Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32126 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Frågor och svar taggade med 'fördelar i konkurrensen om utbildningsplats' (3 st.)
Hej, Jag tog studenten på ett samhäll/beteendeprogram 2016. Jag tog studenten utan att studera matte 3b med en poäng på omkring 20.5 (inkl merit från språk/engelska). Jag har nu planer på att studera ekonomiprogrammet på högskolan/universitet...
Anna: :
Hejsan,svar från din fråga 1 är att du måste ha godkänt betyg i matte 3b (eller 3c) och betyg kan du skaffa dig även genom en prövning.Se gärna information på... Läs hela svaret
Min dotter har läs o skrivsvårigheter. Jag vill att hon väljer bort Tyska. Enligt specped är det typ livsavgörande o absolut inget man ska välja bort. Är det verkligen så allvarligt redan i årsk 6? Vad är det som gäller för min...
Julia: :
Hej Sara,du ställer en svår fråga... Den är viktig, men svår att ge kort och konkret svar på.Mycket handlar om "grad och omfattning" av läs- och skrivsvårigheterna. Man kan ha mild eller... Läs hela svaret
Min dotter går i åk 6 och valde spanska i höstas. Nu ångrar hon sitt val och vill istället läsa fördjupning i svenska/engelska. Påverkas detta inför framtida gymnasieval? Jag vill att hon ska vara behörig för att kunna söka till tex samällsvetenskaplig linje. Kan hon välja att inte läsa moderna...
Anna: :
Ja, Jessica, det går bra att inte läsa Moderna språk i grundskolan och bli behörig till alla gymnasieprogram.
Om behörighet till alla gymnasieprogram läs info på... Läs hela svaret