Jag är intresserad av att plugga lärare under så kort tid så möjligt för att jag ska hinna göra andra ambitioner. Kompletterande pedagogisk utbildning verkar vara ett alternativ då man kan få lärarlegitimation i ett ämne efter att ha pluggat 90 HP i det ämne man ska undervisa. Kan man bli lärare genom att plugga 90 HP individuella matte kurser på universitet och sen ta Kompletterande pedagogisk utbildning. Jag vill i sådana fall veta om man kan göra så med alla ämnen. Under finner du information om behörighetskrav för Kompletterande pedagogisk utbildning och annan info. https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/program/kompletterande-pedagogisk-utbildning#Beh%C3%B6righetskrav%20vid%20SU
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Lärarexamen utan att ta den tradionella vägen med ett vanligt program?
1 Svar
Hej Yunis,
att bli lärare med legitimation i ett ämne är ett Undantag och vi kan inte direkt rekommendera det. Och detta av flera anledningar:
- det är svårt att få heltidstjänst (kanske t o m omöjligt) med endast ett undervisningsämne;
- det är svårt att komma in på KPU med endast ett undervisningsämne.
Var KPU kommer erbjudas om 2 år och i vilka ämnen och med hur många platser att tillsätta - är det ingen idag som kan svara på. Utbildningsutbud förändras.
OBS! för att bli gymnasielärare i matematik (du tar upp det ämnet i din fråga) krävs det 120 högskolepoäng.
90 hp är det för lärare på grundskolan/högstadiet, år 7-9. Och på högstadiet är de flesta lärare behöriga i 3 ämnen. De lärare som nyanställs ersätter de lärare som går i pension eller på förändraledighet. Exempel: lärare Ulla Karlson, som är behörig och undervisar i matte, samhällskunskap och engelska på en högstadieskola ska gå i pension. Rektor söker en ny lärare att ersätta henne med. Om du söker jobbet med endast behörighet i matte, vem ska då undervisa i samhällskunskap och i engelska? I så fall skulle skola behöva omfördela hela undervisnings-upplägget "kring dig" så att du får alla de mattetimmarna som finns på hela skolan och andra lärare som idag undervisar i matte, gymnastik och svenska, ska fortsättningsvis endast undervisa i gympa och svenska men inte i matte -- det är inte särskilt realistiskt att förvänta sig att hela skolans schemat ska göras kring en enda lärare.
Det finns givetvis lärare som är behöriga i ett ämne, men då är det ofta gymnasielärare. Som gymnasielärare är man behörig även på högstadiet. En sådan lärare kan i så fall jobba deltid på gymnasiet och deltid på högstadiet men får ofta ändå undervisa även i ämnen där hen inte är behörig för att schemat ska gå ihop och om hen vill ha heltidsjobb.
Svårighet att komma in på KPU_ KPU prioriterar sökande som ska bli behöriga i fler ämnen. Gymnasielärare är ofta behöriga i 2 ämnen och grundskolelärare - i 3 ämnen. Om det blir konkurrens om KPU-platserna, kommer de som ska bli lärare i flera ämnen komma in först, sedan kanske det inte finns plats kvar.
Sammanfattning
Svenska skolsystemet är uppbyggt kring att grundskole- & gymnasielärare är behöriga i flera ämnen och pga det blir hen som endast är behörig i ett ämne "en svårplacerad" lärare. Men är man beredd att jobba deltid eller undervisa i ämnen utan att vara behörig i dem + har tur att bli antagen till KPU med endast ett ämne - då kan man givetvis försöka gå den vägen.
Frågor och svar taggade med 'bli mottagen i första- respektive andrahand' (3 st.)
-
Hur ska jag göra?
Ska söka gymnasium nu till hösten men vet inte vad jag ska välja. Fundera mest på linjena naturbruk, RL och HT. Så har tittat på många skolor och kan inte riktigt bestämma mig. Men hittat skolan Hornavanskolan i en katalog jag fick och tänkte i så fall på linjen HT. Men vet inte om det är en bra...
Hej Ebba, Hornavanskolan är en kommunal gymnasieskola i Arjeplog (i Norra Sverige). Jag tänker på praktiska "moment". du kan ju inte pendla från södra Sverige till Arjeplog; vad säger dina... Läs hela svaret -
Kan jag skriva mig på annan ort för att få behörighet?
Hej, jag har länge kännt att jag inte vill börja gymnasiet inom den kommunen jag hör till. För att intagningspoängen är extremt låga och lärarbehörigheten också väldigt låg. Jag har ett meritvärde på 295 och många som går den linjen där jag är anhörig har inte ens godkännt i svenska matte...
Hej Malva, när man är under 18 år, är det vårdnadshavare som bestämmer var man får bo. Tanken är att man ska vara folkbokförd där man bor. Om du kan... Läs hela svaret -
Frågar åt min lilla syster?
Hej! Vi bor i Södra Sverige och min lilla syster vill söka till en gymnasieskola i Stockholm! Går det eller måste man bo i Stockholm för att gå i skolan där? Vad tror ni min lilla syster har för möjligheter att komma in där eftersom hon inte bor i Stockholm? Hon vill gå vård och omsorg på...
Hej Julia, om man är under 18 år, är det föräldrar/vårdnadshavare som bestämmer var man bor. Att pendla från Södra Sverige till Stockholm /dagligen/ är av praktiska skäl... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga