Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31987 frågor besvarade.
Masterexamen eller socionom?
2Poäng
Emilia
Hej!
Jag har sedan tidigare en kandidatexamen i internationella relationer men vet inte vilken väg jag ska ta nu som leder till jobb. Jag har redan kommit in på socionomprogrammet och vet att det brukar sägas att det finns många jobbmöjligheter för socionomer och att en socionomexamen ofta kan vara fördelaktig.
Men eftersom jag redan har en examen så vet jag inte om jag hellre borde ta en masterexamen i sociologi som jag också är intresserad av. Jag har inget direkt behov av att arbeta i direktkontakt med klienter så spontant tänker jag att en socionomexamen kanske inte behövs och att jag därmed "slösar tid" på att läsa till en socionomexamen istället för att läsa till en master i sociologi som ändå är på en akademiskt högre nivå.
Så summan av allt undrar jag om det på arbetsmarknaden är mer fördelaktigt med en master i sociologi eller en socionomexamen med tanke på att jag redan har en kandidatexamen i internationella relationer?
Hej Emilia, det är omöjligt att ge några garantier. Man kan med vilken utbildning som helst ändå finna sig i arbetslöshet, tyvärr. Mycket beror på ren tur också, men även på vilka personliga egenskaper man har, hur flexibel man är, de extra språkkunskaperna och ibland också "hänger" möjlighet att få anställning på om man har B-körkort eller inte. Vad gäller läsa på socionomprogrammet, som är 3,5 år lång, så tänker jag här även på att dina studiemedelsveckorna inte kommer att räcka. Om du redan tagit studiemedel på eftergymnasial nivå i 3 år, då har du då max 3 år kvar och socionomprogrammet är på 7 terminer (så om du stannar på det programmet förberedd dig på att sista termin läsa utan studiemedel, spara pengar för dig eller gör upp en annan plan). Vad gäller läsa på masterprogrammet i sociologi, så leder inte den utbildningen till något konkret yrke, men ger så klart ett antal olika möjligheter, t.ex kan man få jobb som Utredare, Kommunikatör eller gå vidare mot forskning och/eller för att kunna bli högskolelärare. Om du inte har för avsikt att gå mot forskning, så kan du redan nu söka anställning som Utredare på flera myndigheter, bl.a på FK, och även andra jobb som kräver 3-årig högskoleutbildning i valfri inriktning, alltså spelar mindre roll vilken utbildning det är, bara så att den är på högskolenivå och längd: minst 3 år och det har du redan. sådana jobb är bl.a Arbetsförmedlare, Studiestödsutredare och Utbildningsadministratör, bl.a inom högskoleväsendet men annars inom olika skolformer, t.ex på en av gymnasieskolorna. Jag försöker inte avråda dig från att studera. Det är ditt beslut. Jag försöker bara påvisa möjligheter med den utbildningen som du redan har. Om det inte är så att du "tvunget" vill sträva efter att bli Kurator eller Socialsekreterare (där socionomexamen krävs) och egentligen vill få ett jobb snarast, så råder jag dig söka jobben som du redan idag har rimlig chans att få och detta kan du göra samtidigt som du studerar. Du behöver inte hoppa av studierna för att söka jobb, men du kan hoppa av studierna om du får ett jobb som du inte vill eller kan kombinera med studier. Info om många olika yrken och även om vilken utbildning som krävs eller rekommenderas finns på www.framtid.se t.ex om vad Utredare på FK gör och vad för utbildning som krävs kan du läsa på Framtid.se/yrke/utredare-forsakringskassan och om Studiestödsutredare - på Framtid.se/yrke/studiestodsutredare
lärlingsutbildning inom gymnasiet är minst halva tiden på arbetsplats, men om man börjar först år 3 vilket jag förstått är möjligt, hur kan det då vara minst halva tiden?
Milla : :
Hej Lovisa!det är halva studietiden under den tiden som man är lärling som menas med "halva tiden". Om man är lärling under år3, då är det minst hälften av de studietimmar som... Läs hela svaret
hej det är så att jag gått naturvetnskap i ett helt år nu och är väldigt missnöjd med mitt val och i ett tag ha velat byta till vård och omsorg jätte gärna,vill verkligen ha mer fördjupning om ämnen inom vården.Men undrar...
Julia: :
Hej Dav!om du vill läsa mot examensbevis från VO måste du få med dig alla de obligatoriska yrkeskurser och de är spridda på alla 3 årskurser, därför kommer du med... Läs hela svaret
Hej, Händelse Elev fått yrkesexamen där cirka 1500 gymnasiepoäng av kurserna består av Godkänt på E Nivå. Flera av dessa kurser är yrkesämnen och eleven vill göra prövning i dessa i syfte att höja betyg och därmed...
Peter: :
Hej!Skolverket påstår att prövningar i kurser som finns pågående - måste erbjudas. Undervisning i vissa yrkeskurser kan finnas på komvux, men även i de kurser som ej... Läs hela svaret
Hejsan, Om man har läst ett högskoleförberedande program första läsåret (Åk1) och fått minst E i de gymnasiegemensamma ämnen + kärnämnena (Ma, Sv & Eng) och sedan bytar till ett yrkesprogram Åk2 , visst får man sin...
Daniel: :
Hej Veronica,om du är 20 år, så tror jag inte du kan "byta program" inom gymnasieskola. Från 1 juli det kalenderåret man fyller 20 år "hör" man till komvux i stället... Läs hela svaret
Hej, Hur många poäng av en Yrkesförberedande gymnasieexamen måste vara yrkeskurser? Jag vet man måste ha 600 kärnämnen.
Julia: :
Hej David,det är skillnad mellan yrkesexamen på komvux och på en gymnasieskola. Det är något "friare" på komvux.
För komvux /yrkesexamen/ gäller
Yrkeskurser måste... Läs hela svaret
Hej. Om man går lärling på VO praktiserar man 2-3 dagar i veckan under alla 3 åren eller hur länge praktiserar man? Gäller de tex bara i några veckor eller gäller det under hela gymnasiet att man praktiserar?
Anna: :
Hej Frida!
Om man läser som gymnasial lärling>>, läser man alla eller de flesta yrkeskurser på arbetsplatsen och bara kärnämnen - läser man in skolan. Det innebär att man ofta är i... Läs hela svaret