Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32141 frågor besvarade.
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
3Poäng
Therése
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.
Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?
Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?
du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.
Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.
Utökat svar
När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.
Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)
Utökat svar
Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år.
För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.
Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.
Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.
Utökat svar
Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(
Utökat svar
Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.
Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.
Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt.
Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.
Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.
Utökat svar
Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.
Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:
Hej,
Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
Med vänlig hälsning Utbildningssamordnare Education Coordinator Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Department of Visual Arts and Sloyd Education
Frågor och svar taggade med 'hoppa av en gymnasiekurs' (7 st.)
Hej jag går just nu i ettan på teknikprogrammet och inför tvåan måste vi välja inriktningar och även egna kurser, för att få full merit måste jag antingen gå spanska 4 eller engelska 7. Spanska 4 läser man isåfall i...
Milla : :
Hej,att på gymnasiet påbörja läsa fler kurser än de som motsvarar (totalt) 2500poäng hör inte till elevens rättighet. Rektorn kan dock bevilja möjlighet att läsa... Läs hela svaret
Hej! Jag läser sista terminen på samhällsvetenskapsprogrammet men vantrivs verkligen med min utbildning. Vet verkligen inte hur jag ska klara mig till studenten. I dagsläget så läser jag utökad kurs med 200 poäng. Har länge tänkt på...
Anna: :
Hej, vad gäller uppfylla kraven för examensbevis från gymnasiet, då är det stor skillnad mellan att få F och "inget betyg"/streck. F-betygen kan man ta in i exam.beviset, men det är max 250... Läs hela svaret
Jag funderar på att hoppa av ett individuellt val, matten, som jag tycker är väldigt jobbigt och stressigt för mig och vill hellre läsa in det på komvux. Vad är konsekvenserna av att hoppa av ett 100 poängskurs?
Anna: :
Hej Samuel,kurser inom Individuellt val på gymnasiet är "valbara" i det bemärkelse att man kan välja VILKA kurser man läser, men man måste läsa 200 poäng, det vill säga två stycken... Läs hela svaret
Jag går andra året på gymnasiet med inriktning hotell och turism, jag läser historia1a2 just nu som individuellt val men jag vill inte gå den längre då den orsakat många problem, det är en 50 poängs kurs och jag har annars inga F,...
Mikael: :
Tyvärr. Om du slutar gå på lektionerna, är det skolk och du blir av med studiebidraget från CSN och jag kan inte heller lova dig stt du får ut ditt examensbevis ... Om läraren ej... Läs hela svaret
Jag valde engelska 7 som mitt iv val till trean. Jag känner att jag inte hinner eller orkar gå den kursen längre. Vad händer om jag hoppar av den kursen? Jag vet att 1 merit poäng försvinner men kommer jag fortfarande få en giltigt examen?
Anna: :
Hej Johan,
om du ej läser utökat program, utan läser ett vanligt program, då ingår Engelska 7 inom ditt "vanliga program" och i så fall behöver du BETYG i eng 7 för att... Läs hela svaret
Hej! Jag går sista året på gymnasiet (estet) och jag har funderat länge på att hoppa av ett av min indval.
Har 2600 poäng, man behöver väl bara 2500? Tar bort 100 poängs kurs är väl inget problem då, eller?
Anledningen att jag vill hoppa av den kursen är för att jag lever med bipolär sjukdom,...
Anna: :
Hej Annie!
Jag förstår att du ej vill läsa fler poäng än nödvändigt och du borde inte behöva läsa mer än de obligatoriska 2500 poäng.
Jag råder dig söka upp... Läs hela svaret
Hej,
Jag läser Sam beteende och har valt till matte 3b. Jag känner redan nu att kursen är alldeles för svår för mig och jag är nästan helt säker att jag inte kommer klara den. Jag funderar då på om jag ska hoppa av men mina vänner säger att det inte är värt det eftersom man behöver det för att...
Anna: :
Hej Emma,
Om du läser utökade kurser, läser du på mer än heltid.
Det är inte så lätt att läsa på mer än heltid och vi rekommenderar inte göra det.
Matte 3 krävs för behörighet till några högskoleutbildningar - t.ex. om man vill läsa... Läs hela svaret
och för mer info om de kurser kan man besöka