Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32126 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Hej!
Jag har precis börjat på universitetet och pluggar till civilingenjör. Vi har just nu två parallella mattekurser som jag tycker är rätt intressanta, men under de första veckorna har jag mått väldigt dåligt på grund av helt andra orsaker. Jag har därför inte orkat gå på någon föreläsning...
Anna: :
Hej Kristian,jag kan tänka mig att tentorna kan innehålla frågor som läraren tog upp endast på en föreläsning, det kan jag inte utesluta; jag skulle i alla... Läs hela svaret
Hej!
Jag har nyligen börjat på universitet. Det jag funderat över är om litteratur är som "komplement" till föreläsningar? Jag har hört många säga att det räcker att gå på föreläsningar istället för att läsa böckerna. Stämmer det? Jag har svårt för litteraturen, men förstår föreläsningarna. Jag...
Daniel: :
Hej Linda!
Jag tycker det bästa är att följa de råd och anvisningar som dina lärare ger. Det är ju de som ska sätta betyg på kurser och det är därför de som vet... Läs hela svaret
Hej syv!
Jag är i behov att läsa Historia 1a1 (alt. 1b) för att få min gymnasie examen.
Jag har försökt 2 gånger att läsa historia på distans via komvux men misslyckas pga min dyslexi, samt att jag tycker det blir för svårt när jag inte får "föreläsningen/lektion" innan uppgiften ( som man...
Melina: :
Hej Viktoria!
Ja att läsa på distans är ganska krävande, så jag förstår att det är svårt.Det brukar finnas möjlighet att läsa kurserna på... Läs hela svaret
