Sandra
    Hej! Jag har ett stort dilemma. Jag vill söka till kulturvetarprogrammet eller historiska studier inför vårterminen. Det innebär att jag kommer antingen läsa 90hp litteraturvetenskap och 30hp historia. ELLER 90hp historia och 60hp litteraturvetenskap.


    Jag är även intresserad av att kanske utbilda mig till lärare inom svenska och historia. Först tänkte jag enbart historia men man får ju bättre jobb med två ämnen.... Men jag vill utbilda mig inom kulturvetarprogrammet och få "smakprov" av litteratur och historia, samt kultur. Sen efter det kanske läsa ett år på förlagskunskap.

    Jag mailade syv från deras universitet och frågade om man kan tillgodoräkna kurser, för det blir ju en del av både historia och litteratur jag redan läst inför framtida ämneslärarprogrammet. Hennes svar var kortfattat "vi hanterar inte tillgodoräknande kurser i förväg" (det förstår jag ju)

    Men jag vill veta om det är en dum väg att gå med att börja kulturvetarprogrammet och sen söka till gymnasielärare. Grejen är att jag är inte så säker vad jag vill, just nu vill jag läsa det som intresserar mig.

    Eller är det säkrast att hoppa på ämneslärarprogrammet på en gång? Det krävs en kandidatexamen för förlagskunskap, och ämneslärarprogrammet är ju yrkesexamen om jag förstått rätt (det är ju 300hp).

    Jag vill helt enkelt veta hur man kan vidareutbilda sig till lärare efter ett kandidat inom humaniora/språk/. Eller om man måste tänka igenom noga.


    Allt gott!

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Sandra;
    kika gärna på framtid.se/yrke/larare-i-vissa-amnen - det påminner om att det finns många "små ämnen", som undervisas på gymnasiet (i det avseende att det är kurser som inte är obligatoriska och kanske få kurser och kurserna är små eller väldigt få... men det är ändå så att lärare i de ämnena behövs).
    När det är lärarbrist, som det är nu och prognosen är att det inte blir så jättemycket bättre i framtiden - så kan man få jobb som "obehörig lärare". Inget vi rekommenderar i första hand... men efter några år som obehörig lärare, kan man oftast komma med i ngt projekt som hjälper verksamma lärare att bli behöriga.
    Det finns fördelar i att läsa det man är mest intresserad av, men så länge det inte finns några jobb-garantier i Sverige, så finns det ju risk att bli arbetslös efter sin utbildning.
    Vet man att man vill bli lärare  -  är det säkrast att söka till Lärarprogrammet. Men det finns många lärare som inte gick vägen via lärarprogrammen, utan blev lärare på andra sätt.
    Mvh
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'rykte' (2 st.)

    • Axel

      Är det viktigt att skolan har status?

      Jag går just nu i relativt bra skola, men trivs inte så bra så har planer att byta till en skola som inte alls är så bra. Jag har redan blivit erbjuden plats och allting. Skolan är inte bra och har många nackdelar. Det jag undrar är när jag sedan har läst mina 2 år som är kvar och jag sedan...

      Anna: : Hej Mehmet, så som det funkar idag, så konkurrerar alla behöriga sökande om en plats på högskola/universitet med en "siffra" = meritvärde. Meritvärde är en siffra som... Läs hela svaret
    • Emil

      Hur viktigt är skolans/programmets rykte?

      Hej! Jag ska börja plugga på högskola till hösten och undrar hur viktigt skolans och programmets rykte är när man ska söka jobb i framtiden? Det är ju förstås svårt att veta vad enskilda arbetsgivare tycker men rent generellt, lägger de mycket vikt vid detta? Högskolan jag sökt som första är...

      Liselotte: : Hej Emil, det är många olika faktorer som spelar roll när man söker jobb. Även "genus-faktor" kan spela roll, t.ex om det är för få kvinnor anställda, så vill... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga