Marie

    Hej! Om man inte kommer in på gymnasiet pga att man saknar behörighet eller inte når upp till de meritpoäng som krävs, vad finns det då för möjligheter att läsa upp sina betyg (både icke godkända och höja godkända men låga betyg) för att sedan göra ett nytt försök året efter att komma in på gymnasiet? Min dotter vill gå ekonomiskt program men har av olika omständigheter halkat efter i studierna. Hon har programinriktat val mot ekonomi som alternativ B, och Individuellt alternativ eventuellt som ett alternativ (men har inte riktigt klart för mig om man kan gå det i annan kommun än sin hemkommun, vilket är hennes önskan. Det kanske ni vet?). Men vad finns det för övrigt för alternativ? Folkhögskola? Läsa hemma själv och göra nåt slags prov för att få betyg? Nåt annat?

    1 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Hej Marie,
    platserna på Individuellt alternativ (IMA) >> är mycket dyra och andra kommuner än elevens hemkommun kommer hänvisa till hemkommunen; hemkommunen kan köpa plats hos en annan kommun, om utbildningsförvaltningen gör bedömning att det behövs + även har råd att köpa en så pass dyr utbildningsplats. Allt som oftast går eleverna på Ind.alt(IMA) i sin egen kommun, "hemkommunen", alltså där de är folkbokförda.
    ******
    Höja betygen i grundskolekurserna är inte lätt
    Kort svar är att i fall eleven är behörig till gymnasiala yrkesprogram - då "hänvisas" eleven till att söka där hen är behörig. På yrkesprogrammen kan man bli behörig till högskola. Eleven har rätt att på yrkesprogrammen läsa kurser för "högskolebehörighet". T.ex i stället för Ekonomiprogrammet kan eleven läsa på HA/inriktning Handel- och service och välja läsa svenska 2,3 och eng 6, vilket är elevens rättighet + se om det även går läsa matte 2a och kanske t o m 3b.

    Tidigare fanns Preparand inom IM men finns ej sedan 1 juli 2019 längre, togs bort.

    Om eleven ej går på ngn skola får hen bedriva självstudier och leta var hen kan anmäla sig till Prövningar. Att hitta var man kan göra prövning i en grundskolekurs är mycket svårt. Skolverket säger att prövningar i pågående kurser måste erbjudas, och hänvisar till skolorna. Skolorna svarar "Nej, vi erbjuder inte göra prövning hos oss och vet inte vart vi kan hänvisa"... och så går det runt-runt-... prövningsavgif för ett försök är 500kr men att anordna prövningen kostar mycket mer än så - och därför går man "back" ekonomiskt om man erbjuder prövning; skolorna har inte råd, med andra ord... Att genom prövningar höja sina grundskolebetyg bedömer vi som mycket svårt (på gränsen till omöjligt).

    Som icke-behörig till gymnasiets nationella program är elevens situation upp till "hemkommunen" att försöka "lösa". "Hemkommunen" bör erbjuda "någon lösning" - inte alltid det som eleven eller vårdnadshavare tycker är bäst för eleven. Vid mycket speciella omständigheter brukar eleven kunna bli "placerad" på den dyra utbildningen Individ.alternativ men annars hänvisas eleverna till yrkesintro >>.
    Platserna på Programinriktat val >> brukar vara få och med hård konkurrens om varje plats. Sedan är det också tufft att läsa ikapp: tanken på progr.inrik.val (IMV) är att eleven saknar lite grand inom ngt ämne - och kan läsa ikapp och sedan fortsätta med den vanliga klassen och ta examensbevis inom 3 år på gymnasiet (alltså, förutom att läsa det vanliga programmet så ska den eleven även läsa ikapp inom det ämnet eller de ämnen där hen ej var behörig från början... - tuffa bud! att lyckas med det kanske inte ens går, över huvudet taget).
    ********
    Om eleven är behörig till ett yrkesprogram (men ej högskoleförberedande) då är det många ggr bättre att söka på egen hand till alla de yrkeprogrammen på alla de skolorna där eleven själv vill gå i stället för att invänta vad "hemkommunen" kommer med för förslag.
    Får eleven möjlighet att gå om nian (år 9 på grundskolan) - så är det en stor förmån och jag skulle tacka Ja direkt. I så fall kan eleven höja sina betyg i grundskoleämnena. Eleven/föräldrarna kan önska att eleven går om nian, men det är "huvudman" som bestämmer - i praktiken får man svar från grundskolerektorn; det blir allt mer sällan så att omgång på grundskolan erbjuds.

    Hoppas ngt i svaret jag ger nu blir till hjälp.

    Hälsningar

    Mikael

    Frågor och svar taggade med 'mångfaldsstudier' (4 st.)

    • Elma

      Kan jag bli integrationshandläggare om jag studerar mångfaldsstudier?

      Hej jag har en fråga. Kan man bli integrationshandläggare om man studerar mångfaldsstudier? Eller hur ser det ut. Vad kan man till exempel bli om man studerar mångfaldsstudier oavsett? Mvh, Belma

      Anna: : Hej Elma,yrket Integrationshandläggare hör i Sverige ej till de så kallade Reglerade yrken; därför är det varje arbetsgivare som fritt får... Läs hela svaret
    • Sara

      mångfaldsstudier?

      Kan man bli handläggare om man pluggar mångfaldsstudier på grundnivå det vill säga 3 år?

      Julia: : Ja, det tycker jag att man kan. >> Handläggare är Inte ett reglerat yrke. Det betyder att arbetsgivare får anställa vem de vill. En 3-årig högskoleutbildning är en bra grund för att... Läs hela svaret
    • Sara

      Mångfaldsstudier?

      Hej jag undrar vad man kan få för jobb efter man har pluggat mångfaldsstudier?

      SYV-besökare: : Hej Sara, kika på https://www.framtid.se/yrke/jamstalldhetssamordnare men annars så beror det på omfattning av studierna också - är det ett kandidatprogram på 3 år? eller med påbyggnad -... Läs hela svaret
    • Anonym

      Hur blir man talpedagog?

      Hej, jag undrar ifall det finns en utbildning för att bli talpedagog och hur man i så fall går till väga? Sen fick jag reda på att mångfalldstudier utbildningen liknar socionom utbildningen mycket, men kunde inte själv läsa mig till det, så min fråga är ifall det stämmer och vad är det för...

      Julia: : Hej, det är Logopeder >>, som kallas vanligtvis för talpedagoger. Kika också på Afasipedagog>>.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga