Tacksam för svar
Fredde
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31990 frågor besvarade.
Hej Fredrik,
det är så här i Sverige idag: det är fördelaktigt att ha "relevant utbilnding" för att få jobb som Undersköterska>> men inte helt nödvändigt. Låter luddigt, jag vet! :)
Man kan få jobb utan någon speciell utbildning; och så kan man skaffa sig utbildning men inte få jobb. Det är nämligen Arbetsgivaren som bestämmer; och arbetsgivaren föredrar att anställa "duktigt folk" som både har utbilnidng och redan har relevant arbetslivserfarenhet och goda referenser från sina tidigare arbetsgivare; det är de som får jobb i första hand och får "fastjobb", dvs tillsvidare heltidsanställningar.
På gymnasiet är det vård- och omsorgsprogrammet som ger utbildning till undersköterska. På komvux kan det finnas motsvarande utbildning för vuxna.
På folkhögskolorna kan utbildningar som "liknar" gymnasial utbildning till undersköterska ges - t.ex finns det ofta att hitta utbildningar till Personlig assistent, Hemtjänstpersonal eller till Ledsagare på folkhögskolorna.
På eftergymnasial nivå finns det utbildningar till specialistundersköterska - kravet är oftast att man är utbildad undersköterska och så bygger man på och blir specialistundersköterska inom yrkeshögskolan.
Det finns många exemple på att folk jobbar som undersköterskor eller som vårdbiträde eller som omvårdnadsassistenter, som personliga assistenter, som vårdare inom funtionshinderområde och med liknande yrken - utan någon speciell utbildning; utan de har intresse för jobbet och hade tur att få anställning. Ofta börjar man som timanställd, jobbar "timmar vid behov". Visar man sig duktig, får man mer jobb. Arbetsgivare kan många ggr också hjälpa till med utbildning på olika sätt.
hej Fredde!
"Undersköterska" är i Sverige inte en skyddad yrkestitel (i alla fall inte idag, november 2017) men det finns förslag på att den ska bli skyddad.
De flesta UBA (en vanlig förkortning för Utbildningsanordnare) som anordnar utbildningar till undersköterska, vare sig det är en gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning (Komvux) eller en privat utbildningsanordnare - brukar följa en viss "mall". Ett baspaket med omvårdnadskurser på ungefär ett år (eller 2-3 teminer) på gymnasienivå inom vuxenutbildning vare sig den är kommunL eller som ges av en privat utbildningsanordnare.
Det kan finnas olika inriktnignar - kan t.ex vara inriktning mot akutsjukvård, psykiatri, funktionsvariation m.fl.
Undersköterska blir man när arbetsgivaren anställer en som undersköterska. De flesta, men inte alla, arbetsgivare har koll på vilka kurser man behöver ha med sig för att få en anställning som undersköterska. Det finns också ett samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsväsendet som kallas Vårdcollege som är en slags "kvalitetsstämpel" som försäkrar om att de som ingår i vårdcollege har likvärdig utbildning, att det är utbildade handledare som finns på arbetsplatsen där den studerande får sin praktik etc.
Utbildningar hos privata UBA
UBA - är en vanligt förkortning för "Utbildningsanordnare"; en privat UBA ger utbildning men ofta inte några gymnasiala betyg; man kan få någon sort "diplom" eller "certifikat" eller Intyg om genomgången utbildning; det kan man dock "råda bot på" genom att senare validera sina kunskaper på komvux eller med hjälpa av AF, Arbetsförmedlingen.
Det finns stora fördelar med att få betyg; bl a om man senare vill komplettera sin utbildning till ett gymnasiebetyg för att så småningom söka högre utbildning.
Studieekonomi
Som privatperson blir det rätt så dyrt att köpa sig sin utbildning. Det är ju inte bara utbildningen som kostar; man ska ju leva också, betala för mat, hyra etc.
Där är gymnasieskola elelr komvux en stor fördel då själva utbildningen är skattefinansierad och som studerande har man också möjlighet att få studiestöd från CSN.
Arbetsförmedlingen (AF) kan också erbjuda undersköterskeutbildning som "arbetsmarknadspolitisk åtgärd." - för att bli aktuell för den åtgärden, måste man vara inskriven på AF samt att handläggaren på AF gör bedömning att det är relevant + att AF måste just då ha pengar kvar att kunna köpa en sådan utbildning.
Hoppas mitt svar blir till hjälp
SYV :)
Hej! Jag går nu tredje året på gymnasiet och funderar på att läsa vidare på juristpogrammet men undrar lite över hur schemat på juristpogrammet vanligen brukar se ut?
Hejsan,du får kontakta de utbildningsansvariga för olika juristprogrammen på de olika lärosätena, om du inte på utbildningarnas egna webbplatser kan hitta schemat; det kan också finnas... Läs hela svaret
Hej! fick ett exempelschema från jensen när jag besökte dem på gymnasiemässan. En tjej som gick där berättade då oftast att de hade något som kallas A-tid varje dag (utom onsdag). De har alltså sina lektioner på morgonen en...
Hej Noah,Jensen har många gymnasieskolor - i olika städer och du i din fråga skriver inte vilken stad det gäller; "A-tid" är inget begrepp som jag känner till, det är troligtvis ngt "lokalt"... Läs hela svaretHej! om man byter gymnasium efter åk1 och går om på ett annat program, då vet jag att man kanske har lite håltimmar och sånt första året eftersom man redan gjort några av kurserna. Men skulle man då kunna plugga typ högre matte eller nått med en annan klass under håltimmarna? (Asså typ, min...
hej Mitra! du har rätt i mycket av det du skriver i din fråga. Ja, om eleven går om ett år på gymnasiet på ett Nytt program, då kan det hända att hen kan läsa andra kurser... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga