Tacksam för svar
Fredde
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32012 frågor besvarade.
Hej Fredrik,
det är så här i Sverige idag: det är fördelaktigt att ha "relevant utbilnding" för att få jobb som Undersköterska>> men inte helt nödvändigt. Låter luddigt, jag vet! :)
Man kan få jobb utan någon speciell utbildning; och så kan man skaffa sig utbildning men inte få jobb. Det är nämligen Arbetsgivaren som bestämmer; och arbetsgivaren föredrar att anställa "duktigt folk" som både har utbilnidng och redan har relevant arbetslivserfarenhet och goda referenser från sina tidigare arbetsgivare; det är de som får jobb i första hand och får "fastjobb", dvs tillsvidare heltidsanställningar.
På gymnasiet är det vård- och omsorgsprogrammet som ger utbildning till undersköterska. På komvux kan det finnas motsvarande utbildning för vuxna.
På folkhögskolorna kan utbildningar som "liknar" gymnasial utbildning till undersköterska ges - t.ex finns det ofta att hitta utbildningar till Personlig assistent, Hemtjänstpersonal eller till Ledsagare på folkhögskolorna.
På eftergymnasial nivå finns det utbildningar till specialistundersköterska - kravet är oftast att man är utbildad undersköterska och så bygger man på och blir specialistundersköterska inom yrkeshögskolan.
Det finns många exemple på att folk jobbar som undersköterskor eller som vårdbiträde eller som omvårdnadsassistenter, som personliga assistenter, som vårdare inom funtionshinderområde och med liknande yrken - utan någon speciell utbildning; utan de har intresse för jobbet och hade tur att få anställning. Ofta börjar man som timanställd, jobbar "timmar vid behov". Visar man sig duktig, får man mer jobb. Arbetsgivare kan många ggr också hjälpa till med utbildning på olika sätt.
hej Fredde!
"Undersköterska" är i Sverige inte en skyddad yrkestitel (i alla fall inte idag, november 2017) men det finns förslag på att den ska bli skyddad.
De flesta UBA (en vanlig förkortning för Utbildningsanordnare) som anordnar utbildningar till undersköterska, vare sig det är en gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning (Komvux) eller en privat utbildningsanordnare - brukar följa en viss "mall". Ett baspaket med omvårdnadskurser på ungefär ett år (eller 2-3 teminer) på gymnasienivå inom vuxenutbildning vare sig den är kommunL eller som ges av en privat utbildningsanordnare.
Det kan finnas olika inriktnignar - kan t.ex vara inriktning mot akutsjukvård, psykiatri, funktionsvariation m.fl.
Undersköterska blir man när arbetsgivaren anställer en som undersköterska. De flesta, men inte alla, arbetsgivare har koll på vilka kurser man behöver ha med sig för att få en anställning som undersköterska. Det finns också ett samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsväsendet som kallas Vårdcollege som är en slags "kvalitetsstämpel" som försäkrar om att de som ingår i vårdcollege har likvärdig utbildning, att det är utbildade handledare som finns på arbetsplatsen där den studerande får sin praktik etc.
Utbildningar hos privata UBA
UBA - är en vanligt förkortning för "Utbildningsanordnare"; en privat UBA ger utbildning men ofta inte några gymnasiala betyg; man kan få någon sort "diplom" eller "certifikat" eller Intyg om genomgången utbildning; det kan man dock "råda bot på" genom att senare validera sina kunskaper på komvux eller med hjälpa av AF, Arbetsförmedlingen.
Det finns stora fördelar med att få betyg; bl a om man senare vill komplettera sin utbildning till ett gymnasiebetyg för att så småningom söka högre utbildning.
Studieekonomi
Som privatperson blir det rätt så dyrt att köpa sig sin utbildning. Det är ju inte bara utbildningen som kostar; man ska ju leva också, betala för mat, hyra etc.
Där är gymnasieskola elelr komvux en stor fördel då själva utbildningen är skattefinansierad och som studerande har man också möjlighet att få studiestöd från CSN.
Arbetsförmedlingen (AF) kan också erbjuda undersköterskeutbildning som "arbetsmarknadspolitisk åtgärd." - för att bli aktuell för den åtgärden, måste man vara inskriven på AF samt att handläggaren på AF gör bedömning att det är relevant + att AF måste just då ha pengar kvar att kunna köpa en sådan utbildning.
Hoppas mitt svar blir till hjälp
SYV :)
Hej! Jag studerar till högskoleingenjör i byggnadsteknik (180hp). Innan jag började studera så jobbade jag som snickare i 5 år. Mitt mål efter dessa tre år är att fortsätta utbilda mig genom att läsa en master på KTH eller Chalmers...
Hej,vid antagning till utbildningar på avancerad nivå: magister- och masterprogram brukar urval göras på antal godkända högskolepoäng som sökande har "med... Läs hela svaretHej! Vet att maxantalet poäng per termin är 45 hp för heltidsstudier. Hur blir det med deltidsstudier? Räknas det som mindre poäng eftersom det är fördelat på fler terminer? Är det till exempel möjligt att bli antagen och läsa två 30 hp kurser om dessa är på deltid? Kan man då andra...
Hej Linnéa!Heltidsstudier på högskolenivå på de svenska lärosätena = 30 hp per termin.Om man läser 45hp läser man i så fall på 150% av studietakt och bör... Läs hela svaret
Hej! Jag har en generell fråga om hur antagningen på masterprogram fungerar. Jag har förstått att olika masters ställer olika krav och att man konkurrerar om plats mrd sina högskolebetyg. Det jag undrar är vad som händer om jag t.ex. läser ett...
Hej,urval till program på avancerad nivå brukar ske på "totalt antal högskolepoäng", alltså hur många högskolepoäng, totalt, man avklarade. Minimikravet är 180 hp,... Läs hela svaret
Hej, Jag har läst att det inte är tillåtet att läsa mer än 50hp, dvs 150%.
Men - vad händer om man läser exempelvis 50hp en termin? Jag har en något komplicerad situation. På min skola är termin 5 valbar, dvs vi kan välja helt...
Hej!det jag vet är att Antagning.se kan anta till max 45 hp per termin men om man i sin ansökan lägger de nya kurser (som inte ingår i programmet man redan läser) högre upp, och sedan de kurser som... Läs hela svaret
Hej, finns det en ny bestämmelse angående antal högskolepoäng man får läsa sammanlagt under en livstid? Får man läsa mer än en utbildning? Bortsett från CSN.
Hej Emma,jag känner inte till någon sådan gräns, i alla fall inte i Sverige. Vet att det finns personer som har läst flera (t.ex tre st.) långa högskoleutbilndingar. För de... Läs hela svaret
Jag har haft C i matte under hela min skoltid med undantag för matte 3b då jag fick ett E. Är nu orolig att jag inte kommer klara av matten på universitetet och att de skulle kunna påverkar mina betyg i den utsträckningen att jag inte kommer komma in på...
Hej Gabriella,det finns en mycket bra sida, som är gratis att använda sig av - www.matteboken.seKursen matte 3 finns på Matteboken.se/lektioner/matte-3 och du kan repetera den i din egen takt, om... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att bygga ihop min egen kandidatexamen men är lite osäker på det här med poängfördelningen. Om jag har fattat det rätt omfattar en kandidatexamen 180HP varav minst 90 av dem är inom det område man tar examen i och att...
Hejsan,frågor om att ta ut kandidatexamen efter att ha läst fristående kurser måste du ställa till studievägledningen på just det lärosäte där du vill... Läs hela svaretHej! Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar?...
Hej Linnea, man kan inte säga att "ett antal högskolepoäng motsvarar en viss titel". Man börjar läsa på Grundnivå - till kandidatexamen som tar 3 år på heltid (180... Läs hela svaretJag läser nu kandidatprogram i kemi första termin vid Stockholm universitet, har ansökt till Uppsala universitet för vårterminen och blev antagen till receptarieprogrammet. Jag är osäker om jag skulle byta till Uppsala universitet receptarieprogrammet. Det finns flera positiva saker om jag...
Hej Noor,kika gärna på info på framtid.se/yrke/receptarie där det också ges exempel var receptarie kan jobba, förutom Apoteket. Var just du kan få jobb efter utbildningen, kan vi givetvis inte svara... Läs hela svaretHej! Jag bor utomlands och skulle vilja läsa några kurser på distans. Jag undrar om man bara får läsa ett visst antal högskolepoäng och om detta då kan gå ut över om jag vill läsa ett helt program senare? Tacksam för svar!
Det som finns begränsningar på är 1. antal veckor som man kan få Studiemedel för och 2. antal högskolepoäng som man kan läsa under EN OCH SAMMA TERMIN. Annars så... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga