Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32143 frågor besvarade.
Masterexamen eller socionom?
2Poäng
Emilia
Hej!
Jag har sedan tidigare en kandidatexamen i internationella relationer men vet inte vilken väg jag ska ta nu som leder till jobb. Jag har redan kommit in på socionomprogrammet och vet att det brukar sägas att det finns många jobbmöjligheter för socionomer och att en socionomexamen ofta kan vara fördelaktig.
Men eftersom jag redan har en examen så vet jag inte om jag hellre borde ta en masterexamen i sociologi som jag också är intresserad av. Jag har inget direkt behov av att arbeta i direktkontakt med klienter så spontant tänker jag att en socionomexamen kanske inte behövs och att jag därmed "slösar tid" på att läsa till en socionomexamen istället för att läsa till en master i sociologi som ändå är på en akademiskt högre nivå.
Så summan av allt undrar jag om det på arbetsmarknaden är mer fördelaktigt med en master i sociologi eller en socionomexamen med tanke på att jag redan har en kandidatexamen i internationella relationer?
Hej Emilia, det är omöjligt att ge några garantier. Man kan med vilken utbildning som helst ändå finna sig i arbetslöshet, tyvärr. Mycket beror på ren tur också, men även på vilka personliga egenskaper man har, hur flexibel man är, de extra språkkunskaperna och ibland också "hänger" möjlighet att få anställning på om man har B-körkort eller inte. Vad gäller läsa på socionomprogrammet, som är 3,5 år lång, så tänker jag här även på att dina studiemedelsveckorna inte kommer att räcka. Om du redan tagit studiemedel på eftergymnasial nivå i 3 år, då har du då max 3 år kvar och socionomprogrammet är på 7 terminer (så om du stannar på det programmet förberedd dig på att sista termin läsa utan studiemedel, spara pengar för dig eller gör upp en annan plan). Vad gäller läsa på masterprogrammet i sociologi, så leder inte den utbildningen till något konkret yrke, men ger så klart ett antal olika möjligheter, t.ex kan man få jobb som Utredare, Kommunikatör eller gå vidare mot forskning och/eller för att kunna bli högskolelärare. Om du inte har för avsikt att gå mot forskning, så kan du redan nu söka anställning som Utredare på flera myndigheter, bl.a på FK, och även andra jobb som kräver 3-årig högskoleutbildning i valfri inriktning, alltså spelar mindre roll vilken utbildning det är, bara så att den är på högskolenivå och längd: minst 3 år och det har du redan. sådana jobb är bl.a Arbetsförmedlare, Studiestödsutredare och Utbildningsadministratör, bl.a inom högskoleväsendet men annars inom olika skolformer, t.ex på en av gymnasieskolorna. Jag försöker inte avråda dig från att studera. Det är ditt beslut. Jag försöker bara påvisa möjligheter med den utbildningen som du redan har. Om det inte är så att du "tvunget" vill sträva efter att bli Kurator eller Socialsekreterare (där socionomexamen krävs) och egentligen vill få ett jobb snarast, så råder jag dig söka jobben som du redan idag har rimlig chans att få och detta kan du göra samtidigt som du studerar. Du behöver inte hoppa av studierna för att söka jobb, men du kan hoppa av studierna om du får ett jobb som du inte vill eller kan kombinera med studier. Info om många olika yrken och även om vilken utbildning som krävs eller rekommenderas finns på www.framtid.se t.ex om vad Utredare på FK gör och vad för utbildning som krävs kan du läsa på Framtid.se/yrke/utredare-forsakringskassan och om Studiestödsutredare - på Framtid.se/yrke/studiestodsutredare
Frågor och svar taggade med 'högskolekurs' (7 st.)
Hej, Hur många dagar i veckan brukar man ha lektion om man läser en 7.5 högskolekurs? Det gäller om Distanslektion på halvfart.
Milla : :
Hej, kan tyvärr inte svara på din fråga. Läser man en högskolekurs på halvfart, ska man ägna cirka 20 timmar i veckan för sina studier och detta inklusive lektionstid,... Läs hela svaret
jag har läst affärjuridik i gymnasiet får jag ändå påäng om jag löser samma kurs igen i högskola
Milla : :
Hej Sara,även om kurer på gymnasiet och på högskolenivå kan ha samma namn, så har de inte samma innehåll. Högskole/universitetskurserna ligger på... Läs hela svaret
Hej, Om man blivit spärrad på universitetet pga en tenta finns det då möjlighet att omregistrera sig på den kursen man inte klarat av? Detta för att kunna börja nästa termin, då ett studieuppehåll inte ger garanterad plats?
Julia: :
Hej Donna,du måste få svar på den institutionen där kursen ges. Vi på FRåGA SYV kan inte svara på den typen av frågor, bl.a pga det kan vara olika på olika... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar om mitt meritvärde kommer att ändras om jag läser naturkunskap 2 på komvux? Jag har tidigare bara läst naturkunskap 1. Kommer den att räknas med om jag söker till en utbildningen där jag inte behöver den kursen?
Jag läser nu även en kurs på universitet kommer den kursen att...
Anna: :
hej Alexandra, jag gissar på att du har Examensbevis från gymnasiet. Om du inte behöver naturkunskap 2 (dvs om inte den kursen ingår i Särskild behörighet till den utbildning på... Läs hela svaret
Hej hej!
Jag har sökt en fristående högskolekurs inom grafisk design på 7,5 hp till våren, mest för att prova på det "på skoj" (men också lära mig mer inom det, såklart). Jag vill sedan börja studera ett program till hösten 2017, troligtvis civilingenjör i maskinteknik.
Jag undrar därför...
Anna: :
Hejsan,
Brendan gav dig rätt svar (se kommentarer till din fråga).
I det fallet som du beskriver påverkar inte dina studier på en högskolekurs - dina möjligheter att... Läs hela svaret
Hej!
Jag har läst Teknisk Basår år 2015 på KTH Campus i Stockholm.
Jag har gamla betygssystemet (G, VG, MVG).
Vilken urvalsgrupp hamnar jag i efter det?
Då mina betyg under basåret inte är de bästa skulle ju det optimala vara att betygen under basåret inte påverkar mitt...
Milla : :
Hej Sophie!
betygen i de kurser som du läste på högskola, påverkar inte ditt meritvärde (som räknas ut på dina gymnasiala betyg).
Dock prövas du i BII (kompletteringsgruppen), eftersom du kompletterade för behörighet efter gymnasiet.
Jag skulle vilja söka in till vissa högskolekurser, enskilda och då står det på fliken förkunskapskrav områdesbehörighet 5/A5 inom parantes men jag har ingen aning om vad det betyder, kan någon hjälpa mig?
Lena: :
Hejsan, här får du en länk till alla områdesbehörigheter - så kan du lättare utläsa vilka förkunskaper du behöver. Eftersom du har betyg från gamla gymnasiesystemet så ska du kolla under områdesbehörigheter som inte har... Läs hela svaret