Hej! Om man inte kommer in på gymnasiet pga att man saknar behörighet eller inte når upp till de meritpoäng som krävs, vad finns det då för möjligheter att läsa upp sina betyg (både icke godkända och höja godkända men låga betyg) för att sedan göra ett nytt försök året efter att komma in på gymnasiet? Min dotter vill gå ekonomiskt program men har av olika omständigheter halkat efter i studierna. Hon har programinriktat val mot ekonomi som alternativ B, och Individuellt alternativ eventuellt som ett alternativ (men har inte riktigt klart för mig om man kan gå det i annan kommun än sin hemkommun, vilket är hennes önskan. Det kanske ni vet?). Men vad finns det för övrigt för alternativ? Folkhögskola? Läsa hemma själv och göra nåt slags prov för att få betyg? Nåt annat?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31976 frågor besvarade.
Möjlighet att läsa upp betyg om man inte kommer in på gymnasiet?
1 Svar
Hej Marie,
platserna på Individuellt alternativ (IMA) >> är mycket dyra och andra kommuner än elevens hemkommun kommer hänvisa till hemkommunen; hemkommunen kan köpa plats hos en annan kommun, om utbildningsförvaltningen gör bedömning att det behövs + även har råd att köpa en så pass dyr utbildningsplats. Allt som oftast går eleverna på Ind.alt(IMA) i sin egen kommun, "hemkommunen", alltså där de är folkbokförda.
******
Höja betygen i grundskolekurserna är inte lätt
Kort svar är att i fall eleven är behörig till gymnasiala yrkesprogram - då "hänvisas" eleven till att söka där hen är behörig. På yrkesprogrammen kan man bli behörig till högskola. Eleven har rätt att på yrkesprogrammen läsa kurser för "högskolebehörighet". T.ex i stället för Ekonomiprogrammet kan eleven läsa på HA/inriktning Handel- och service och välja läsa svenska 2,3 och eng 6, vilket är elevens rättighet + se om det även går läsa matte 2a och kanske t o m 3b.
Tidigare fanns Preparand inom IM men finns ej sedan 1 juli 2019 längre, togs bort.
Om eleven ej går på ngn skola får hen bedriva självstudier och leta var hen kan anmäla sig till Prövningar. Att hitta var man kan göra prövning i en grundskolekurs är mycket svårt. Skolverket säger att prövningar i pågående kurser måste erbjudas, och hänvisar till skolorna. Skolorna svarar "Nej, vi erbjuder inte göra prövning hos oss och vet inte vart vi kan hänvisa"... och så går det runt-runt-... prövningsavgif för ett försök är 500kr men att anordna prövningen kostar mycket mer än så - och därför går man "back" ekonomiskt om man erbjuder prövning; skolorna har inte råd, med andra ord... Att genom prövningar höja sina grundskolebetyg bedömer vi som mycket svårt (på gränsen till omöjligt).
Som icke-behörig till gymnasiets nationella program är elevens situation upp till "hemkommunen" att försöka "lösa". "Hemkommunen" bör erbjuda "någon lösning" - inte alltid det som eleven eller vårdnadshavare tycker är bäst för eleven. Vid mycket speciella omständigheter brukar eleven kunna bli "placerad" på den dyra utbildningen Individ.alternativ men annars hänvisas eleverna till yrkesintro >>.
Platserna på Programinriktat val >> brukar vara få och med hård konkurrens om varje plats. Sedan är det också tufft att läsa ikapp: tanken på progr.inrik.val (IMV) är att eleven saknar lite grand inom ngt ämne - och kan läsa ikapp och sedan fortsätta med den vanliga klassen och ta examensbevis inom 3 år på gymnasiet (alltså, förutom att läsa det vanliga programmet så ska den eleven även läsa ikapp inom det ämnet eller de ämnen där hen ej var behörig från början... - tuffa bud! att lyckas med det kanske inte ens går, över huvudet taget).
********
Om eleven är behörig till ett yrkesprogram (men ej högskoleförberedande) då är det många ggr bättre att söka på egen hand till alla de yrkeprogrammen på alla de skolorna där eleven själv vill gå i stället för att invänta vad "hemkommunen" kommer med för förslag.
Får eleven möjlighet att gå om nian (år 9 på grundskolan) - så är det en stor förmån och jag skulle tacka Ja direkt. I så fall kan eleven höja sina betyg i grundskoleämnena. Eleven/föräldrarna kan önska att eleven går om nian, men det är "huvudman" som bestämmer - i praktiken får man svar från grundskolerektorn; det blir allt mer sällan så att omgång på grundskolan erbjuds.
Hoppas ngt i svaret jag ger nu blir till hjälp.
Hälsningar
Mikael
Frågor och svar taggade med 'gymnasiala poäng' (7 st.)
-
Klarar man läsa 3 kurser samtidigt?
Hej, jag jobbar just nu men vill studera kurser jag inte fick med från gymnasiet då jag ändrat yrkesväg. Jag behöver studera Fysik2, biologi2 och kemi2. Alla dessa är 100p kurser. Om jag väljer att studera på 25% på alla 3, hinner/klarar man...
Hej!I din fråga nämner du tre stycken gymnasiekurser som var och en av dem är en 100p.kurs. det är alltså totalt 300 gymnasiala poäng du vill läsa. 300 gymnasiala poäng läser... Läs hela svaret -
Hur långt tid tar det att läsa 11 kurs i komvux?
Hej jag undrade om jag ska läsa hella grundläggande behörighet med matte 2 alltså sva1,2&3 matte 1&2 engleska 5&6 samhällskunskap 1b naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 hur långt tid kommer det att ta mig? Blir det 1 år 1,5år...
Hej!De kurserna du nämner i din fråga, nämligen sva1,2&3, matte 1&2, engleska 5&6, samhällskunskap 1b, naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 utgör sammanlagt... Läs hela svaret -
Hur räknar man 1050 poäng på gymnasiet nivå?
Hur räknar man 1050 poäng på gymnasiet nivå?
Hej, jag är inte säker på vad du frågar om. Jag svarar så gott jag kan men förklara gärna vad du tänker på när du skriver ett visst antal gymnasiala... Läs hela svaret -
Hur många kurser måste jag läsa för att få 22 hp?
Hej, Jag saknar minst 22 hp för att kunna få CSN till hösten. Jag har hittat 2 kurser med 50p var och jag undrar hur mycket hp det ger mig och hur många fler kurser jag skulle behöva läsa för att komma upp i 22 hp?
Hej,en gymnasial kurs ger inte hp, högskolepoäng, utan den ger gymnasiala poäng. Om du menar omfattning i volym eller studietid som man lägger ner på kursen, då motsvarar 50 p... Läs hela svaret -
50% studier på gymnasiet?
Hej, Om man ska läsa 50% på gymnasiet (sista året, Åk3) vad är rimligt poängmässigt för halvtidsstudier och sedan utifrån vad man senare kan läsa in på komvux? Är det t.ex. alla av de programgemensamma ämnen (400p). //Med...
Hej,halvtidsstudier på gymnasienivå = 10 gymnasiepoäng per vecka, alltså på 20 veckor (en termin) bör man läsa in 200p (2 stycken normalstora kurser) och på 40 veckor (2 terminer) - 400p.Om... Läs hela svaret -
Hur bedöms man på gymnasiet?
På grundskolan läser man ämnen som man sedan blir bedömd på genom en skala från A-F. Vi läser dock inte kurser på grundskolan som på gymnasiet. Många kurser på gymnasiet har 100 poäng, vad står dessa för och hur ändras dessa poäng beroende på vilket betyg man får? T.ex om man får C på en kurs...
Hej, du får gärna läsa info på framtid.se/reportage/betyg-pa-gymnasiet. För övrigt, gäller:"poäng" vad gäller kursernas storlek förändras inte. Till exempel är alla... Läs hela svaret -
krav för gymnasiexamen?
Hej vad är kraven för gymnasieexamen. Jag vet att man måste ha läst 2400 poäng. Men kan exempelvis ha läst all programm gemensamma ämnen och utöver det bara läsa kurser valfritt utan att följa något specefikt programm inriktning.
Hej Jonathan, omdet är så att du kan redan nu bli antagen till komvux (om du fick Studiebevis eller Examensbevis) på gymnasiet - då gör du planering mot Examensbevis från komvux tillsammans med en... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga