Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32010 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Frågor och svar taggade med 'grundskola vs grundsärskola' (3 st.)
Jag gick nationella program försäljningen och serviceprogrammet då andra året i vårterminen på anpassad gymnasium. Jag läste programmensgemensamma ämnena med vanliga klassen. Till och med hade praktik på Lager157 som varade i 10 + 15 veckors...
Milla : :
Hej,eleven har rätt att fullfölja den utbildning som hen har blivit ANTAGEN till (det gäller den skola och just den utbildning på just den skolan som eleven kom in, blev antagen... Läs hela svaret
Hej, jag läser nu hälsa och omsorg i andra året på gymnasiesärskola. när jag gick ettan på gymnasiet, jag trivdes inte bra där eftersom jag hade alltid så lätt i skolan och jag väljde fel program. Jag frågade syv på min...
Milla : :
Hej!vad jag kan förstå av din fråga är att du inte är behörig till gymnasiets nationella program, inklusive Samhällsvetenskapsprogrammet (SA). För behörighet till just SA... Läs hela svaret
Hej jag är en 18 årig tjej som tar studenten 15 juni nu denna sommaren:) Jag har räknat att jag har cirka 18,5 i poäng inkluderat de extra poängen från matte och språk. Jag har sökt till alla sju juristprogram och undrar om det finns en chans att...
Milla : :
Hej! Behöriga sökande som sökt i tid deltar i konkurrensen om utbildningsplats men det går på förhand inte ge svar om hur höga meriter som kommer ge plats. Antagningsgränser kan, av olika anledningar, gå upp och ner. Vi håller tummarna!