Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31896 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Frågor och svar taggade med 'få svar från studievägledare på institutionen' (3 st.)
Jag har en 'kandidatexamen' (Skotsk Master i moderna språk), men vill sadla om till psykolog i Sverige. Kan jag på något vis använda de poäng jag redan har från Skottland för att bygga min egen examen inom psykologi i Sverige? Skulle jag...
Milla : :
Hej! Du skriver om att du vill sadla om till PSYKOLOG i Sverige. Om du menar just Psykolog, då krävs det i Sverige legitimation från socialstyrelsen och i grunden... Läs hela svaret
Hej, jag ska börja läsa ett civilingenjörsprogram under hösten, hur ser mina chanser ut för att kunna byta skola under tiden jag pluggar. Ser alla program för industriell ekonomi i Linköping, Luleå, KTH, Chalmers och Lund lika ut eller kommer det bli...
Milla : :
Hej,det finns inga garantier på att kunna byta lärosäte. Även om alla kurser inom ett program skulle vara identiska på olika orter (vi säger att det är så, för resonemangens skull)... Läs hela svaret
Hej, Jag vill studera till folkhälsovetare och kommer till hösten att ansöka till de program som erbjuds på distans. Eftersom jag verkligen vill läsa detta område så har jag en plan B ifall jag ej kommer in- vilket är att läsa fristående...
Milla : :
Hej,inom kandidatexamen behöver man ha 90 högskolepoäng kurser i sitt Huvudämne. Man måste också ha kandidatexamen med rätt innehåll och godkänt... Läs hela svaret