Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32132 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Frågor och svar taggade med 'yrkesbeskrivningar' (3 st.)
Hejsan, jag uppskattar sajten www.framtid.se där det finns ofta mycket bra information om många yrken. Men jag har en fråga: ibland känns det att "liknande yrken" inte är så jätteliknande. Hur tänker ni kring "liknande yrken", hur väljer ni vilka som ni påstår är "liknande"?
Tack på...
Daniel: :
Hej och tack för din uppskattning av våra insatser! Det värmer!Angående yrken på www.framtid.se så är det en viktig och intressant fråga. Men också svår att besvara. Yrken kan... Läs hela svaret
Hej! Jag brukar läsa frågor och svar på den här sajten, vilket jag tycker är mycket lärorikt. Ni ger många bra svar! Tack för det. Jag ser också att ni i era svar ofta hänvisar till sajten www.framtid.se med diverse beskrivningar av olika...
Kristoffer: :
Hej Sven!Tack för att du gillar och använder våra webbsidor.När det gäller din fråga om Elin så är det en av våra skribenter som lägger upp material på... Läs hela svaret
Hej, Jag är intresserad av att söka ett program till hösten 2021. Jag kommer då att söka med gymnasiebetyg utan komplettering (BI). För hösten år 2020 ligger BI på 17,36. Jag har 17.34. Tidigare år har antagningspoängen varit lite...
Mikael: :
Antagningsgränser kan gå upp eller ner, av olika anledningar. Om du kan göra Högskoleprovet gör det! Om du kan höja ditt meritvärde och prövas även i BII, är det också en fördel för dig! I varje urvalsgrupp har du en ny chans.
