Therése
    Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.

    Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?

    Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?

    Tack på förhand!
    • Julia : Vilka kurser i "design" tänker du på i första hand? Kan du nämna de kurserna i vilka du själv vill undervisa i? :)
    • : På min skola finns det en kurs som heter design, jag läser den just nu. Vi arbetar mycket i illustrstor, designar saker, allt ifrån en tepåse till möbler. Så jag vill undervisa i design, möjligtvis bild. :)
    • Julia : Du får hemskt gärna fråga din lärare i Design vad hen har för utbildning och på vilka villkor hen är anställd. Förklara för läraren att du själv vill bli lärare i Design. Det kan vara så att läraren är anställd under en termin; sedan letar rektor efter en behörig lärare och i fall det inte hittas någon, förlänger rektor lärarens anställning i ännu en termin. Det kan också vara så att din lärare i Design är behörig lärare i teknik och matematik; eller i Bild och idrott... eller i vilka ämnen som helst, men undervisar även i design.
    • : Min lärare har en utbildning på 5 år på Konstfack i Stockholm. Okej, så då är alltså mina chanser inte så stora att bli anställd efter några kurser som berör designområdet?
    • Anna : Jo, om ingen behörig lärare söker, så blir rektor tvungen att anställa någon eller stända skolan. :( Då kan "vem som helst" få anställning i t.ex en termin eller i ett läsår. Vi känner till exempel när en obehörig lärare undervisade i Bild- och Slöjd i 8 år; hen fick ett läsår-i-taget- anställning. Sedan kom det en behörig lärare och den obehörige fick sparken. Det skedde på en liten ort med bara en skola och det var långt att pendla för att söka jobb på andra skolor för den obehörige läraren. Elever och föräldrar tyckte att den obehörige läraren med sin erfarenhet var mycket bättre, än den som var behörig med utan någon erfarenhet, men det kunde inte "hjälpas" för att behöriga lärare har företräde. Men den obehörige kunde haft tur och kunnat undervisa i många år till - om inte en behörig lärare sökte jobbet! :)
    Läs alla kommentarer

    2 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Therése,

    du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.

    Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.

    När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. 
    Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.

    Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)

    Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år. 

    För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. 
    Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. 
    Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? 
    Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.

    Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.

    Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.

    Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(

    Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.

    Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.

    Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt. 

    Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.

    Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.

    Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. 
    Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.

    • : Jag vill vara en lärare, men vill inte plugga i 5 år. Undrade mest om det finns s0
    • : oj.. fortsättning: om det finns så kallade "genvägar" dit.
    • Julia : Genvägar som finns idag är att försöka få jobb som obehörig lärare. Efter några år kan man komma in i ngt. projekt som "Lärarlyftet" eller VAL, Vidareutbildning Av Lärare - där man får hjälp att bli behörig. Vilka projekt och "genvägar" som kommer att finnas om några år, vet vi inte idag. :(
    • Julia : Ännu ett förslag är att om man orkar (är frisk, pigg och glad) läsa på mer än heltid - man får på högskolenivå läsa 150%, motsvarande 45 högskolepoäng per termin. På så sätt kan man läsa in sin utbildning snabbare. Det kan dock medföra hälsoproblem. Det rekommenderas inte till alla. Det inte heller alltid som det finns möjlighet att läsa det man behöver på snabbare takt än heltid.
    Läs alla kommentarer
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hejsan, i Design finns det idag följande gymnasiala kurser;

    och för mer info om de kurser kan man besöka www.skolverket.se/laroplaner

    Och utbildning har jag hittat endast på www.konstfack.se/sv/Utbildning/Lararutbildning/Amneslararprogrammet

    Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:

    Hej,
     
    Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
     
    I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
     
    Med vänlig hälsning
    Utbildningssamordnare
    Education Coordinator
    Institutionen för bild- och slöjdpedagogik
    Department of Visual Arts and Sloyd Education

    Frågor och svar taggade med 'provgå' (7 st.)

    • beccaliya2007

      Akut!: fick plats på Natur?

      hejsan! jag går åk 1 på ek ek, jag märkye att det är mycket So och vi har ingen no nu, ifall inte första året. fick plats på natur natur på ett super gymnasium men vet inte ifall jag ska byta. vad kan jag göta? mst ge dom svar innan kl...

      Milla : : Hej! du kan svara att du är mycket intresserad av att byta men vill provgå minst en dag på den nya skolan och programmet/utbildningen först, innan du kan ge ett definitivt svar. Jag kan inte lova dig att du... Läs hela svaret
    • Alva

      Jag är verkligen inte intresserad, hjälp!?

      Hej, vi ska välja gymnasie snart men jag vet verkligen inte vad jag ska välja. Jag passar inte in på någon ny skola pga min sociala svårighet och ingen av linjerna som finns intresserar mig ingenting alls. Jag har ren panik då jag verkligen inte vet vad jag ska gå men mina klasskompisar vet...

      Anna: : Hej Alva, utifrån det du berättar, kanske du vill i första hand söka till distansgymnasiet, Korr>>? Beller ra att du provgick på en gymnasieskola, men tyvärr visade det sig att... Läs hela svaret
    • Hannah

      Byta från samhälle till estetik och media?

      Hej. Då det är höstlov nu så kan inte prata med min egna syv på min gymnasieskola så skriver en fråga hit. Jag går första året på samhällsprogrammet och känner att det inte är rätt för tycker det är för ''jobbigt'' för mig och trivs inte riktigt på grund av olika anledningar. Jag är väldigt...

      Julia: : Hej Hannah, tråkigt att du inte trivs på din gymnasieskola... :( att testa-på genom en "provdag" /skuggning/ är en bra idé! Kontakta den skolan där du vill provgå/skugga... Läs hela svaret
    • Amanda

      IB eller Natur-natur om jag vill bli astronom??

      Hej! Jag går just nu i 9:an och ska till vårterminen välja vilket gymnasium jag vill gå på och är lite kluven. Jag har så länge jag kan minnas velat jobba som astronom i framtiden men är osäker på vilket gymnasieprogram som skulle passa mig bäst. Jag vet att jag antingen vill läsa Natur-natur...

      Anna: : Hejsan, Så roligt att du är intresserad av yrket Astronom och att du hittade en gymnasieskola som erbjuder fördjupning i Astronomi! IB-programmet är svårare än "vanligt"... Läs hela svaret
    • Selma

      Kan jag gå teknikprogramet med D i matte?

      Hej! Jag är fast besluten vid att bli stridspilot och har hört att det är bra att gå teknik/natur för att veta mer om flygplans olika system osv. Jag har tänkt på teknikprogramet tidigare eftersom att no ämnena är mina favorit ämnen. Jag har ett meritvärde på 222,5, fysik:E, biologi:D,...

      Milla : : Hej Selma, Du är fast besluten av att bli en Stridspilot>> och därför har jag ett förslag - att du tittar på ett specialprogram med egna examensmål: Flygteknikerutb>> som... Läs hela svaret
    • Selma

      Ska trivsel eller kunskap gå först?

      Hej (återigen)! Jag går i årskurs 8 har velat fram och tillbaks i ungefär ett års tid om jag ska byta klass eller inte. Jag har diskuterat detta med min mentor och hon har sagt att det finns plats i den andra klassen ifall jag skulle vilja byta men jag är fortfarande osäker. Både klassen jag...

      Julia: : Hej Selma! Jag tycker det är jättebra att du ska gå med den andra klassen i en vecka när din klass har PRAO för att känna efter hur det är att gå med i den nya klassen!... Läs hela svaret
    • Nina

      Vad ska man basera gymnasievalet på (högskoleförberedande program)?

      Hur ska man veta om en gymnasieskola/linje är bra (högskoleförberedande program)? Om man tittar på intagningspoäng får man kanske mera en uppfattning om skolans popularitet. Men självklart får man en högre andel studiemotiverade elever om intagningspoängen är hög. Samtidigt om man tittar på...

      Mikael: : Hej, Nina! Det är sant att det kan bli ett stort problem om hur man väljer bland den mängd gymnasieskolor som finns i och omkring Stockholm! Det finns ca 200 gymnasieskolor i Stockholms... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga