Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32114 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Hallå, Har svårt att hitta källor till att konvertera IB betyg från högstadiet (9an) till svenska motsvarande. Pluggat IB högstadiet, heter MYP och vi betygsätts på en skala 1-7, total max 56 poäng. Vill veta hur jag konverterar dessa svenska...
Milla : :
Hej,jag råder dig vända dig till gymnasieantagningskansliet. Finns ett antal kanslier - kontakta den som du "hör till". Sök på kommunnamn på webbsidan: antagningskanslier.skr.se
Hej!
Jag såg en bra lista över gymnasieskolor som erbjuder ovanliga språk och undrar om någon skulle kunna göra en över högstadier som erbjuder kinesiska? Helst i Göteborg, men andra stora städer går också bra. Det finns nämligen kinesiska skolor som är intresserade av utbyten med svenska...
Anna: :
Hej Fanny,vi på Fråga SYV har ingen lista, tyvärr, på vilka ovanliga Moderna språk som erbjuds på grundsklorna. På grundskolorna måste erbjudas att välja mellan minst... Läs hela svaret
Hej! Undrar rent allmänt om det är ett högt studietempo inom samhällsvetenskapsprogrammen?
Är det liksom stor skillnad mot högstadiet och behöver man verkligen ligga i och plugga om man vill ha över E?
Och om man haft över D i alla ämnen och haft skapligt lätt för skolan blir det då en stor...
Anna: :
Hej Elvira!
Det är skillnad mellan grundskola och gymnasiet, ja.
Samhällsvetenskapsprogrammet är högskoleförberedande och planen är att eleverna skall successivt förberedas till högskolestudier, dvs läsa på... Läs hela svaret
