Basår?
Hej! Jag har läst Teknisk Basår år 2015 på KTH Campus i Stockholm. Jag har gamla betygssystemet (G, VG, MVG). Vilken urvalsgrupp hamnar jag i efter det? Då mina betyg under basåret inte är de bästa skulle ju det optimala vara att betygen under basåret inte påverkar mitt...
Hej Sophie! betygen i de kurser som du läste på högskola, påverkar inte ditt meritvärde (som räknas ut på dina gymnasiala betyg). Dock prövas du i BII (kompletteringsgruppen), eftersom du kompletterade för behörighet efter gymnasiet. -
Vad betyder områdesbehörighet 5/A5 ?
Jag skulle vilja söka in till vissa högskolekurser, enskilda och då står det på fliken förkunskapskrav områdesbehörighet 5/A5 inom parantes men jag har ingen aning om vad det betyder, kan någon hjälpa mig?
Hejsan, här får du en länk till alla områdesbehörigheter - så kan du lättare utläsa vilka förkunskaper du behöver. Eftersom du har betyg från gamla gymnasiesystemet så ska du kolla under områdesbehörigheter som inte har... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga