Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32185 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Frågor och svar taggade med 'programering' (3 st.)
Jag har alltid varit intresserad av programmering, kodning osv (mjukvarudelen alltså) men jag har även varit intresserad av att syssla med teknologi mer praktiskt. Typ bygga robotar och liknande. Finns det något yrke där man får kombinera både mjukvara och hårdvara och syssla med båda delarna?
Daniel: :
Hej Tim,inom det område du är intresserad av, tillkommer nya yrken, ex. Drönarpilot och VR-utvecklare. De yrken vi känner till beskrivs på www.framtid.se... Läs hela svaret
Hej jag har tänkt börja studera till sysstemutvecklare på Malmös universitet och har frågor om hur arbetsmarknaden ser ut för sysstemutvecklare då jag har fått väldigt olika bilder på hur situationen ser ut från olika källor. Jag har läst på framtid.se att arbetsmarknaden ser bra ut för...
Julia: :
Hejsan,om jag förstår dig rätt så är du intresserad av det här programmet som är ett 3-årigt program. Inom databranschen sker förändringar ganska snabbt.... Läs hela svaret
Ska börja 9an och funderar på vad jag ska gå tänker på teknik eller natur. Jag ogillar programering men förutom det verkar teknik bra så finns det något sätt att inte plugga programering på teknik inriktningen?
Anna: :
Hej Mårten, Programmering 1 är en obligatorisk kurs i en av inriktningar på Teknikprogrammet;
men om man läser en annan inriktning än Informations- och medieteknik -... Läs hela svaret