Arya

    Hej, jag har studerat samhällsvetenskap med inriktning samhälle på gymnasiet. Jag har bestämt mig för att bli tandläkare, men har ej behörighet till det. Har funderat på att läsa kurserna biologi, kemi, fysik 1-2, samt matte 3-4.


    Jag vill veta vad exakt skillnaden mellan att läsa ett naturvetenskapligt basår respektive läsa samma kurser på komvux är. Vilka skillnader finns det? Är det så att man får mer hjälp med kurserna på högskolan än komvux? Vad är effektivast om man vill bli färdig under ett år och få så mycket hjälp som möjligt?


     Jag undrar också hur detta kommer att påverka mitt meritvärde som är 19,6 för tillfället. Kommer de behörighets kurserna som jag har läst läggas till på mitt meritvärde när jag söker in och andra kurser räknas bort?


    Tack på förhand!


     

    • : Jag vill även tillägga att jag endast har läst matte 1 och 2b. Behörigheten till utbildningen kräver matte 4. Behöver jag då även läsa matte 3?
    • :

      För prövning i matte 4 kan du enligt Skolverket genomföra den utan att ha betyg i matte 3, dock får du inget betyg i matte 3 så säkrast är att göra båda då det också är en del att plugga och att läsa kurserna kommer nog gynna dig bättre än en prövning i matte 4 om du endast löst till 2b.


       För ditt meritvärde så läggs kurserna på, undantaget är kompletteringar på lägre nivå (i ditt fall matte 3 och fysik 1 om du gör matte 4 o h fysik 2) enligt UHR. Man kan inte ta bort kurser, endast byta ut om man gör en prövning i en kurs man redan har betyg i för att höja sitt betyg. 

      Väljer du att ta tekniskt basår måste du ha rätt behörighet samt meritvärde för att komma in. Har du det är det är detta ett smidigt sätt att plugga ett år på högskola samt få all behörighet du ska ha (förutsatt att dessa är dom enda kurserna du behöver för att sedan söka till din utbildning) då en kursplan redan finns. Det ställs liknande krav som högskoleutbildningar här på elever. Mycket självstudier t.ex. så upplägget är likt hur det kommer vara att plugga efteråt.
       

      Annars, för att plugga på komvux går du genom din kommun och kurser du behöver för behörighet (alltså inte för att höja betyg eller ge meritpoäng) prioriteras i ansökningar på komvux. Du ansöker för kurser när ansökan öppnas och får veta några veckor innan dom startar om du blivit antagen. Detta kan vara mer flexibelt om du vill göra prövningar, höja något betyg etc, då man ansöker om kurser och prövningar själv istället för att följa en kursplan. Samt bra för att kunna bestämma själv studietakten och när du pluggar vilken kurs. Upplägget beror på vad du väljer för kurs (distans, dagtid, 100%, 50% takt) 

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Om man under sin gymnasietid inte blev behörig till den utbildning som man vill söka till efter gymnasiet, kan man behörighetskomplettera: genom att läsa kurser på Komvux alternativt göra Prövningar i dem eller genom att läsa på ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår eller bastermin.

    Oavsett om man behörighetskompletterar på Komvux eller på högskola/universitet, prövas man efter behörighetskompletteringen i BII gruppen, den så kallade "kompletteringsgruppen".

    Finns det någon skillnad (för- eller nackdelar) i att behörighetskomplettera på Komvux eller på högskola/universitet?
    Ja, det gör det och här nere har vi "punktat ner" info som vi tycker är bra att känna till för den som behöver komplettera för behörighet inför högskolestudier:

    1. Behörighet
    För att komma in på ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår på högskolenivå, måste man även ha Grundläggande behörighet till högskolestudier. Det behöver man inte ha om man söker kurser på Komvux eller anmäler sig till prövningar. Man kan på Komvux läsa för grundläggande behörighet och för särskild behörighet samtidigt. Däremot för att bli antagen till ett naturvetenskapligt eller tekniskt basår på högskola, måste man sedan innan ha grundläggande behörighet.

    2. Påverkan på Meritvärde
    Kurser som man läser på Komvux får man "vanliga" gymnasiebetyg för och i fall de kurser krävs för behörighet eller om de ger Meritpoäng, räknas dem också in i ditt jämförelsetal.
    Däremot kan inte betyg i kurserna lästa på basår eller bastermin på högskolan påverka ditt jämförelsetal.* De påverkar inte heller meritvärde av gymnasiala betyg, eftersom man ej kan få meritpoäng för betyg i de kurserna.**

    3. Platsgaranti
    Kan finnas efter ett Tekniskt basår till vissa tekniska utbildningar på samma högskola/universitet där man läser sitt Tekniska basår. Sådan platsgaranti efter studier på Komvux eller prövningar - finns inte.  

    4. Studietakt
    Naturvetenskapligt och Tekniskt basår (alt termin) - är heltidsutbildningar (kurser som är ihopsatta till heltid). På Komvux kan man ganska fritt bestämma om man vill läsa på heltid eller på deltid och kan även välja andra studieformer än dagtid (kvällstid, flex och distans).

    En bra idé kan vara att söka till Komvux och till ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår samtidigt (för att det inte finns någon garanti på att man 100 % kommer in varken sig på Komvux eller till högskola). I fall man får plats på båda utbildningar, kan man i så fall välja vilken plats man tackar Ja och vilken man tackar Nej till.

    5. Studieekonomi
    Om man läser på Komvux och har rätt till Studiemedel, får man i så fall Studiemedel från "gymnasieveckor" och om man läser på högskola/universitet och ansöker om Studiemedel, börjar man, normalt sett, använda sina "studiemedels högskoleveckor" (eller som man ofta säger "tar av högskolepotten") men för studier på ett basår gör CSN ett undantag och Studiemedel tas från "gymnasiepotten", dvs inte från de 240 veckor som man har på högskolenivå. Som max kan man få 12 terminer heltidsstudier Studiemedel på högskolenivå och i fall man planerar söka en lång högskoleutbildning (t.ex. Läkarprogrammet som är på 5,5 år på heltid) skulle inte Studiemedels 240 veckor på högskolenivå räcka för hela den studietiden (om man hade tagit Studiemedel på högskolenivå även för basåret).
    Kontaktuppgifter till CSN:

    skicka E-post kan man via kontaktformulär på https://www.csn.se/epostaoss/indexFraga.jsp?amne=SM_UH

    tel.nr 0771-276 000 (tel.tid kl.8.00-16.30 på vardagar).

    Under tiden man förbereder sig för prövningar, har man inte rätt till någon form av studiestöd från CSN. Man studerar inför prövningar på egen hand (på sin "fritid").

    *Kurser på högskola/universitet betygsätts oftast med enbart G (godkänt betyg) eller IG (icke-godkänt). Vissa högskolekurser går upp till VG (väl godkänt). Men oavsett om man får G eller VG på en kurs läst på högskola, kan inte det betyget påverka ditt jämförelsetal (som räknas ut på gymnasiala betyg). Godkända betyg i kurser lästa på basåret på högskola ger behörighet till vissa andra högskoleutbildningar men ej kan påverka ditt jämförelsetal.

    ** Så här svarade en handläggare på Antagning.se: "Kurser från basår eller bastermin på universitet ger endast behörighet motsvarande till exempel naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet. De påverkar inte betygssnittet och ger inte heller meritpoäng".

    Frågor och svar taggade med 'dator' (10 st.)

    • Tim

      Vilket tekniskt arbete kan man både jobba med händerna och vid datorn?

      Jag har alltid varit intresserad av programmering, kodning osv (mjukvarudelen alltså) men jag har även varit intresserad av att syssla med teknologi mer praktiskt. Typ bygga robotar och liknande. Finns det något yrke där man får kombinera både mjukvara och hårdvara och syssla med båda delarna?

      Daniel: : Hej Tim,inom det område du är intresserad av, tillkommer nya yrken, ex. Drönarpilot och VR-utvecklare. De yrken vi känner till beskrivs på www.framtid.se... Läs hela svaret
    • Mohammed

      Vad ska man bli om man gillar datorer?

      Jag gillar att jobba med datorer men vet inte vad jag ska bli. Jag gillar iallafall inte fysik och lite matematik. Så jag vill inte påbörja en utbildning som har fysik eller mycket matematik. Finns det yrken/utbildningar som ni kan rekommendera?

      Milla : : Hejsan,jag tycker att du kan med fördel kika på yrkeshögskoleutbildningar - de är kortare och mer praktiska än utbildningar på högskolenivå. Och även mindre matte... Läs hela svaret
    • Mohammed

      Dataingenjör i universitet eller YH?

      Jag vill börja i dataingenjör programmet och jag är inte så bra på matte och fysik. Är det logiskt att läsa i universitet om man inte är bra på dessa ämnen? Kan jag inte bara tänka att det är bara att kämpa i dessa två kurser, eller lurar jag bara sig själv? Vill helst gå på en bred...

      Anna: : Hej, du kan söka till högskoleutbildningar och till många olika yrkeshögskoleutbildningar samtidigt; att du söker till en utbildning betydet ju inte att du också kommer in, blir antagen.Det... Läs hela svaret
    • aa

      vilka skolor erbjuder dator?

      Finns det gymnasieskolor med över 290 meritpoäng som median och som har utbildningen naturvetenskap inriktning natur so erbjuder en dator eller surfplatta? I så fall, vilka är det?

      Anna: : Hej!många gymnasieskolor erbjuder komma på öppet hus inför Omvalsperioden; då kan du fråga när du är på öppet hus om skolan erbjuder låna dator eller surfplatta; annars... Läs hela svaret
    • SYV-besökare

      En ung deltagare på SFI utan progression, vad göra?

      Hej, jag har en fråga om ni har några förslag på vad man kan göra för att hjälpa en ganska ung deltagare, som är lite över 20 år gammal, som läser SFI och är mitt i kursen och "står och stampar", gör inte någon "progression". Hen är intresserad av datorer och dataspel. Inlärling i svenska funkar...

      Daniel: : Hej,det är bra att personen har intressen och man kan försöka "spinna vidare" på dem. Om man t.ex kan anpassa undervisning i svenska så att hen läser på svenska om... Läs hela svaret
    • Emelie

      Jag vet inte vad jag vill plugga till?

      Hej jag tog studenten nu i våras och nu så har jag ett sabbatsår eftersom jag inte vet vad jag vill bli. Jag gick barn och fritid för jag ville bli förskolelärare men den sista tiden så har jag känt mer och mer att jag kanske inte vill arbeta som det utan jag vill jobba med något mer kreativt...

      Julia: : Hej Emelie, jag föreslår att du kIickar runt på www.framtid.se på olika yrken - det finns ca 2000 yrkespresentationer där. Kanske börja med - Filmyrken>>, titta sedan på... Läs hela svaret
    • Parviz

      Efter el och energiprogrammet?

      Hej jag har funderat på att gå el och energiprogrammet med inriktningen dator - och kommunikationsteknik.. Men frågan är: vad kan jag jobba med efter gymnasiet.. Finns det möjligheter att få jobb utan att ha vidareutbildat sig på högskolan, isf vilka yrken finns det och var i vilka ställen...

      Liselotte: : Hej Parviz! IT-branschen utveckIas jättesnabbt och vi vet idag ännu inte hur det kommer att se ut om 3 år, när det bIir dags för dig att söka jobb efter gymnasiet. Om du viII "mer garanterat"... Läs hela svaret
    • Filip

      Inriktning för att bli dataprogrammerare?

      Vilka inriktningar inom tekniken kan man gå som är högskoleförberedande för att bli mjukvara programmerare i gymnasiumet? Jag vet inte vad jag ska söka på, och om möjligt gärna vad man också ska söka om på "Gymnasieguiden.se" (sökord)

      Julia: : Hej Filip! Till programmerare utbildar man sig på högskola eller på yrkeshögskola - dvs man går en eftergymnasial utbildning. På gymnasiet kan man läsa kurser i Programmering men man blir inte "programmerare", inte... Läs hela svaret
    • Oskar

      Vad ska jag plugga på gymnasiet och efter för att bli programmerare?

      Jag undrar vad jag ska plugga om jag vill plugga "Computer Science" som det heter i USA. Jag behöver veta gällande gymnasium och högskola/universitet.

      Milla : : Hej Oscar, jättebra att du är ute i god tid och redan nu vill få reda på vilken utbildning som du behöver gå för att bli programmerare. Undrar om du tänker på studier i USA eller om du... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga