Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32185 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Hej, går natur och ska ta exam nu till våren. Presterade inte mitt bästa då jag generellt var rätt skoltrött redan från början av gymnasiestarten. Befinner mig i en sådan situation att jag vill höja upp betyg i vissa ämnen samt...
Julia: :
Hej Arvid!ang.utbud och tempo på komvux - är det en fråga till den kommunen i den kommunen du är folkbokförd. Du kan hitta info på din kommuns hemsida om hur kursutbud ser ut, upplägg som... Läs hela svaret
Hej.
Jag har tänkt lite på IB och tycker att det blir mer och mer spännande för varje gång man läser om det.
Jag vet dock inte hur svårt det är att vara elev i en sån klass..
Har alla ett perfekt uttal eller arbetar man med det?
Kan alla massa svåra ord man aldrig hört?
Om man...
Anna: :
Hej Philip, första året på IB är förberedande. IB programmet är egentligen 2årigt.
Det är olika typer av elever som kan träffas på IB - svenska elever, elever som har engelska som modersmål men som kommer från olika länder och har... Läs hela svaret
Hej! Undrar rent allmänt om det är ett högt studietempo inom samhällsvetenskapsprogrammen?
Är det liksom stor skillnad mot högstadiet och behöver man verkligen ligga i och plugga om man vill ha över E?
Och om man haft över D i alla ämnen och haft skapligt lätt för skolan blir det då en stor...
Anna: :
Hej Elvira!
Det är skillnad mellan grundskola och gymnasiet, ja.
Samhällsvetenskapsprogrammet är högskoleförberedande och planen är att eleverna skall successivt förberedas till högskolestudier, dvs läsa på... Läs hela svaret
